Sv: Möjligheter till rehabilitering?
Ingen barfotataliban. Hästen verkas enl uppgit av utbildad hovslagare och övriga hästarhos samma person har helt okej hovar.
Undvik att kasta skit på säljaren, det är INTE meningen med den här tråden. ts vill bara veta möjligheterna för hästen då den i övrigt är en pärla.
Med all respekt för säljaren, så skulle jag i så fall vilja 'kasta skit' på den 'utbildade' (jag är tveksam..) hovslagare som står bakom det där. Sen är det isf beklagligt att säljaren inte ser hur 'det är'.
Ang 'barfotatabliban måhända' så behöver det ju inte vara ägaren, kan lika gärna vara den som sköter hovarna.
Ägaren själv, vad har h*n sagt om det hela? Är det vi ser på bilderna ett försök att förbättra hovkvalitet (typ tidigare skodd häst som fått rent bedrövlig hovkvalitet som man i ett sista försök skor av för att försöka få barfotagång att förbättra hovkvaliten), eller är det en häst som 'alltid' varit oskodd som de av någon anledning vägrar/inte vill sko?
Kallblodsstoet jag hade, när jag var och kikade på henne såg fötterna BEDRÖVLIGA ut, och hon var extremt öm på allt utom gräs. Ägaren och tillika då säljaren var väldigt ärlig med att stoet hade bedövligt dålig hovkvalitet, inte kunde gå oskodd (ömmade), bröt sönder hovarna LÄTT vid tappsko, samt hade en hel del tappskor just pga skört horn. De hade gett det ett försök med en sommar på bete barfota för att se om det kunde hjälpa. Det gjorde det inte, hennes fötter var dock inte i närheten av det du visar på bilderna, men bedrövliga nog. Dock fanns det ju en fullt logisk och rimlig förklaring, och stoet reds/kördes givetvis inte 'med de hovarna'.
I hennes fall tog det ett par - tre skoperioder att återställa det hela till vettigt skick. Hon behövde ju ett per perioder med skor så hoven kunde växa till och man kunde återställa vinklarna korrekt.
Hon hade dock fortsatt dålig hovkvalitet, det var sjukhage och akutsamtal till hovis om, eller snarare NÄR, hon tappade en sko. Annars trasade hon sönder hoven såpass att det blev svårt att få på en sko igen (minns fortfarande hur hovis, så uppgiven att han nästan hade gråten i halsen tyckte 'och hur ska jag få på den här då, limma??'). Hon hade sin beskärda del av tappskor med, utan något hovslagarfel. Efter några år där det såfort det blev en tappsko blev en ond cirkel (tappsko - trasat horn, svårt att hitta något att spika i för den nya, färre söm = snart tappsko igen = ÄNNU mer söndertrasad hov etc), så resorterade faktiskt hovslagare - med mitt fulla godkännande - till att faktiskt trångsko henne så mkt vi vågade. Helt enkelt för att få skorna att sitta kvar.
Jag provade diverse hovtillskott osv, tyvärr hittade jag inget som fungerade förrän hennes sista åt i livet, det gav MARKANT skillnad dock, och när vi fick fart på hovtillväxten och hornkvaliten så satt skorna med. Sista två åren hade hon EN tappsko. Mot typ en tappsko per period innan. Men det är ju svårt att veta innan vad och om något tillskott etc övht hjälper.
Vid några riktigt bökiga gånger fick vi plasta för att övht kunna få på en sko. Vi gjorde även ett otroligt kontrollerat försök med barfota (detta var innan det fanns tofflor) som fick avbrytas dock.
JAG skulle INTE köpa en häst med den hovkvaliten hon hade igen. Det är inte värt det med 'normalhästen', det ska vara en OTROLIGt speciell häst där jag inte kan hitta dess motstycke någonstans om jag ska göra det. Och nu när jag köpt fbl (kända för 'inte så bra' hovkvalitet) var jag nästan rabiat med hovkvaliten och allt med minsta dålig hovkvalitet strök jag. Såpass 'avskräckt' blev jag av kallblodsdonnan..
Även OM (jag är inte rätt person att svara på det) det går att fixa till med hästen på bilderna, så är frågan om det är VÄRT det om den har en nedärvd, erkänt dålig hovkvalitet?
Så, vore bra om du kunde få reda på anledningen? Är det en häst som eg har helt okej hovkvalitet, men pga felverkning ( t ex för långa hovar som brutits sönder) för hård nötning eller en kombination av dylikt fått sådana hovar som på bilden, men det finns goda skäl att tro att den skulle klara sig fint med skor på (och behålla skorna på när hoven väl växt ut) och du är beredd att sko den är det ju en sak. Om den däremot då t ex har kass hovkvalitet, och kanske går barfota för det fungerade dåligt med skor, så är det i min värld stor skillnad mellan dessa två.
Ring och prata med hovslagaren som skor den? (Då får du reda på om denne verkligen är utbildad med, och fårhöra hur ofta han är/varit där, och varför det t ex inte är oftare om det är för sällan. Jag vet flera som har utbildad hovslagare, men de tar bara ut densamme typ 4 ggr/år... )
