Rox
Trådstartare
Måste få berätta om hur duktig min 8-åriga halvblodsvalack var igår! En riktig gentleman! 
Jag har en hästfamilj som går ihop (det är mamma sto, en syster på 3 år, storebror 8 år, och årets föl en hingst på 4 månader) hagen de går ihop i är formad som ett långt U med en bred å i mitten.... De betar på en bred lååång remsa på var sida om ån, det är en liten stig som de går över på. Igår kväll lyckades fölungen bli kvar på ena sidan av ån när de andra tre hade tagit sig runt.... (han gick väl och filosoferade för sig själv och var inte uppmärksam på de andra
När fölungen upptäckte detta blev han såklart jätteledsen och sprang och gnäggade ljust fram och tillbaka hela tiden, han såg ju resten av sin familj på andra sidan av ån.
Då spänner min (ganska hingstiga) valack upp sig och gnäggar världens gnägg, svansen rakt upp och så rusar han hela vägen längs med ån och över på den sidan som fölet är, där stannar han och gnäggar igen (fölet fortsätter springa fram och tillbaks längre upp) min valack gnäggar igen och springer närmre fölet, blåser upp sig och stannar, då kommer fölet till honom i full fart och min valack vänder och springer tillbaks till stona (mor och syster) som står kvar på samma ställe och gnäggar. Sedan blev det en lycklig återförening! Det var så roligt att se hur min ganska barnsliga lite småhingstiga valack tog det här ansvaret för sin flocks alla medlemmar! Han såg till att de var samlade. Jag var såklart själv på väg över med mamman för att hjälpa fölet, men jag hann inte med då storebrosan fixade det själv!
Han fick mycket extra äpplen och morötter för sin insats!
Jag har en hästfamilj som går ihop (det är mamma sto, en syster på 3 år, storebror 8 år, och årets föl en hingst på 4 månader) hagen de går ihop i är formad som ett långt U med en bred å i mitten.... De betar på en bred lååång remsa på var sida om ån, det är en liten stig som de går över på. Igår kväll lyckades fölungen bli kvar på ena sidan av ån när de andra tre hade tagit sig runt.... (han gick väl och filosoferade för sig själv och var inte uppmärksam på de andra
När fölungen upptäckte detta blev han såklart jätteledsen och sprang och gnäggade ljust fram och tillbaka hela tiden, han såg ju resten av sin familj på andra sidan av ån.
Då spänner min (ganska hingstiga) valack upp sig och gnäggar världens gnägg, svansen rakt upp och så rusar han hela vägen längs med ån och över på den sidan som fölet är, där stannar han och gnäggar igen (fölet fortsätter springa fram och tillbaks längre upp) min valack gnäggar igen och springer närmre fölet, blåser upp sig och stannar, då kommer fölet till honom i full fart och min valack vänder och springer tillbaks till stona (mor och syster) som står kvar på samma ställe och gnäggar. Sedan blev det en lycklig återförening! Det var så roligt att se hur min ganska barnsliga lite småhingstiga valack tog det här ansvaret för sin flocks alla medlemmar!
Han såg till att de var samlade. Jag var såklart själv på väg över med mamman för att hjälpa fölet, men jag hann inte med då storebrosan fixade det själv!Han fick mycket extra äpplen och morötter för sin insats!
