Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Och så fort jag går ner rejält med kalorierna så slår depressionen och panikångest till. Så jag förblir nog fet.
Men så jobbigt.....Jag låg på ca 1300 kcal enligt Lifesum. 10.000 dagliga steg. Gymträning 90 min minst varannan dag. 60 min cykel och 30 min cirkelträning. Noll alkohol. 2 liter vatten per dag, minst. Gick inte ner alls. Vikten var hårt parkerad. Alltså måste jag ändra något. La mig på ca 1000 kcal enligt Lifesum och blir sjuk.
Under 1200 kcal avråds man från enligt olika källor.
Jag har levt på färdiga, anpassade måltider i 12 veckor. De ligger på 1300 kcal per dag. Jag har enbart ätit 2 måltider dagligen för art spara in kalorier.Men så jobbigt.....
Med det kaloriintaget och den aktivitetsnivån SKA du gå ner i vikt, sakta men säkert. Nåt stämmer inte - kan det vara så att du (liksom jag...) emellanåt tappar det och överäter under en dag eller två? Så väger det upp för dagarna med underskott. Jag VET hur lätt gjort det är, min tuffa dag är fredagar ... och sen spårar det ofta lördagen också.
Kolla också intaget via nåt annat än Lifesum, de kanske är för generösa eller för svävande?
Oavsett så funkar det ju inte för dig att svälta, må dåligt, få ångest och lågt blodsocker osv osv (välbekant...). Så jag skulle lägga om taktiken lite. Försök hålla dig på maxnivå med kalorierna (1800 - 2000?) och gneta på med träningen. Kör crosstrainer, trappa, rodd etc som bränner energi. Går du på band? Vinkla upp bandet en grad så blir det jobbigare utan att för den skull bli orimligt tungt - och tufft för knäna. Och öva styrka - det är superviktigt för alla i "vår ålder" oavsett vikt etc. Ge inte upp. Men ge dig TID! Ge dig en månad per kilo? Då känns det inte övermäktigt. De månaderna kommer att gå ändå, så varför inte tappa ett kg då och då?
Men om det är något annat då?Och så fort jag går ner rejält med kalorierna så slår depressionen och panikångest till. Så jag förblir nog fet.
Måste undvika sånt som belastar knäna. Cykling och roddmaskin går. Men jag får ta det försiktigt för knät klarar inte så mycket.Men så jobbigt.....
Med det kaloriintaget och den aktivitetsnivån SKA du gå ner i vikt, sakta men säkert. Nåt stämmer inte - kan det vara så att du (liksom jag...) emellanåt tappar det och överäter under en dag eller två? Så väger det upp för dagarna med underskott. Jag VET hur lätt gjort det är, min tuffa dag är fredagar ... och sen spårar det ofta lördagen också.
Kolla också intaget via nåt annat än Lifesum, de kanske är för generösa eller för svävande?
Oavsett så funkar det ju inte för dig att svälta, må dåligt, få ångest och lågt blodsocker osv osv (välbekant...). Så jag skulle lägga om taktiken lite. Försök hålla dig på maxnivå med kalorierna (1800 - 2000?) och gneta på med träningen. Kör crosstrainer, trappa, rodd etc som bränner energi. Går du på band? Vinkla upp bandet en grad så blir det jobbigare utan att för den skull bli orimligt tungt - och tufft för knäna. Och öva styrka - det är superviktigt för alla i "vår ålder" oavsett vikt etc. Ge inte upp. Men ge dig TID! Ge dig en månad per kilo? Då känns det inte övermäktigt. De månaderna kommer att gå ändå, så varför inte tappa ett kg då och då?
Ja något är ju knas i kroppen. Men jag vet inte vad jag ska ändra.Men om det är något annat då?
Av kortison och kortisol så blir man svullen utan fett.
När man är väldigt stressad så utsöndrar kroppen massor av kortisol.
Att då svälta sig själv är inget som man mår bra av.
Och inte hjälper det heller.
Mindre stress.Ja något är ju knas i kroppen. Men jag vet inte vad jag ska ändra.
Mental balans är det enda som får vikten att gå ner.
Nu är det 73kg.
När man är väldigt stressad så utsöndrar kroppen massor av kortisol.
Mindre stress.
Men det är ju lätt att säga.
Jag lade om livet helt.
Jag lade på mig kraftigt när jag blev svårt sjuk i stress.
Från 53kg till 79kg i två omgångar på några år.
Mental balans är det enda som får vikten att gå ner.
Nu är det 73kg.
Vid stress som är en möjlig orsak så är det ju det.Bra att det funkade för dig. Dock svårt för dig att genom detta uttala dig generellt utifrån vad som fungerat just för dig.
Jag skulle säga att hormoniell balans också kan vara en bra parameter att kolla på.
Vanligaste orsaken till övervikt lär vara kaloriöverskott. Men det finns sällsynta diagnoser tex Cushing som exempel. En tumör i hypofysen kan exempelvis ställa till det ganska rejält.
Menar ej att Ts har det utan jag menar mest att du kanske inte kan avgöra att ”mental balans är enda vägen till viktnedgång”