Houdinie
Trådstartare
Nu har jag varit hästägare i ett drygt år och sedan ett halvår tillbaka har jag en medryttare. Efter alla dessa år då jag själv varit medryttare är det intressant och kul att se på medrytteriet "från den andra sidan". Här är mina tankar såhär långt:
Jag tar inte betalt av min medryttare. Hon hjälper ju mig med att ta hand om hästen och göra alla stallsysslorna den dagen, så att jag kan vara hästledig. Dessutom erbjuder hon min häst mattelediga dagar då de tillsammans rider ut och har roligt utan att behöva bry sig om annat än att just ha kul ihop.
Hon har en dotter som är sådär härligt hästtokig som jag själv var i den åldern, och det är så kul att se henne lysa upp när hon pratar om min häst. En enkel fråga om hon skulle vilja hjälpa till att måla i boxen möttes av glädjetjut och hon kan stå hur länge som helst och bara lukta på hästens hals (ni vet precis bakom ganaschen där de luktar så mysigt). Jag blir så glad av att veta att han får ha en alldeles egen hästtjej som älskar honom sådär som bara en riktig hästtjej kan älska en häst.
När jag frågar om hästen sköter sig så svarar min medryttare att han är jätteduktig. De fasoner som jag skäms lite för verkar hon inte alls bry sig om, och om det tar tio minuter att gå förbi en livsfarlig sten ute i skogen så är det enligt henne ett utmärkt tillfälle att sjunga en sång och njuta av sommarens alla dofter.
Att skaffa medryttare var verkligen bra för både mig och min häst.
Jag tar inte betalt av min medryttare. Hon hjälper ju mig med att ta hand om hästen och göra alla stallsysslorna den dagen, så att jag kan vara hästledig. Dessutom erbjuder hon min häst mattelediga dagar då de tillsammans rider ut och har roligt utan att behöva bry sig om annat än att just ha kul ihop.
Hon har en dotter som är sådär härligt hästtokig som jag själv var i den åldern, och det är så kul att se henne lysa upp när hon pratar om min häst. En enkel fråga om hon skulle vilja hjälpa till att måla i boxen möttes av glädjetjut och hon kan stå hur länge som helst och bara lukta på hästens hals (ni vet precis bakom ganaschen där de luktar så mysigt). Jag blir så glad av att veta att han får ha en alldeles egen hästtjej som älskar honom sådär som bara en riktig hästtjej kan älska en häst.
När jag frågar om hästen sköter sig så svarar min medryttare att han är jätteduktig. De fasoner som jag skäms lite för verkar hon inte alls bry sig om, och om det tar tio minuter att gå förbi en livsfarlig sten ute i skogen så är det enligt henne ett utmärkt tillfälle att sjunga en sång och njuta av sommarens alla dofter.
Att skaffa medryttare var verkligen bra för både mig och min häst.
