Min häst skrämmer mig...

Vill först och främst, som så många andra före mig, säga att du är modig som våger erkänna din rädsla.

Om jag var du skulle jag först och främst låta en duktig veterinär kolla igenom henne från öronen till bakhovarna. Nu vet jag inte om hur hon är att lasta, men om du har möjlighet så tycker jag att du skall ta henne till en klinik och berätta precis som det är.

Då jag var med min häst på klinik, kom det samtidigt dit en häst som enligt ägaren på sista tiden blivit allmänt sur. det visade sig att han hade ont i höften.

Om nu veterinären inte skulle hitta något (i och för sig är det ingen garanti att det inte är något fel) skulle jag låta en duktig tränare hjälpa mig. För det kan vara så enkelt att hon helt enkelt är understimulerad. Känner till många hästar som kräver arbetspass för sitt psykes skull.

Lycka till!
 
Tror inte hon känner sig hotad av mig... hon började bråka om sadeln när jag hade medryttare förut... sen gick det inte över...

Om jag tar ett steg bakåt när hon surar till så har hon ju vunnit... då har hon skrämt bort mig och nästa gång är hon ännu värre.
Om jag bråkar med henne ("ger igen") så lugnar hon ner sig efter ett tag och förstår att hon inte kan skrämmas.
De flesta som sett hur hon beter sig tror att hon antagligen lärt sig hos tidigare ägare att skrämmas för att slippa göra saker.

Jag rider en hel del barbacka för att slippa bråka med henne jämt och när jag använder sadel ser jag till att variera mellan vanlig och western så det inte blir samma jämt.

Men det är inte bara sadeln det handlar om utan det mesta i hantering och det kan vara olika saker som utlöser hennes vrede, kan bara vara så att jag ställer mig brevid henne eller ska klia på henne...
Ibland verkar det bara som att hon inte vill att jag ska gå in i hennes box.
Borde antagligen skaffa ngt att binda upp henne i utomhus, så varken hon eller jag känner oss trängda... känns jobbigt att behöva dela så liten yta med henne även fast jag binder upp henne inne i boxen (för att jag ska hinna undan eller kunna försvara mig när hon börjar sparka och tränga undan mig).

Största felet är nog understimulans... men just nu är det körförbud på transporten och jag kan inte åka iväg till ngn tränare och få hjälp med hur jag ska göra... om jag gör själv och gör fel i nuläget är risken stor att hon blir värre och farligare än hon är... hon har ju en tendens till att anfalla...
 
Tack för lyckönskningarna! :)

Tror som du att det är understimulans.
När vi hade lektioner förut för tränare var hon mkt lugnare efter lektionen, räckte att hon fick jobba med skallen 15-30 min (blev inte så mkt fyskiskt pga dålig balans och kondis i dåläget utan vi gjorde de flesta övningar i skritt).
 
Ja, det är mycket möjligt att det är så. För något år sedan brukade jag rida en häst som om hon var understimulerad var väldigt ”aktiv” i sin box, kunde även vara sur. När vi satte i gång med ridningen var det inte samma häst. Ibland när jag hade bråttom och inte hann med, brukade jag i alla fall sitta upp en halvtimme i paddocken och det räckte.

Nu är jag långt ifrån någon hästhanteringsexpert, men om hon hotar dig skall du absolut inte gå undan (givetvis så länge som det inte innebär någon livsfara för din del). Har tittat på hur hästarna i hagen uppför sig och där är det så att om ledaren inte vill att någon annan skall komma nära så lägger han/ hon öronen bakåt och hugger i luften mot inkräktaren.

Läste att du inte har någon möjlighet till att åka till tränare. Kan du rida hemma? Har du möjlighet till stimulans i hagen?
 
Har skummat igenom tråden och håller närmast med "Space Cowgirl". Eftersom vi inte känner hästen, är det svårt att ge några handfasta råd.

Du skriver "Om jag tar ett steg bakåt när hon surar till så har hon ju vunnit". Det är nonsens. Det är inte en fråga om att vinna/förlora. Som någon stridis sa (tror jag) för länge sedan: Jag förlorar gärna slagen, bara jag vinner kriget. Det är samma sak här. Ditt mål är att ha en lugn, bussig och pålitlig häst. Att du är försiktig och undviker skador under tiden, inverkar inte på det, utan är tvärtom en förutsättning.

Något är totalfel i din hästs syn på livet och människorna(fr a). Det är där man måste börja. Förutsätter att du kollat hästens hälsostatus och att utfodring och miljö är mer än godtagbara!

Lite allmänt:
Strunta i ridning för ett tag och strunta i "understimulans". Att hästen blir lugnare efter ett träningspass, döljer bara temporärt symtomen på att något är fel.

Sätt igång att försöka ändra på den sociala biten. Jag skulle "arbeta" massor på marken, för att bygga upp en samhörighet mellan mig och hästen. Det är här en "stimulans" kan göra verkan.
Undvik tvång, typ "binda upp". Håll dig till hantering som du kan utföra med hästen i grimskaft eller helt lös.

Kommunikation är en grundförutsättning för att lyckas lösa det här på NH-vis. Kommunikation förutsätter att hästen pratar och du lyssnar, likaväl som tvärtom. Den förutsätter också att ni förstår varandra. Läser du hästen? Förstår du vad den vill, när den reagerar? Det måste du göra! Förstår hästen vad du vill? Det är också ditt ansvar att "tala", så den förstår dig!

Viktigt är också, att du inte backar mentalt(!), även om du gör det fysiskt. Känn dig alltid som den starkare av er två. Hästen är starkare fysiskt, men so what? Det behöver du ju inte låtsas om? ;) Ingen skall behöva vara rädd för sin häst! Du skall sträva efter att kunna lita på din häst med ditt eget liv, om så krävs.

Var slutligen beredd på, att hästen kan vara behäftad med fel, fysiska eller mentala, som ingen kan åtgärda. I så fall är det slakt som gäller. Hårt, men man får inte blunda för alternativet.

Kanske lite hjälp på vägen?

LIA
 
Det är svårt det där...har själv problem med min kuse,försöker få lite hjälp de gånger jag inte kan hantera situationen,bättre att lämna över- om dom e bråkiga till de som vet hur det skall göras,så har jag gjort.Grejjen e bara att i mitt fall så skrämmer min kuse folk så dom ibland inte heller vet vad dom ska göra.Lätt åxå för andra att va stor i käften å tala om vilket fel man gör, åsså kan dom sen inte själv då man ber om hjälp! :devil:
Ja,inte vet jag...jag tar en dag i taget-försöker åxå att inte tappa humöret då han jävlas,har liksom nonshalerat honom när han tokar å manat på att bara gå framåt(när han reser sig tex)å det har funkat.Största å egentligen enda prob. för mig nu är vid insläpp-då han blir som förbytt å reser sig/rusar frammåt/sparkar när han får gå in för sent...Jag har "ryat till" viftat med grimskaft laggt volter mm men kommer ingen vart! :(
Håller med nån som skrivit tid. om att man ska kolla upp om det är nått ställe dom har ont på-det är den största orsaken många gånger till elakhet från hästarna.Tror inte de är elaka från grunden.Våld kan åxå bli provocerande för de hästar som e hög i rang(som min)kan bli jävligare då,liksom"mig ska du inte sätta dig på!"nej,grejjen e att komma på nått sätt att ta ner dom på, som man trivs med själv åxå...VAD :confused: det är vet jag inte men LYCKA TILL!
 
Det är just markträning/ledaskapsträning som jag behöver jobba med henne (är inte så stora problem vid ridningen för där kan man rå på henne utan att hon anfaller, jag känner mig säkrare och är inte rädd. Det enda hon gör ibland är att "fastna" i marken och ibland (sällan) ställer hon sig och "studsar" lite men hon ger sig alltid).

Grejen är att där jag bor nu (köpte en liten gård för 3mån sen) finns det inte en enda lampa någonstans och det är beckmörkt när man kommer hem efter jobbet.
Ska jag markträna henne (då hon kan bli farlig) så vill jag ha ordentligt seende/ljus för att se hur hon reagerar och kunna undvika att bli sparkad osv.
Har en liten grusplätt där jag tänkte försöka fixa nån sorts ljus den här veckan så jag kan vara där och träna lite.

Berätta läget för min gamla stallchef/tränare som jag stod hos och red lite för i 2 år, hon skrev tillbaka så här: (Isabell är min dotter)

Vad tråkigt att höra att hon blivit sämre igen, ni har ju varit på så god väg att lyckas ni två. Jag vet hur du har /och kämpar för henne och för att få det att funka. Hon är ingen lätt häst, och kan vara potentiellt farlig också.
Om du inte kan klara upp det och inte kan/vill/har råd att anlita hjälp, är det nog bäst hon avlivas, så att ingen av er skadas. Du har ju Isabelle att tänka på också. Förstår din situation och tycker hemskt synd om dig.
Jag tror hon har tagit över helt och hållet nu, låter det som, och hon kommer att kämpa för sin plats. Det krävs massor med arbete att få henne på plats igen, och man måste göra exakt rätt och vara tuff. Att återta ledarskapen är inget du bör göra om du känner dig det minsta osäker/rädd eller osäker på hur du ska gå till väga. För då blir det riktigt farlig, det måste jag varna för.
Du behöver en rundcorall antagligen att jobba i med henne lös till en början.
Jag vet att det går att lösa, men det är mycket svårt och kan som sagt också vara farligt om man gör minsta fel. Du måste fundera över om det verkligen är värt riskerna och hur mycket ork du har att genomföra allt. Du kan ju inte låta henne bara va och vara en risk för andra, utan då håller jag med dig att det är bättre att ta bort henne.
Det är hemskt tråkigt, men tänk på att hon mår inte bra själv när hon beter sig som hon tydligen gör.
 
Tack så mkt!

Känner lite som Du... man får råd av de som "kan" och så funkar det inte för att hästen inte reagerar "normalt" och då blir det svårt för de som "kan" också.

Som min ridlärare visade på ridlektionern i måndags (vi hade markträning/ledarskapsträning då), att man skulle skicka runt hästen (longera) och skicka bort den hela tiden och när man leder den få den att backa bara genom att helt plötsligt stanna och sen backa i full fart bakåt så hästen går undan för människan.
Han sa att det är det första han gör med en häst innan inridning osv (inte bara det såklart :)).

Jag gick direkt fram till honom och sa att det skulle han aldrig kunna göra på min häst utan att riskera livet för hon skulle Inte reagera så... hon skulle inte gå undan.
Om jag tex skulle longera henne skulle hon hela tiden vända huvudet mot mig och försöka springa över mig.
Skulle jag leda henne och sen backa mot henne skulle jag braka rätt in i henne för hon skulle stå kvar och så skulle hon antagligen bita mig i axeln för att jag inkräktar på "hennes" område. :(
 
jag har läst lite om dej å din häst... vilken utmaning du har! du kunde kanske ringa en NH tränare för dom flesta brukar kunna komma hem till en för en nätt summa pengar förståss då. det är alltid mer inspirerande att se nån annan göra "det" först då ser du ju att det funkar och behöver inte vara lika rädd när det blir din tur? det är ju svårt för alla oss som läser detta att ge råd men kommer nån som kan sin sak hem till dej så kan det väll vara värt att lägga ut lite pengar på att slippa slakta henne så att säja? :)
 
Jo, det är klart...
Fast nu är det så plaskigt och lerigt så man kan inte hålla till i hagarna och vi har ingen volt så jag måste nästan åka iväg till någon som har volt eller ridhus. :(
Och just nu är det körförbud på transporten. :( :(
Men min sambo lovade att försöka fixa den nu på måndag. Jaa! :)
Men det är inte många som vågar/vill närma sig henne när hon är så opålitlig så det blir nog tufft... :(
 
Ett försvar behöver ju inte vara hotfullt. Som du säger, att försvara sin mat är också ett försvar. Och om man ser det ur hästens synvinkel så är ju även frustration något som man kan behöva "försvara" sig emot. Alltså om hästen t.ex. inte gillar borsten (tycker att den är för hård säger vi) så blir den frustrerad och försvarar sig mot borsten genom att sparka mot den. Så ser det ut från hästens perspektiv. I vissa fall kan man hämta en mjukare borste, och i andra så måste man borta trots att hästen inte gillar det. Men jag tycker ändå att det är intressant att veta, det ger en annan bild av situationen.
Inte särskillt intressant för trådskaparen :crazy: men nån kanske tyckte det var kul att veta.

Till trådskaparen
Du kanske borde kolla upp hästen hos veterinär om ni inte gör några framsteg? Du har ju fått en del "tips" om sjukdomar som kan orsaka konstigt beteende.
Anledningen till att du inte "förlorar" om du tar ett steg bakåt när hästen visar "ilska" mot sadeln är för att hästen säger: Jag gillar inte den där (kanske t.o.m.: den gör ont?) och du svarar: Jag förstår, då behöver du inte ha den.
Detta gör dig till en bra ledare, inte en dålig.

Mvh/Marie
 
Att låta en veterinär undersöka hästen medför vissa problem då jag inte skulle våga riskera livet på veterinären. :)
visst man kan ta henne till en klinik och droga/söva eller spänna fast henne för att personalen inte ska bli skadad, men det känns inte som att jag vill utsätta henne för det...

Fast ibland förvånar hon mig... som hos nya hovslagaren sist... hon stod som ett ljus!! och jag som varnat hovslagaren innan för att hon kan bli ihjälsparkad. *hi,hi*
Och när förra veterinären raspade hennes tänder (vet inte om hästen ens gjort det förut) så stod hon också som ett ljus. :confused:

Ska först prova att börja om från början med markträning så får vi se hur hon reagerar.

Det är som sagt inte Bara sadeln hon reagerar mot utan det händer vid olika tillfällen.
Hon talar om för mig att hon är ledaren (vilket hon tycker att hon är).
Ibland är hon snäll och då går sadeln bra. Men hon skulle ju aldrig flytta sig om jag kommer gående, trycker man undan henne skulle hon bli sur.

Tror hon är aggresiv mest för att jag är rädd och osäker nu för tiden... Jag gör henne osäker också då tyvärr. :(
 
Hoppas det löser sig för dig i alla fall. Som du säger så gör rädsla och nervositet det hela värre.

Kanske kan du försöka dela upp allt du gör i extremt små bitar. Det hjälper dig att veta exakt vad du letar efter i hennes beteende, och kan oftast göra att situationen inte känns så överväldigande. T.ex. gå till hagen kan ju bestå av; skicka hästen ut ur boxen, gå till "stenen där borta", göra halt, gå till "nästa sten", passa på att flytta hästen lite i sidled o.s.v. Att "bara" gå kan ibland vara svårare än att göra saker. Om du hela tiden gör saker med hästen så har du bättre fokus och märker snabbare vad som händer. Du har dessutom lättare att korrigera när du har små mål. Om hästen drar iväg, och du vet att du vill stanna vid sten A, så kan du flytta bakdel, longera ett varv o.s.v. tills hästen står vid sten A. Det tar självfallet längre tid än att bara gå, men du slipper träna extra. Träningen är redan gjord på vägen till hagen :D

Hoppas att det löser sig hur som helst.

Mvh/Marie
 
Som du säger så verkar hon acceptera vissa andra, men inte dig (eller kanske rättare sagt din rädsla ). Det kan vara svårt men jag tror att det är viktigt att inte döma hästen före den gjort något. Att kunna förlåta och gå vidare, gå ut och se varje dag som något nytt och lämna det som varit bakom sig. Annars blir det ännu svårare att kunna lista ut varför hon reagerar som hon gör.
Finns det inget som du kan göra där hon är lugn och snäll, något som hon gillar?

Det kan inte vara så att hon inte trivs på den nya gården? eller gick hon genom stängsel före det oxå?
 
Fodret då?

Jag har en pålla som fick in dåligt tröskad havrehalm i boxen för någon vecka sedan och hon fick kanske i sig 1/2-1 dl havre om dagen - och hon skenade med mig (aldrig hänt förr!) och var helt hopplös. Jag get henne just nu (bor i Skåne - fortfarande gräs om än svagt) INGET kraftfoder alls tills hon lugnar ner sig och blir mer harmonisk. Annars är hon närmligen en mycket trevlig och harmonisk dam, men tillstymmelse till havre och hon blir som förbytt.

Om inte havre, kan det t ex vara för mycket betfor? Innehåller mycket energi.

Det låter antingen som ett foderrelaterat humör eller att något är väldigt galet - antingen i er relation eller annat som t ex stallet (drag, får ingen ro pga fel hästgranne eller för mycket aktiviteter runt boxen...etc). Om inte det heller så skulle jag kolla igenom hästens hälsa och försöka hitta NÄR hästen agerar arg som mest. Någon röd tråd i det?

Tja.. bara några tips, men slakt låter ju lite synd ännu... fråga hästkunniga att komma och titta. Bra att du sökt upp Okna-folket - de är säkert duktiga.
 
Vi har hagen i anslutning till stallet (vallgata) så jag öppnar bara boxdörrarna så går de ut själva... annars var det en bra idé! :)

Ska börja nu i helgen (när jag ser ngt) och träna lite smått på just flytta bakdel, få henne att gå undan för mig osv så får vi se vart vi hamnar. :)
Ska försöka fixa ngt lyse på vår lilla grusplätt (parkering) så vi kan vara där på kvällarna. :)

Faktiskt så har min pålla känts Lite mer harmonisk sista dagarna... (har visserligen inte ridit eller hunnit göra ngt med henne) efter att hon fått spö i hagen när hon muckade. Hon är ledaren men vårt halvblod tyckte inte om att nordisen muckade och spöade upp henne. Det kanske rent av var bra för henne. :)

Tack för lyckönskningarna!
 
Tror absolut hon känner att jag är osäker och rädd nu för tiden... och att det försvårar allt för mig (och henne).
De flesta som sett hur hon är Är ju rädda för henne...
Hon är ju lugn när man rider och så... fast hon vill helst inte lämna gården själv men hon gör det om man är envis.
Hon bråkar mest när Jag vill bestämma för mkt.
Eftersom hon är ledaren (även över mig) så tolerarer hon inte att jag försöker sätta mig över henne.
Men när jag rider vågar jag bråka med henne om hon tex skulle "växa fast" som hon gör ibland.
Jobbar man från marken är det helt annorlunda för då känner jag mig liten och osäker eftersom hon bara går på en.
Men det är ju Där vi måste träna... så jag får försöka tuffa till mig helt enkelt! :smirk: (inte helt enkelt men ändå :crazy:).

I början när vi flyttade så trivdes hon i alla fall jättebra och var såå lugn och supermysig.
Gick att sko henne utan problem tom!! :eek: och Det har Aldrig gått helt utan problem förut.

Hon har Alltid varit sån att hon går igenom staketet om hon känner för det... tex om hon vill gå till en annan häst eller ha mat (gällde att inte vara försenad med maten :D).

Men däremot har jag haft ont om tid att hinna göra ngt med henne eftersom jag jobbar kvar i Stockholm (där jag bodde tidigare) och pendlar varje dag + att vi har renoverat huset och stallet osv osv... hon är van att bli riden 6 dagar/veckan och då långa turer flera gånger i veckan.
Tror att Det har förvärrat hennes beteende ganska mkt.
 
Re: Fodret då?

Jag ger henne bara hösilage och några nävar korn samt mineraler...
I boxen verkar hon Helt avslappnad då hon oftast har legat ner på natten (antagligen varje natt).
Imorse låg hon tom kvar när jag kom in i stallet... sötisen! :love:

Tycker ockås slakt vore jättesynd... när vi ändå kom så långt som vi gjorde innan flytten... hon var inte så pålitlig och jag var inte fullt ut ledaren, men det var bättre än nu.
Hon skulle ju slaktas när jag köpte henne för 2,5 år sen... Hon hade stått i en hage utan att någon hade mer än matat henne i 1,5 år... ingen kunde hantera henne, inte ens leda henne (hon är så stark att knappt en vuxen karl rår på henne så hon bara gick dit hon ville).
När jag var och provred och ledde henne var jag den enda som klarade det, hon bara följde efter mig (utan att jag behövde ta i henne). Det gör hon även idag, tom utan grimskaft emellan. :)

Men jag har tappat henne mkt nu när jag inte haft tid för henne :cry: hoppas jag får tillbaka henne (och mitt självförtroende så jag slutar vara rädd).
 
tyvärr tror jag att hon har tagit ledar rollen över dig.
du måste komunisera med henne på det sätt som hästar komuniserar med varandra.det är dte nh går ut på. om en häst tar ett s´teg närmare en människa flyttar sig denne ofta för hästen det är fel.då har hästen tagit ett poäng.. det är hästen som skall flytta sig för dig.. dennes ledare! sparkar en häst en annan i hagen sparkar denna tillbaka..
är en unghäst taskig mot någon annan går ledar stoet immelan och reder upp och stänger den elaka unghästen ute ur floken tills hon själv tycker att denne har förtjänat sitt straff... man måste vara konsekvent med hästar och aldrig rubba på en regel..
 
Re: Fodret då?

Hej!
Tråkigt att det inte fungerar bra med din häst...
Tyvärr låter det som om hon inte har det minsta respekt för dig....Att hon tex inte ens flyttar sig för dig visar klart och tydligt på en sån sak...
Jag har haft samma problem med min nordis oxå, inte för att han var elak...men han har haft vissa beteende problem som gjort honom rent ut sagt farlig...Han har till och med sprungit RAKT över mig en gång, och det var bara TUR att jag inte blev mer skadad än jag blev...
Han får knäppar i huvudet ibland och kan va sur och grinig...Men nu har vi kommit fram till att det helt enkelt måste vara så att han är underaktiverad....Och detta gör att han går och bär på en massa nervös energi som måste komma ut på något sätt....
Det var JÄTTE svårt att komma på detta, eftersom jag trodde han fick kotion så det räckte...men icke...Han kräver OTROLIGT mycket, men jag har testat och köra/rida honom nääästan helt färdig nu(inte helt slut såklart, men tillräckligt) så han fått jobba med både hjärna och kropp. Och jag kan LOVA att jag sett otroliga resultat på bara ne vekca....sen om det håller i sig återstår ju att se...men alltisd en börjam....
tyvärr låter det ju som om du måste få tillbaka din ledarroll på något vis först......
Lycka till!.....tyvärr så har man större hjärta än hjärna när det gäller de små söta toottona.... :o
 

Liknande trådar

Hästhantering För cirka 5 månader sen köpte vi dotterns första ponny, "världens tryggaste och snällaste barnponny". Provridningen gick ok, dottern var...
Svar
13
· Visningar
3 886
Senast: Mabuse
·
Hästhantering Hej! Vill varna för lång och rörig text... Gör ett sista desperat försök att få någon hjälp. Vill börja med att säga att hästen i...
3 4 5
Svar
81
· Visningar
13 089
Ridning Jag är rädd varje gång jag rider min häst. Sitter hela tiden med en känsla av att han kommer att bocka och sticka iväg. Ska dra...
Svar
8
· Visningar
3 664
Senast: AbCdE
·
  • Låst
Hundhälsa Hejsan Vi är en hundvan familj som haft hund till och från hela livet. För en månad sedan skaffade vi oss en liten blandras på fyra...
5 6 7
Svar
139
· Visningar
12 225
Senast: Snurrfian
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp