Mental träning...

Snorpan

Trådstartare
Jag har fastnat och har nu stora problem att ta mig loss!

Jag är ingen superryttare men just nu känner jag mig otroooligt värdelös. Mycket sämre än vad jag är.

Jag kan för närvarande inte ens få min häst på tygel och jag har nästan tappat lusten på att rida överhuvudtaget. Jag vill inte att någon ska titta på när jag rider för då får jag prestationsångest (typ).

Det går lite bättre då jag tränar markarbete, troligen för att jag är mer koncentrerad på dom små hindrena än hur min häst går. Då jag rider dressyr själv blir jag bara lessen, arg och besviken då min häst bara går och tittar på allt annat och struntar fullständigt i mig.

Jag försöker att få till att träna för tränare och jag har en kompis som är duktig som hjälper mig lite men jag måste få till det när jag rider själv också. Jag vill så mycket och med en tränare kan det bli så att jag vill alldeles för mycket och bara tvingar fram en spännd och "falsk" form.

Jag efterlyser nu ALLA tips hur jag ska bli av med mitt negativa tankesätt och tycka att det är kul igen. Jag efterlyser alltså inte specifika övningar som ska få min häst att gå bättre (det överlåter jag till de jag rider för som ser hästen in action)... utan hur man ska tänka eller lägga upp sitt arbete.

Jag kankse ska lägga till att jag många gånger försökt longera hästen så att den ska få jobba lite i en juste form utan att jag ska behöva kämpa så förtvivlat för att sen bli lessen då det inte fungerar. Tyvärr är min häst väldigt envis och bestämd och har sedan nån månad tillbaka kommit på att hon inte vill bli longerad. Hon bara vänder upp så för att longera måste jag hitta någon som kan och vill hjälpa mig. Allt detta pusslande med att få hjälp hit och dit och få hela vardagen och planeringen att gå ihop är också väldigt tröttande vilket troligen gör att min stubin är kortare än vanligt och jag ger upp tidigare och tidigare.

Så fort ridningen går dåligt påverkas jag otrooligt mycket. Blir sur och grinig, trött och har inte lust till nått alls!


Jag hoppas att det finns nån där ute som har några bra tips!


/Snorpan - som är desperat
 
Sv: Mental träning...

Jag började rida i en jättebra dressyrgrupp på ridskolan i januari och fick typ samma problem som dig. Alla dom andra var ju så himla duktiga, så jag fick helt prestationsångest, spände mig, och kunde verkligen inte rida! Satt som en kratta och hade ingen koll på vad jag gjorde alls. Det var verkligen inte kul att rida, och jag funderade på att börja med frimärken istället... Hade kommit in i ett tankemönster som gjorde att jag bara blev sämre och sämre ju mer jag fokuserade på att vara ”bra”.
Men min ridlärare som jag haft i några år visste att jag kunde bättre och sa till mig att jag skulle fokusera på att ha kul, och skita i hur hästen gick. Jag gick hem efter den lektionen och gjorde en lista (på papper) där jag skrev ner alla anledningar till att jag rider och tycker det är kul, och sen en lista med dom negativa sakerna. Jag har lite lätt för att tänka negativt och glömma dom positive sakerna, men när man hade tid till att verkligen fundera och skriva ner på papper var det lättare att komma på positiva saker! Den positiva listan blev mycket längre, och nästa lektion gick jag dit med inställningen att jag skulle ha kul, för det ÄR ju kul att rida! Det gick bättre direkt, och när jag har en dålig dag nu tar jag fram listan igen, bara för att påminna mig själv. Självklart blev inte allt superbra över natten som med magi, men för varje gång gick det lite bättre, och nu känns det mycket bättre.
Jag har också försökt att inte fokusera på hästen, men bara på mig själv, min sits, mina hjälper och sånt. För egen del känner jag att jag kan bli för upptagen med att tänka på hästen så att jag glömmer rida, och då är det ju klart att det inte går bra, hästen får ju typ inga signaler om vad den skall göra...
Detta blev visst lite långt och jag vet inte om det var någon hjälp, men önskar dig lycka till i alla fall!
 
Sv: Mental träning...

Jag har oxå haft super svårt med detta,

Gör en lista! det funkar. ta fram den och fundera på det positiva, gör det som är kul nån dag och sen kolla av det jobbiga igen och då går det kanske bättre!!!
vet inte om du fattar vad jag menar... knapt så jag gör det själv nu. men men...

Lycka till!!!!
 
Sv: Mental träning...

Skönt att höra att det är fler än jag som känner såhär.

Jag försöker att inte tänka för mycket på hur hästen går utan mer på mig men jag får aldrig riktigt till det då ändå. Tidigare när jag hamnat i typ samma sits har det funkat med att koncentrera mig på att bara le. Då har hästen dock varit lite samarbetsvillig. Nu går hon bara och tittar på allt annat och där sitter jag och ler :smirk:

Jag har fått rådet från tränare att rida med olika hjälptyglar så att jag ska bli mindre fokuserad på hästens form. Jag rider med graman ute och vid markarbete och det funkar bra men jag vill inte rida med hjälptyglar hela tiden! Då lär jag ju mig aldrig att rida!

Skriva en lista fungerar nog bra men jag är väldigt övertygad om att den positiva listan blir bra mycket längre än den negativa, annars hade jag lagt av för längesen. Jag vill verkligen få tillbaka känslan för jag älskar att rida min häst (när det går bra ;)). Jag ska dock prova detta och se om jag känner mig lite mer positiv sen.

Eftersom det är min egna häst har jag ju inte enbart pressen på mig att jag ska rida bra utan rida hästen i bra form så att den mår bra och inte går sönder.

Ja, jag ska skriva en lista, sen har jag en kompis som jag ska få lite hjälp av (rida hästen + instruera mig i lugn och ro).
 
Sv: Mental träning...

Vet precis hur det känns! Började i en ny dressyrgrupp för ett tag sen, det kändes som om jag var sämst och helt värdelös som ryttare. Jag fick ångest och var besviken på mig själv och allmänt deprimerad (jag blir sån om det inte går bra i ridningen) Sen så var det faktiskt min storasyster som sa till mig att skärpa till mig! Hon sa typ att jag skulle skita i alla andra och inte undra "jag undrar vad dom andra tycker om min ridning" hon visste att jag var bättre än så. Och det var precis det jag gjorde! sket fullständingt i alla andra! jag kom dit för att jag skulle rida och ha roligt med hästen!:banana: och ingen kan förstöra det!
Självförtroendet kan göra under! Kasn tillägga att det gick tusen gånger bättre och det hadde aldrig fungerat om inte min storasyster och jag hadde den där lille "pratstunden":bow:

Ridning är roligt! Du säger att hästen inte lyssnar på dig? ge den ett ordentligt rapp med spöet och visa att när du rider så är det ingen safari!:bump:

Det där med lappen låter som en jättebra ide!

"Don`t let it get to you" som min syster sa!

det kommer att gå finfint! tänk bara på dig själv, och kräv inte för mycket!!:idea:
 
Sv: Mental träning...

Här kommer några råd från mig:
När du spänner dig, tänk att du är ett ägg (!) som någon knäcker ovanför sadeln och att du sakta rinner ner på båda sidor om sadeln. Det finns inga spänningar, du bara rinner ner.
Tänk "lugn" och fokusera alla tankar i magtrakten. Dra ett djupt andetag och känn hur spänningen försvinner. Bara känn hur hästen rör sig och att du kan påverka den med små, små rörelser. Försök få till en bra eftergift genom att ställa inåt, hålla kvar handen och ge efter så snart hästen svarar. Gör det några gånger och känn hur samarbetet börjar ta form.

Lycka till, förstår hur det känns!!
 
Sv: Mental träning...

Mmm.... stör mig på att jag tänker så mycket på vad andra tycker. Fast just nu har porblemet blivit djupare än så. Jag rider uruselt då jag rider själv utan att nån ser. Tittar nån på kan det tom gå lite bättre för då blir jag inte lika arg på hästen.
Jag har verkligen humörsproblem nu för tiden ibland när jag rider. Då brukar jag stanna och andas och tänka "lugn och fin, nu tar vi om det från början och så koncentrerar du dig på att rida bra".

Rappa till med spöet har jag provat och det funkar för det mesta inte. Hon blir bara spännd eller skitsur (risk för att hon talar om att hon inte vill vara med längre). Tidigare intruktörer jag ridit för har hela tiden sagt att jag måste vara hårdare mot henne och att hon ska lyssna bättre (hon är en dam med mycket egen vilja) jag har dock en förmåga att då rida mer på vilja än skicklighet och hästen blir mest spännd och inte direkt samarbetsvillig. För nån månad sedan gick hon bättre än nånsin! Fin form, avslappnad och lyssnade kanon... så jag tror att jag har hittat vilken väg jag ska gå och det är att vara super, super, superlätt i handen och inte bråka med henne. När hon sen jobbar på bra då går det att lägga mer press på henne och tucha till med spöt för att hon ska lyssna bättre. Då tar hon nämligen hjälpen det gör hon inte innan... jag kan rappa till och banka magen blå med "ponnyskänklar" utan att hon rör en min!


Mmm... det är inte lätt inte.
 
Sv: Mental träning...

Ägg har jag aldrig provat men att slappna av har jag försökt. Kan gå hyffsat i skritten men i traven är det inte så lätt att sitta mjukt och fint på en spännd stjärnkikarhäst. Jag har tom gjort halt, varit helt avslappnad och försökt ställa till höger. Leder lite lite med tygeln men hon är som en planka och biter tag i bettet. Till vänster går det dock bättre.

Nej, det är inget fel på hästen... så vida inte alla hästar jag sitter på nu för tiden har samma problem! :crazy:

Ja, ni fattar att jag är knäckt va!?! :cry:

Visst rider jag inte så himla bra men jag vet att jag ridet bättre än såhär och jag tror att det är min press, frustration och ångest som gör så att inget fungerar.

Hm... ska nog prova mer ägg och lugn och leende! ;)



Här kommer några råd från mig:
När du spänner dig, tänk att du är ett ägg (!) som någon knäcker ovanför sadeln och att du sakta rinner ner på båda sidor om sadeln. Det finns inga spänningar, du bara rinner ner.
Tänk "lugn" och fokusera alla tankar i magtrakten. Dra ett djupt andetag och känn hur spänningen försvinner. Bara känn hur hästen rör sig och att du kan påverka den med små, små rörelser. Försök få till en bra eftergift genom att ställa inåt, hålla kvar handen och ge efter så snart hästen svarar. Gör det några gånger och känn hur samarbetet börjar ta form.

Lycka till, förstår hur det känns!!
 
Sv: Mental träning...

Alla kör fast ibland. Känner igen mig själv i din beskrivning.
Det är svårt att komma ur en negativ trend men tänk efter... går allt verkligen mycket sämre nu? Vad hade du för problem för ett halvår, ett år eller två år sedan. Man glömmer lätt bort att glädja sig åt det som går bra.:rofl:
De där med att man får prestationsångest när andra tittar är inte heller så lätt men för att utveckla din ridning och ditt samspel med din häst så MÅSTE du bestämma dig för att strunta i att någon tittar.Det är väl viktigare att du och din häst får en bra "dialog" än vad någon ev. kan tänkas tycka när de tittar på dig! För att känna och "höra" vad din häst förmedlar till dig måste du vara 100% fokuserad på den är du det kommer ni att utvecklas. Den som tittar tänker troligtvis inte alls så som du tror i allafall. Ofta tror man att alla bryr sig så om hur man rider och tänker på allt man gör men så är det ju inte. Personen som tittar kanske bara tycker att du har en vacker häst! ;)
 
Sv: Mental träning...

Ett bra tips jag fick av någon när allt kändes så där dåligt var: Sluta tänk, bara gör. Det är när du tänker som det inte funkar. Och faktiskt tycker jag oftast att det stämmer. Koncentrera dig på vad du skall göra men tänk inte på hur för då spänner man sig. Blev lite knepigt men jag hoppas att du fattar vad jag menar.
 
Sv: Mental träning...

Jag förstår vad du menar... och det är lite åt det hållet jag försöker. Jobbar på att vara avslappnad och inte bry mig och bara göra och koncentrera mig på min ridning. Men jag tänker nog dock lite för mycket (provar femton olika sätt för att få hästen i form varje gång jag rider för att hitta det sätt som fungerar för dagen) och just nu analyserar jag mig själv väldigt mycket för att hitta vad jag gör så olika då hästen ska ställas till höger eller vänster. Jag har lite problem med att lita på att jag gör rätt om jag "bara gör".
Sen ytterligare ett problem när jag intar mitt tillstånd av avslappnande och "bara gör" så varar det typ 3 min sen ger jag upp, blir ledsen och besviken för jag får inte minsta lilla tillbaka från hästen som är i sin egna lilla värld.
Hade jag bara vetat att mitt sätt att rida håller och fungerar då hade jag nog inte gett upp så lätt varje gång utan mer kört på. Men jag tvivlar så mycket på att mitt sätt att rida inte håller eller funkar.

I helgen ska jag dock få lite hjälp av en kompis som är jätteduktig. Hoppas det hjälper. Först ska hon rida en dag. Då ser jag ju så att inte hästen är "knäpp" och sen blir jag väl ytterligare lite knäckt för att hon får hästen att gå så bra. men det är jag beredd att ta. Då vet jag ju iallafall att det går. :) Sen ska jag rida för henne. Då hoppas jag att vi i lugn och ro kan hitta några knep, rent ridtekniskt alltså. Får ta två timmar i skritt eller nått... så länge jag får bort nån spärr så.

Håll tummarna för mig! :smirk:
 
Sv: Mental träning...

Känner verkligen igen mig! Nu har jag inte kvar hästen, men hade henne på foder i över 3 år. Och typ 1 av 20 ggr kanske hon kunde böja på nacken, men väldigt sellan jag kunde slappna av. Jag hatade att rida och jobba hästen.
Men något jag verkligen älskade, var att rida ut i skogen med henne. Bara ta det lugnt, skritta, eller kanske en härlig galopp och det finns ingen som kollar och i skogen 'ska hästen inte gå i form'. :smirk:

Klart att hästen behövdes ridas igenom, men man hade goa vänner som stälde upp ibland. Och då såg man ju hur bra hon faktiskt kan gå! Och då kunde man tom bli lite sugen på att jobba henne igen :)

Alltså, gör det som du tycker är roligt med hästen. Låt formen vara ett tag och ha bara kul! Bara att ut o gå med hästen kanske kan vara avkopplande.
 
Sv: Mental träning...

Vissa knep hjälper:
1 Rid en annan häst som jobbar helt rätt, en god läromästare, så Du kan känna skillnad mellan hur hästens olika muskler skall jobba
2 Rid Din egen häst framåt så att Du får en ärlig framåtbjudning, variera tempo och rid stora volter(åttor).
3 Kolla ytterbogen, tappar hästen den utåt så kan Du inte få rätt form.
4 Rid på ytterhjälper i ordning, röst - sits -skänkel-mjukt tygeltag
5 När hästen kan gå i balans, först då är det lönt att rida fram den på tygeln och balansen sitter i bakdel/ryggen
6 Rid stora mjuka volter, koll på ytterbog och mjuka ledande inre tygeltag - häng inte kvar i tyglen, jätteviktigt.
7 Be ev. ngn annan erfaren rida Din häst och kolla hur den reagerar.
Kolla upp: har den ont i munen, sitter alla utrustning rätt, sitter Du rätt, har den ont någonstans.
8 Har Du en bra tränare, ridlärare som kan hjälpa Dig ??
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Gammal användare, men vill gärna vara anonym så ingen som läser det känner sig utpekad. Jag har en lång historia i hästvärlden med egen...
Svar
14
· Visningar
1 461
Senast: Mia_R
·
Hästmänniskan Har börjat ridskola för nybörjare (ingen erfarenhet) och gått 3 tillfällen, överväger att sluta då jag inte känner mig välkommen. Första...
2
Svar
20
· Visningar
2 106
Senast: Brynja
·
Hästmänniskan Jag behöver hjälp! Det är en lång text men om någon orkar läsa och ge mig lite stöttning så skulle det uppskattas enormt! För er...
2
Svar
28
· Visningar
3 071
Senast: Lavinia
·
Hästmänniskan Jag har ett riktigt dilemma som jag mår riktigt, riktigt dåligt av. Jag har 2 ston och en äldre valack. Valacken är 20 år, har en åkomma...
2
Svar
24
· Visningar
2 551
Senast: mars
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp