Mental träning

Sv: Snacktråd för AR-frälsta!

Ditt inlägg var inte särskilt motiverande. För att vara ett inlägg tänkt att motivera var det bra mycket mer sågande.
 
Sv: Snacktråd för AR-frälsta!

Nej jag menar nog när man får extra fart.. från fart

Att man gör om spänning till spänst.

Att den börjar trampa hej vilt ser jag inte som positivt. Man.. jag vill ju att den tänker framåt alltid.

:rofl: Oj, nu måste jag ha förklarar riktigt dåligt. Jag menar att när hästen blev "rädd", så använde jag den energin. Jag bad hästen i det ögonblicket om samling och jag fick då en bättre piaff än vanligt, pga att jag kunde använda den extra energin till något positivt. Istället för spänning blev det arbetsenergi alltså.
(Att utnyttja liknande situationer för att göra något positivt av energin är något jag har med mig sedan länge tillbaka. Men det gäller att ha rätt timing för att det ska bli bra.)
 
Sv: Snacktråd för AR-frälsta!

Jag håller inte med alls:). Det är ju bara spänning,- inte verklig energi.
Jag ser inget bra med sån spänning för i 99 fal av 100 har hästen gått ifrån hjälperna då, om så bara helt kort, och tappat i så mycket annat.
Hrm. Jag måste ha uttryckt mig riktigt illa när det blev så lätt att missuppfatta. Jag gör ett nytt försök.
Jag menar att när man av olika anledningar får extra energi i hästen/den blir lätt skrämd eller liknande så visst blir detspänning, men om man kan utnyttja spänningen och omvandla den till arbetsenergi istället, då blir det bra. Om hästen tappar allt funker det såklart inte.
Jag tror man kan tänka sådär om man har en häst som normalt är lite halvseg, då känns det bra med den extra skjutsen, men om man har en häst som även utan sånt lätt får till mycket energi så vill man hellre ha det den vägen, genom bjudning. Gamla typen av mera tråkiga dressyrhästar, som inte hade den nerv många har idag tex, eller andra mer loja raser kanske.
Det funkar bra när du har nytta av extra energi. Det kan vara på vilken häst som helst.
Ser det mera som att man "gör det bästa" av sån spänningsenergi, men aldrig ser det som ett plus.
När man är i ett utbildningsskede är det bra. När hästen blir hjälpt av den extra energin, förutsatt att man kan omvandla den då förstås.
En skicklig ryttare kan väl ta vara på den bättre så det blir svårare att se skillanden jämfört med "äkta" energi men det är ¨väl allt. Tänker jag.
Det är bara om man kan omvandla det till arbetsenergi/äkta energi som det blir bra. (annars ser jag ingen vits med det)
 
Sv: Snacktråd för AR-frälsta!

Ditt inlägg var inte särskilt motiverande. För att vara ett inlägg tänkt att motivera var det bra mycket mer sågande.

Det var det väl inte alls :confused: Tyckte hon beskrev det konstruktiva här väldigt bra.

rid på och läs en mental bok under tiden, eller lyssna på fågelsången och vissla och låtsas som det regnar, om ett beteende är oönskvärt. det är min melodi. När beteendet är önskvärt, då blir det beröm.
är enligt studier också konstaterat vara det effektivaste medlet att utveckla hästen (och övriga djur man tränar). oönskat beteende: ingen förstärkning, önskat beteende: uppmuntran. skapar störst motivation!
 
Sv: Snacktråd för AR-frälsta!

Ok, själv uppfattade jag det inte som särskilt konstruktivt utan mer sågande ur mental tränings-aspekt.

Mental träning =hitta trygghet, självförtroende, lugn, "vara i nuet", kunna fokusera på uppgiften osv.

Böckerna, som mackan förespråkar att läsa, brukar tala om just det att det som behövs inte är prestationskrav, att peka ut det som görs dåligt, att rent tekniskt hitta rätt knappar, utan det handlar om att få stöttning och pepp och övningar för att själv hitta det - bygga upp, inte bryta ner.
Samma sak då om man ska försöka stötta sig själv, lite samma tänk. Jag är rätt duktig på att såga mig själv så jag behöver defenitivt inte fler som gör det åt mig! ;)
 
Sv: Snacktråd för AR-frälsta!

Hrm. Jag måste ha uttryckt mig riktigt illa när det blev så lätt att missuppfatta. Jag gör ett nytt försök.
Jag menar att när man av olika anledningar får extra energi i hästen/den blir lätt skrämd eller liknande så visst blir detspänning, men om man kan utnyttja spänningen och omvandla den till arbetsenergi istället, då blir det bra. Om hästen tappar allt funker det såklart inte.

Det funkar bra när du har nytta av extra energi. Det kan vara på vilken häst som helst.

När man är i ett utbildningsskede är det bra. När hästen blir hjälpt av den extra energin, förutsatt att man kan omvandla den då förstås.

Det är bara om man kan omvandla det till arbetsenergi/äkta energi som det blir bra. (annars ser jag ingen vits med det)

Jag vet inte, jag är nog inte skicklig nog att förstå när det skulle vara en fördel, visst är det bra om man kan omvandla den, men nej, jag förstår nog inte ändå varför det skullle vara något positivt som skulle tillföra något:confused: Saknar hästen energi får man väl istället rida fram energi i den:confused:

Men jag tycker att all spänningsnenergi är av fel sort och vet inte ens om jag tror att den KAN verkligen "omvandlas" eller om det bara känns och kanske ser ut så i vissa fall.
Jag har inbillat mej att jag har kunnat rida på sån energi men hästen har ju inte varit på hjälperna för fem öre egentligen men känts väldigt aktiv i of s.

Jag undrar om vi pratar förbi varandra, för om en häst är spänd för att den är väldigt på och överenergisk så kan man få den att rikta sin energi annorlunda dvs in i arbetet om man är skicklig, vill säga. Då kan det bli riktigt bra, men då handlar det inte om rädd, eller spänning eller att använda "flyktenergi":confused: Det gör jag inte i en blink direkt utan genom målmedvetet sysslesättande av hästens hjärna och kropp, redan från start i ett pass, men det är något helt annat än det ni talade om tycker jag. Sen är jag inte särskilt skicklig på det där heller men det brukar fungera ok i alla fall.
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Mental träning

Men det var ju konkreta tips från flera, strunta i att tänka så mycket på vad hästen kan reagera på och rid bara och låtsas som ingenting, det är faktiskt bra tips.

Ett annat om du vill ha är att hålla den sysselsatt om det är en aktiv klipsk häst så brukar kluiriga uppgifter vara bra för att då den att fokusra på rätt saker. Fråga mej som sagt, mer spllittrad häst än min kan vara får man leta efter men det är mest energi och vaksamhet av naturen samt en bra smitväg som flera har varit inne på till dej.
 
Sv: Snacktråd för AR-frälsta!

Ditt inlägg var inte särskilt motiverande. För att vara ett inlägg tänkt att motivera var det bra mycket mer sågande.

Varför det? det handlar väl om att man som ryttare kan inse vad det är man gör, och kan man inse det så kan man komma vidare och jobba på det. Hittar man förklaringar som faktiskt inte är riktigt övererns stämmande med vad som verkligen sker och händer, och vad olika problem bottnar i, så blir det svårt att komma vidare.

Jag ser inte på vilket sätt min kommentar är sågande. den är realistisk utifrån det du beskriver, och om du kan ta in det istället för att få taggarna utåt, så kanske du har nytta av det när det gäller att komma vidare.
grundprincipen i all ridning och hantering är att hästarna blir och är, det vi gör dem till. Detta ska inte föraktas. Skyller man på att ens häst är på ena eller andra sättet, har man missat de verkliga orsakerna. Med andra ord: få bukt med sig själv, utan att döma hästen till x personlighet eller x beteende, utan behandla den förutsättningslöst i den aspekten, så försvinner majoriteten av problemen.

du låser fast dig i negativt tänk istället för att fundera på att om du kan identifiera hur mycket du faktiskt själv skapar problemen, så har du nått kärnan i hur du ska komma vidare och påverka. det är väl peppning i högsta grad: kan du ta till dig det så har du verkligen verktyg att jobba med - istället för att känna dig maktlös för att du tror att hästen är si eller så oavsett vad du själv gör. istället för att ha två problem att jobba mot, så har du bara ett!
 
Senast ändrad:
Sv: Snacktråd för AR-frälsta!

Fast man ska väl samtidigt vara medveten om att det inte går på en pisskvart att ändra de roller man förvärvat. Tror inte att de flesta har verktygen att hantera de problem som kan uppstå i kommunikationen med sina hästar. Men, är man mottaglig för tips borde det kunna vara lättare.
Håller nog mest med de som menar att energin som kommer ur rädsla är av ondo, iaf har inte jag kunskapen att förvalta på ett tillräckligt bra sätt. Tyckte förut att det var skönt att min tröga häst ibland blev mer framåt av rädsla, men nu föredrar jag att sätta mer energi i mig själv för att påverka hästen.
 
Sv: Snacktråd för AR-frälsta!

Och det är det jag -själv- vill lösa, alltså få bukt med mig själv, men utan att för den skull ändra om i hela personligheten och syn på hästhållning/ridning, utan helt enkelt få ut det bästa möjliga av det. Inte gjort på en kafferast.

Men så du och ni andra vet är inte detta en tråd startad för att jag bett om råd. Tvärtom har jag inte alls bett om råd utan la in ett inlägg om hur deppig jag blev när jag kände att jag inte räckte till för att hjälpa hästen och utifrån detta (i "snacktråd för AR-frälsta) har ett par användare tipsat om sätt att underlätta.

Jag har bett mina inlägg att tas bort ur den här tråden eftersom det felaktigt framgår som något underlag för diskussion, vilket jag inte bett om. Tvärtom är det ett känsligt ämne och något jag inte skulle lägga ut varken som fråga om hjälp (för att jag har för mycket redan att träna på och utveckla utifrån böcker, mental tränings-program = proffs inom området vilket jag inte tror det finns några här) eller som något underlag för diskussion.
 
Sv: Mental träning

Jag tar upp tråden med att öva på det som går istället för det som inte går (mycket för att påminna mig själv).

Halka är väl nästan värst. Ordentlig halka och man kan knappt göra något vettigt alls, ens med brodd...

Hårt - kolla skogsvägarna, kanske finns det sträckor som går att rida fortare än skritt på? sommarhagarna kan fungera också
- "powerskritt" långpass
- skritt ut över stock och sten om lämplig mark finns
- skrittklättring
- grundträning ur skritt (halt, igångsättning i trav alt galoppfattning men bara några steg varje gång), sidvärtsrörelser, ryggning och igångsättningar/fattningar ur det

Snö brukar fungera utan större problem här, packad snö är ofta bra underlag att rida fortare på och dessutom ljusare på kvällen så när snön kommer blir det mer konditionskrävande ridning igen. Tömkörning/longering funkar på snö men inte på hård mark, likaså bomarbete och hoppning. Under den hårda perioden gör det underverk för själen att få åka till ridhus och rida en - 2 ggr/v, då kan man göra allt det där man får avstå ifrån hemma...

Nu har jag ju för tillfället en ganska ung häst och kan än så länge unna mig lyxen att avstå från arbete om det inte känns mysigt ute, åtminstone några veckor till. Sedan hoppas jag att det har kommit snö så att skorna kan tas av så att vi kan börja transportträna på allvar och då måste hon ju vara någotsånär igång och arbetad så att det är någon idé att åka iväg och och och... Men då är det ju snart vår iallafall så då blir det lättare hur som helst tycker jag!
 
Sv: Mental träning

Jag läste nog innehållet före rubriken och fattade det som att inlägg nr 1 handlade om att man utnyttjar förutsättningarna bättre om man fokuserar på det som GÅR att göra istället för det man önskar att man kunde/tycker att man borde. Men jag var nog kanske lite för konkret inser jag nu när jag läser rubriken också :D - även om jag fortfarande anser att det faktiskt platsar inom mental träning att uppfinna varierad vardagsträning istället för att bara tycka att det inte går att rida ;)!
 
Sv: Mental träning

Där ser man, jag läste rubriken och inte innerhållet :rofl: Och så läste jag inläggen igår av Totola och svaren och svarade utifrån det :p
 
Sv: Snacktråd för AR-frälsta!

Jag vet inte, jag är nog inte skicklig nog att förstå när det skulle vara en fördel, visst är det bra om man kan omvandla den, men nej, jag förstår nog inte ändå varför det skullle vara något positivt som skulle tillföra något:confused: Saknar hästen energi får man väl istället rida fram energi i den:confused:
Att arbeta så har jag med min från så långt tillbaka att jag tycker det är självklart. Man passar på att använda och omvandla energin till något annat. Speciellt under utbildning och när man vill lära in något nytt. Så har alla mina tränare både förr och nu gjort och jag har uppfattat att det är en allmän uppfattning. Har inte reflekterat så mycket över det eftersom det är så självklart för mig. Många inom eliten, i alla fall i Sverige förespråkar detta också. Jag ser bara positivt på det.
Jag undrar om vi pratar förbi varandra,
Det är väl inte helt omöjligt. Jag kanske förklarat dåligt, men detta är så vanligt att jag trodde alla förstod vad jag pratade om från början. Axel började ju prata om det och jag höll bara med. :)
 
Sv: Mental träning

Det var precis så jag menade!! Fokus på det som GÅR. inte på det som INTE GÅR. Det är stimulerande för kreativiteten, utvecklande och ger både en mera positiv känsla hos mig och en mera varierad träning för hästen. För mig är det förödande att sitta och tänka på det jag skulle vilja göra, men som inte går för tillfället. Det blir bara negativt för mig. Sån är jag. Det är säkert annorlunda för många andra.
 
Sv: Mental träning

Halvt KL

Ska man kunna omvandla den energin tror jag att man som ekipage bör ha kommit en bit. Hästen ska gå att lägga i given form och samla sig. Man bör kunna precitionsrida alla kroppsdelar i stort sett. Och det funkar ju inte på en häst i ren panik, utan en som spänner till och taggar lite extra men är så lydig att den lägger sig där ryttaren ber om det dock med ngt förhöjd energi. Fortsätter den spänna emot är det kört. Då brukar man tappa bakbenens bärighet och ryggen i backen.

I övrigt bör man väl betänka att hästar är flyktdjur och har ett annat sätt att fokusera än vad vi har. De har ett bredare fokus som är gjort för att märka alla små potentiella hot i omgivningen. De måste ta in väldigt mycket mer. Vi har mer fokus som rovdjur(tänk en katt som jagar tex). Vi fokuserar bäst på en grej i taget. Sen förväntar sig många av oss att hästarna ska tänka som vi och att de är dumma om de inte fokuserar helt på oss och ridningen. Men de har svårare att stanna kvar i något där inget sker än vi har. Då börjar de känna av omgivningen mer och leta potentiella faror.
Rider man och sysselsätter dem konstant med små nya uppgifter om ändå bara halvhalter eller svänga eller vad som så kan man hela tiden på nytt fånga deras fokus.
Är man dessutom en stark ledare redan innan man sitter upp och mer eller mindre kräver att hästen alltid utan fördröjning gör det man vill, inte går in i ens personliga sfär oombedd etc så kan man då tillgodogöra sig lite av det i sadeln. Om jag som ledare säger "Var här, nu nu nu nu" med små hjälper så ska det vara det viktigaste iom att hästen ska respektera mig som om dens liv hängde på det. Som den gör med en häst-ledare.

Proffs tar sällan skit av sina hästar. De har liksom inte tid att larva sig iom att de har så många hästar att sköta. Det är lite den attityden jag upplever skiljer amatörerna från proffsen.
Jag liknar det ibland vid stridshästarna som förr fanns. Om de inte löd så dog man. Varför skulle hästarna idag inte klara av att dra sig runt en simpel LB eller vad vi har för krav? En tim om dagen kan de allt göra som vi vill. Det är inte mycket begärt. Och de flesta hästar mår bättre av att veta vem som bestämmer. Och vem som bestämmer blir väldigt tydligt då de blir rädda. De som stannar berättar något helt annat om ekipagets relation än de som flyr från ryttarens hjälper.
 
Sv: Mental träning

Visst! Sedan är det ju skillnad mellan panik och att hästen brallar till av något plötsligt ljud eller så. Idag tex när jag red i paddocken stod de andra hästarna i vindskyddet, och när vi kom förbi det rusade de ut i full kareta. Då fick jag minsann gratis energi, men eftersom min häst direkt visste vad det var frågan om så fann hon sig i mina krav där och då.
När jag tänker efter undrar jag vilka situationer som skulle kunna innebära reella hot för oss som ekipage, och kan inte komma på något annat än varg- eller björnmöte i skogen. Eller att, som min dotter, ha en timmerbil efter sig som gasar och tutar...
Men att kräva av en ryttare som inte har ett befäst ledarskap i övrigt att den plötsligt ska kunna agera som ledare från hästryggen tror jag litet på. Måste nog till en långsiktig strategi då.
 
Sv: Mental träning

Jag håller med dej i allt.
Det var det jag menade med "rikta" energin, hästen är kanske överfrisk och överupppmärksam på allt men genom att hålla den sysselsatt mentalt så kan man få den att lägga den extra energin i arbetet istället för omgivningarna.
Det här är något som jag har fått jobba mycket med på just den här hästen, innan henne har jag haft tittiga hästar men det var inte på samma skala som den här- Hon har förmodligen nån form av diagnos om hon vore människa:rofl:

Men att använda "explosioner" eller plötsliga flyktreaktioner är något helt annat och de varken kan jag eller ser någon vits med, för det är bara enbart spänning och inget att använda, då gäller att rama in och direkt i arbete igen.

Igår i snöstormen när allt dånar i ridhuset blev ett bra prov för vår del, och jag var otroligt nöjd med att jag numera kan få henne att jobba vettigt under såna förhållanden, hon är ju högexplosiv minst sagt, för minsta rörelse och ljud, men det går att rama in och sysselsätta och få till ett bra sansat pass ändå! Numera.

Hon flyr aldrig, hon lyssnar alltid och frågar mej vad jag tycker så i verkliga kriser där det gäller att hålla sej lugn är hon en pärla! Hon går fram var som helst, även om hon kan vara skeptisk. Fladdret i ridningen har handlat om att jag inte är lika fokuserad då som när det "verkligen gäller" och ger utrymme att flamsa.....eller har gjort.
Jag måste vara oerhört envis och fokuserad och lugnt och konsekvent ge henne uppgifter som sysselsätter både kroppen och hjärnan. Det sista är viktigt inte minst på smarta hästar:idea:

Det här med att dela upp uppmärksamheten tycker jag att smarta hästar är bättre på, särskilt ston faktiskt. Det kanske har att göra med att vakta fölen?

Ibland är det bra med en lagom korkad hingst (som jag har haft:D) som har svårt att fokusera på mer än en sak i taget, får man en sån i arbete så störs den inte förrän man ger långa tyglar så den kan fokusera på annat igen:rofl: Jo han fungerade faktiskt så. HUr ofokkuserad han än var innan ridning pga ston elller annat, så fort man började sysselsätta honom så glömde han det omkring sig:)
 
Senast ändrad av en moderator:

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp