"Mellan hand och skänkel"

[Lupino]

Jag har ridit i närmare 25 år och det är inte utan att jag skäms att jag just kommit på att jag helt missuppfattat detta med att rida mellan hand och skänkel.

Jag har trott att det betytt att jag måste ha ett tryck med skänkeln mot en uppsamlande hand. Nu har jag börjat rida för en ny instruktör som klagar på att jag klämmer med skänkeln och min första reaktion var att jag tänkte för mig själv att "ja, det är klart att jag gör" eftersom jag rider med min skänkel mot handen. Men så har jag läst lite på nätet och inser att inte skänkeln alls ska klämma och skänkla i varje steg...

Men om jag nu ska lära om, så måste jag förstå hur man istället SKA göra. Om jag rider mot ett hörn och ska runda min häst i sidan, ska jag då EN gång före hörnet flytta fram min underskänkel något och ge en hjälp och sedan låta skänkeln bara ligga mjukt emot?

Hur gör man med en häst som behöver ridas mer framåt? Ser till att få en reaktion och låter därefter skänkeln ligga still tills det behövs igen. Vad gör man om det behövs redan efter något steg?

Om jag rider på detta sätt, måste jag även justera hur mycket jag har i handen? Jag tänker att om jag inte driver kommer handen verka förhållande.

Jag fattar inte hur jag ska kunna lära om...

 

[JohannaB]

Just när det gäller hörnet och att böja hästen, försök istället tänka att HÄSTEN ska böja sig runt din skänkel! Du ska inte trycka hål i hästen utan hästen forma sig kring din skänkel som är ett städ att "komma runt".
Tror säkert du kommer få det fungera Stilla mjuk hand, låt hästen arbeta i egen balans och åk med tills du behöver inverka?

 

[Amha]

Jag borde egentligen plugga men angående en häst som behöver ridas framåt: min gamla ponny var sådan. Jag hittade ett läge där jag kunde ha "konstant" drivning med sits och skänkel men utan att behöva bromsa så att säga. Ungefär som dragläget på bilen. Bilen (hästen) ska vilja framåt men motorn ska inte skrika eller kasta iväg bilen framåt (inte behöva bromsa hästen). Jag vill aldrig ha mycket i handen när jag rider och då finner jag ju ett läge automatiskt som känns som en trevlig balans. Om jag har gjort rätt är jag inte helt hundra på men det har känts rätt och harmoniskt.

 

[TinyWiny]

Släpp tanken på benen och börja rida med höfterna. Det brukar vara det enklaste sättet att komma runt klämmandet. När du närmar dig ett hörn vrider du på höften lätt precis som du skulle gjort om du hade gått själv. Utan att böja dig och utan att falla inåt, bara följ med med höften mjukt. I början behöver du inte tänka på benet alls för det följer din höftrörelse och ger alltså ett lätt tryck mot hästens sida. Du behöver inte flytta din skänkel något för att runda hästen. I skritt om du behöver öka är det enklast att ge ett lätt tryck med vartannat ben. När hästen tar vänster framben fram ger du ett lätt tryck med ditt höger ben och vice versa. Målet är ju sedan att hästen ska hålla önskad gångart i den hastighet du bett om tills du ber om något annat.
Har du ridit samma häst länge och hen är van vid klämmandet så kan det behövas en övergångsperiod för att hästen ska bli så lyhörd att hen tar dina nya mindre hjälper.

 

[Amha]

@TinyWiny pekar på bra saker. Den där "döva" känslan som blir när man ridit hästen med mycket ben avtar ju efter en tid. Min gamla ponny behövde fortfarande drivning framåt för att inte falla i dvala men det blev tydligt när man t.ex ville börja flytta hästen sidledes, volter eller liknande samt att man kom långt med sits i drivning. Att man bara behövde sitta "rätt" och "öppna upp" en väg dit man ville att hon skulle gå. Ofta gick det att lösa med höften enbart och någon liten påminnelse ibland.

 

[TinyWiny]

@TinyWiny pekar på bra saker. Den där "döva" känslan som blir när man ridit hästen med mycket ben avtar ju efter en tid. Min gamla ponny behövde fortfarande drivning framåt för att inte falla i dvala men det blev tydligt när man t.ex ville börja flytta hästen sidledes, volter eller liknande samt att man kom långt med sits i drivning. Att man bara behövde sitta "rätt" och "öppna upp" en väg dit man ville att hon skulle gå. Ofta gick det att lösa med höften enbart och någon liten påminnelse ibland.

Precis! Det går ofta att lösa ganska enkelt men visst blir det en övergångsperiod innan hästen börjar lyssna igen (och innan man som människa har hunnit lära om). Just att driva med vartannat ben i skritten brukar kunna väcka även de mest skänkeldöva hästarna just för att det inte är något konstant tryck och inte ens tryck på båda sidor samtidigt. Det brukar också vara något som är enkelt för människan att lära sig och gör att man blir mer medveten om var man har sina höfter och hur de påverkar.

 

[MiniLi]

Jag tänker att man ju ska använda hjälperna när de behövs, det vill säga när du ska göra ngt och behöver inverka. I ett hörn kan man ju absolut forma lite, men det betyder inte att man ska klämma.
Jag gissar att du nog behöver fokusera mest på att bara sitta avspänt nu i början. Om du är van vid att klämma mkt med benen kanske balansen kommer kännas annorlunda i sadeln när du väl släpper, osv. Det kan vara bra att regelbundet lyfta benen rakt ut och säkerställa att man inte klämmer när man lär om
Tänk som en liten ponnyunge som försöker driva framåt för första gången med benen rakt ut

Min tanke iaf generellt är att man mest sitter där och "åker med" och inverkar med små snabba hjälper där det behövs. Ju mer samling - desto mer inverkan. Men tänk mer dutt dutt med underskänkeln än att klämma.
Och ja, om du är van vid att klämma och "tjuvhålla" så behöver du släppa handen rejält. Även den ska ju mest vara där med ett lätt stöd tills du behöver inverka snabbt och då ska få en korrekt reaktion.

Hästar som är vana vid att man driver dem framåt i varenda steg måste ju läras om. Jag har fått lära om min medryttarhäst och nu ett halvår senare är han betydligt mer alert för hjälperna än innan. I början fick jag frekvent använda pisken för att förstärka upp och få en reaktion när han inte svarade på en lätt skänkelhjälp, nu har han hittat bättre driv för egen maskin framåt.
Jag tycker det är bra att börja i skritten på lång tygel med att få en rejäl reaktion för liten framåtdrivande hjälp. Hellre att hästen då går upp i trav!
Men generellt så liten hjälp, är inte reaktionen tillräcklig så ge en betydligt starkare hjälp (pisk tex) och så massor med beröm när den svarar korrekt. Upprepa direkt efter och förhoppningsvis får du då direkt en bra reaktion och kan berömma ännu mer.

Jag och medryttarhästen har detta som en liten rutin i början av våra pass forfarande. Skitt på lång tygel, jag testar av framåtdrivande. Han börjar trava och så får han springa lite i trav på lång tygel med massor av klappar och beröm. Saktar av och sen upprepar vi några gånger. Han tycker det är jätteroligt, blir lyhörd och alert och vi startar passet med en bra känsla

 

[Lupino]

Tack för att ni försöker förklara!

Jag tror jag är rätt låst i min sits, t.ex så har jag svårt att känna pendelrörelsen i skritt. Det kan gå i fri skritt men när jag tar tyglarna känner jag det inte längre alls, antagligen för att jag sätter mig och klämmer då (i fri skritt åker jag mer med).

En lite försvårande omständighet är att jag rider på ridskola och bara 1-2 gånger i veckan men jag ska såklart försöka förändra mitt ridsätt. Det känns som att jag skulle behöva en intensivkurs med fokus sits. Om någon känner till någon som erbjuder det så får ni gärna tipsa via pm.

Jag kan tillägga att jag trots mina brister tävlar med goda resultat i lätta klasser så jag rider inte som en fullständig kratta, men har mycket att utvecklas kvar!

 

[Amanda_F]

Tack för att ni försöker förklara!

Jag tror jag är rätt låst i min sits, t.ex så har jag svårt att känna pendelrörelsen i skritt. Det kan gå i fri skritt men när jag tar tyglarna känner jag det inte längre alls, antagligen för att jag sätter mig och klämmer då (i fri skritt åker jag mer med).

En lite försvårande omständighet är att jag rider på ridskola och bara 1-2 gånger i veckan men jag ska såklart försöka förändra mitt ridsätt. Det känns som att jag skulle behöva en intensivkurs med fokus sits. Om någon känner till någon som erbjuder det så får ni gärna tipsa via pm.

Jag kan tillägga att jag trots mina brister tävlar med goda resultat i lätta klasser så jag rider inte som en fullständig kratta, men har mycket att utvecklas kvar!

Ang att du inte känner pendlingen i skritt kan det bero på att många ryttare inte följer med i hästens huvudrörelse och uppmuntrar hästen till att fortsätta använda ryggen på ett korrekt sätt när den går i mellanskritt (på kort tygel). Därmed blir skritten också sämre. Tänk på när du tar tygeln, att hästen ska tillåtas att röra sitt huvud, lite som en kamel, för att inte bli stum. Mellanskritt ska vara som fri skritt men med en något rundare form. Det kan vara svårt på hästar som inte är ens egna att få dem att förstå att de får röra huvudet men det går ofta efter ett tag. Jag brukar länga tygeln och korta den flera gånger, tills hästen förstår att den ska fortsätta röra sig genom kroppen. Rör den inte huvudet riskerar skritten att bli så stum att den brister i fyrtakt och vill det sig riktigt illa kan den bli passartad, och då kan inte gångarterna bli godkända om du tävlar dressyr.

Var i Sverige bor du (ang kurs)...

 

[Lupino]

Ang att du inte känner pendlingen i skritt kan det bero på att många ryttare inte följer med i hästens huvudrörelse och uppmuntrar hästen till att fortsätta använda ryggen på ett korrekt sätt när den går i mellanskritt (på kort tygel). Därmed blir skritten också sämre. Tänk på när du tar tygeln, att hästen ska tillåtas att röra sitt huvud, lite som en kamel, för att inte bli stum. Mellanskritt ska vara som fri skritt men med en något rundare form. Det kan vara svårt på hästar som inte är ens egna att få dem att förstå att de får röra huvudet men det går ofta efter ett tag. Jag brukar länga tygeln och korta den flera gånger, tills hästen förstår att den ska fortsätta röra sig genom kroppen. Rör den inte huvudet riskerar skritten att bli så stum att den brister i fyrtakt och vill det sig riktigt illa kan den bli passartad, och då kan inte gångarterna bli godkända om du tävlar dressyr.

Var i Sverige bor du (ang kurs)...

Jag är absolut dålig att följa pendelrörelsen och håller nog i lite mycket. Det är svårare att pendla med än att hålla still eftersom man måste vara väldigt observant och med så det inte blir glapp i samband med pendlingen... Men jag ska försöka bättra mig. Jag rör min sits mycket i skritt också (typ gungar med överdrivet).

Jag bor i Stockholm.

Jag får helt ärligt lite ångest över hur jag ska kunna förändra allt jag gör fel, det sitter rätt inpräntat efter så många års ridning. Tror jag måste sätta upp delmål och låta det få ta sin tid, vad tror ni är det lättaste att förändra utifrån alla svagheter jag uppenbarligen rider med?

 

[Badger]

Jag är absolut dålig att följa pendelrörelsen och håller nog i lite mycket. Det är svårare att pendla med än att hålla still eftersom man måste vara väldigt observant och med så det inte blir glapp i samband med pendlingen... Men jag ska försöka bättra mig. Jag rör min sits mycket i skritt också (typ gungar med överdrivet).

Jag bor i Stockholm.

Jag får helt ärligt lite ångest över hur jag ska kunna förändra allt jag gör fel, det sitter rätt inpräntat efter så många års ridning. Tror jag måste sätta upp delmål och låta det få ta sin tid, vad tror ni är det lättaste att förändra utifrån alla svagheter jag uppenbarligen rider med?

Att prova att göra som de sa med skritten på lång tygel. Vid framskrittningen.

Bara driva när du känner att hästen saktar av från det tempo du vill ha. Sedan kanske i traven om du lyckas i skritten, i framridningen. (Rider på ridskola och tycker att ridskolehästarna brukar koppla direkt på att man inte tänker driva hela tiden om man gör så. De rids ju av olika ryttare och verkar kunna förstå lite olika ridsätt snabbt.) I skritten på lång tygel så har man ju mer hjärna över till att hindra autopiloten att klämma ihop benen.

 

[Badger]

Jag är absolut dålig att följa pendelrörelsen och håller nog i lite mycket. Det är svårare att pendla med än att hålla still eftersom man måste vara väldigt observant och med så det inte blir glapp i samband med pendlingen... Men jag ska försöka bättra mig. Jag rör min sits mycket i skritt också (typ gungar med överdrivet).

Jag bor i Stockholm.

Jag får helt ärligt lite ångest över hur jag ska kunna förändra allt jag gör fel, det sitter rätt inpräntat efter så många års ridning. Tror jag måste sätta upp delmål och låta det få ta sin tid, vad tror ni är det lättaste att förändra utifrån alla svagheter jag uppenbarligen rider med?

Sedan finns en gammal bok som heter Muselers ridlära (1930-tal) som har ett långt kapitel om höfterna. Putta bok med höften på bord osv.

Då säger jag inte att jag är bra på att rida utan att den boken och sluta driva i framridningen har hjälpt mig släppa på järngreppet runt hästens mage och röra lite friare på höfterna, lite i alla fall.

 

[tara]

Tack för att ni försöker förklara!

Jag tror jag är rätt låst i min sits, t.ex så har jag svårt att känna pendelrörelsen i skritt. Det kan gå i fri skritt men när jag tar tyglarna känner jag det inte längre alls, antagligen för att jag sätter mig och klämmer då (i fri skritt åker jag mer med).

En lite försvårande omständighet är att jag rider på ridskola och bara 1-2 gånger i veckan men jag ska såklart försöka förändra mitt ridsätt. Det känns som att jag skulle behöva en intensivkurs med fokus sits. Om någon känner till någon som erbjuder det så får ni gärna tipsa via pm.

Jag kan tillägga att jag trots mina brister tävlar med goda resultat i lätta klasser så jag rider inte som en fullständig kratta, men har mycket att utvecklas kvar!

En möjlighet utan häst kan vara att gå till kiropraktor och kolla upp din rörlighet. När jag var som sämst blev jag säkert 15 % bättre varje gång jag var hos kiropraktor. Det skadar inte att testa?

En del tränar väl typ yoga, rörlighet för att ryttare blir lätt så stela i kroppen.

 

[Tualma]

Du har fått jättebra svar i tråden.
När det gäller en stadig och samtidigt mjuk hand, kan det också hjälpa att tänka att stabilisera handen framåt för att motverka att den verkar förhållande. För mig fungerar det att tänka ungeför så här: Armbågen vid sidan med avslappnade axlar. Gummisnoddar i axel- och armbågsleden för att få sviken och kunna följa med (i trav mest armbågsleden medans i skritten mer svikt öven i axlar och skuldror) och sedan tänka att "stoppet" är framåt. Alltså som att du har en glasvägg framför händerna som händerna vilar mot i det främsta läget. Detta för att undvika att dra handen bakåt och försöka få handen stadig på det sättet. Detta tankesättet har hjälpt mig mycket till hästarnas glädje. Det var inte roligt att sitta fast mellan en förhållande hand och klämmande skänkel, har de talat om.

När det gäller skritten och få höfter som är loss och följer med så kan det hjälpa att tänka att du cyklar baklänges, eftersom skritten är fyrtaktig. Så småningom om kan du påverka hästens skritt bara genom att ändra storlek på cirklarna. Små cirklar ger långt och lågt steg, stora tröga cirklar (som om du cyklar med traktorhjul) ger korta och höge steg.

Det är aldrig försent att ändra sig, men visst kan jag förstå att det känns tråkigt. Jag fick också lära om efter tjugo år eller så och grämer mig ibland. Men, men. Bara att ta nya tag!

 

[mackan]

@Lupino håller med @Tualma och tycker även du fått massor med bra reflektioner i tråden

Sen kan jag ”som tröst” säga såhär:
Är det något jag lärt mig genom åren som ryttare som är den bästa lärdom jag fått, så är det att det ALLTID går att ändra sin ridning !
Det är så lätt att känna/tänka att ”hur ska det gå, mitt kroppsminne är inpräntat på x och y, ”jag ÄR såhär i kroppen” osv osv. Men det GÅR att lära om och faktiskt inte så långsamt heller bara man verkligen jobbar med sig själv !

Det underlättar dock otroligt mycket om man har en tränare som jobbar mycket med kroppsmedvetenhet hos ryttaren och genom det kan få ryttaren att ”känna” sig igenom ridningen och vad som händer och varför, då går det betydligt fortare att ”lära om kroppsminnet” !

Tycker det låter som du redan resonerar klokt och - som du själv är inne på - låt dig inte överväldigas av att det känns som du ”måste ändra på allt” för det tror jag inte -tror mer du behöver börja kunna analysera dig själv och ”bryta ner” ridningen i olika moment osv att börja med. När du sen gör det och det börjar ”trilla ner poletter” i fråga om ändring av ridsätt/kroppsminne osv så kommer du märka att du inte alls behöver ”lära om Allt” - utan bara mer att det är så mycket lättare att få ihop pusslet du redan till stor del känner till så att säga.

Nyttja den tränaren du nu har till max Är guld med sådan tränare för frågar du mig är det sådana som verkligen faktiskt kan på allvar hjälpa dig att ”verkligen kunna rida”
Nu har du ju lite utmaning i det att du om jag fattar rätt rider i grupp på ridskola så att åka iväg på kurs är nog inte helt fel för att få en ”grundskjuts” framåt s.a.s .

Lycka till

 

[mackan]

tillägg @Lupino om tränaren du nu rider för erbjuder privatlektioner kanske du även kan rida lite sådana för denne ?

 

[Nevermind]

Förlåt om jag kanske halvt kapar tråden nu, men jag har "motsatt" problem tror jag. Min tränare tycker att jag har tendens till "staketpissarskänkel" (), alltså att jag släpper benen så att det nästan blir luft mellan benen och hästen sas (såklart en överdrift, ni fattar vad jag menar). Min häst är extremt självgående, nästan het. Hon vill alltså att jag ska hålla om och "klämma" med benen mer än vad jag gör nu. Men ska man det? Jag vill ju ha min häst känslig för skänkeln. Alla säger att man absolut inte ska klämma...

 

[mackan]

Förlåt om jag kanske halvt kapar tråden nu, men jag har "motsatt" problem tror jag. Min tränare tycker att jag har tendens till "staketpissarskänkel" (), alltså att jag släpper benen så att det nästan blir luft mellan benen och hästen sas (såklart en överdrift, ni fattar vad jag menar). Min häst är extremt självgående, nästan het. Hon vill alltså att jag ska hålla om och "klämma" med benen mer än vad jag gör nu. Men ska man det? Jag vill ju ha min häst känslig för skänkeln. Alla säger att man absolut inte ska klämma...

Det är väldigt vanligt att man gör så på lite hetare hästar /hästar med mycket egen motor.
Jag tycker din tränare har stor poäng - denne lär inte mena att du ska sitta och klämma för det ska man inte på någon häst då man själv då låser sig i sits och hjälpgivning. Men däremot så är ett bra tänk att en hetare häst måste tolerera att skänkeln och sitsen läggs på .

 

[tuaphua]

Förlåt om jag kanske halvt kapar tråden nu, men jag har "motsatt" problem tror jag. Min tränare tycker att jag har tendens till "staketpissarskänkel" (), alltså att jag släpper benen så att det nästan blir luft mellan benen och hästen sas (såklart en överdrift, ni fattar vad jag menar). Min häst är extremt självgående, nästan het. Hon vill alltså att jag ska hålla om och "klämma" med benen mer än vad jag gör nu. Men ska man det? Jag vill ju ha min häst känslig för skänkeln. Alla säger att man absolut inte ska klämma...

Jag har en sån häst som från början inte tålde skänkeln. Han är het också och känslig.
På en sån får man tänka på att de måste tolerera skänkeln. Och vissa av dem blir faktiskt mindre heta när de lärt sig tåla den sas normala kontakten.
Ibland när de är på ett visst sätt måste man tänka att man nästan överdriver åt andra hållet för att sen nå normalläge.
Normalläge är ju att skänkeln bara hänger mjukt i kontakt som två böta disktrasor.
Men på de som inte tål när man ev måste inverka eller springer från skänkeln kan man behöva hålla om tills de tål det liksom.
Vet inte om jag uttrycker mig så klart idag.
Men ja.. Det var ett försök iaf.

 

[tuaphua]

Jag har en sån häst som från början inte tålde skänkeln. Han är het också och känslig.
På en sån får man tänka på att de måste tolerera skänkeln. Och vissa av dem blir faktiskt mindre heta när de lärt sig tåla den sas normala kontakten.
Ibland när de är på ett visst sätt måste man tänka att man nästan överdriver åt andra hållet för att sen nå normalläge.
Normalläge är ju att skänkeln bara hänger mjukt i kontakt som två böta disktrasor.
Men på de som inte tål när man ev måste inverka eller springer från skänkeln kan man behöva hålla om tills de tål det liksom.
Vet inte om jag uttrycker mig så klart idag.
Men ja.. Det var ett försök iaf.

Ibland möter man ekipage där man ser att ryttaren liksom är avskrämd från hjälperna. Den blir för försiktig och duttig och då spänd, okänslig och inte inkännande.
Så ser skänkeln inte helt sällan ut på ryttare med heta hästar.

Så jag tror din tränare vill få dig och din häst till normalläge genom att överdriva åt andra hållet mentalt och ev fysiskt en period.