Sv: Massa symptom alldeles för tidigt!
snor sista knappen
Jag funderar på hur otroligt jobbigt det måste vara att (över?)analysera allt kring sin graviditet och jag undrar vart denna överväldigande oro kommer ifrån?
Jag har hittils haft en rel smärt- och symptomfri graviditet, såfall en svagare graviditet om nu det där uttrycket stämmer. Jag kan inte känna att det rör mig i ryggen att jag ev skulle ha en stark eller svag graviditet, det viktiga är huruvida jag faktiskt får ett MF eller ej. (Jo jag har ett MF i bagaget.)
Det känns som att man ska analysera varenda detalj kring sin graviditet, man ska ha ALL fakta så pass att man knappt hinner kissa på stickan innan man ska veta hur man vill föda och vilken ev smärtlindring man vill ha. All denna generella fakta vi pumpas med är ju uppenbarligen helt fruktansvärd för de som avviker för normen, vilket egentligen måste vara jävligt många kvinnor.
Sedan är det ju givetvis bra att känna till grundläggande saker, så att man har en möjlighet att lägga märke till eventuella problem, men det känns ändå som att alla dessa pekpinnar om hur det ska vara, gör preggosarna helt nervösa!
TS, mitt råd till dig är att försöka sluta fundera så mycket på om du har eventuella symptom för tidigt, för sent, för starka, för små.. ALLA graviditeter är olika och det finns egentligen inget rätt eller fel, nåja förutsatt att det inte gått något galet, men att du har ett tidigt symptom som de flesta andra inte har, så säger det egentligen ingenting om huruvida det är farligt/dåligt, eller ej. Samtidigt ska du veta att det är helt okej att vara orolig och det är helt okej att vara lugn också. Man får bara försöka bemöta situationen och känslorna på bästa sätt. Det betyder alltså rätt sällan att den bästa lösningen för att få svar på sina frågor är att gå ut på internet och leta "fakta" För på nätet hittar man allts som oftst bara två extremer. Jag som mått mer eller mindre bra under hela min graviditet än så länge har hållt på att bli nipprig över att folk näst intill försökt övertala mig till att jag faktiskt mår dåligt och att jag borde vara smått handikappad och inte kan/borde göra någonting. En annan person som faktiskt haft det jobbigt, blir påhoppad om att den är vek, att den inte borde gå upp i vikt, att man ska fortsätta sitt liv som vanligt och yadi yada. Det är ju sällan som någon av de "extremerna" faktiskt är helt rätt. Det svaret som antagligen är bäst för dig, har din barnmorska och de aldra flesta barnmorskor har inga som helst problem att man ringer stup i kvarten och ställer frågor.
Det finns helt enkelt de som mår så vidrigt från att ägget fäst, att de aldrig vill bli gravida igen, och de som mår bättre än någonsin.. och så finns det alla dom där emellan.. Det finns inga rätt eller fel
Lycka till nu och grattis till graviditeten