Maskera?

Vill inte kapa någon annans tråd.

Hur vet man om man maskerar när man är autistisk? Och vad maskerar man?
Jag är nästan alltid ”för mycket” när jag träffar folk, samtidigt som jag kan bli extremt blyg och knappt våga säga flasklock i andra situationer. Ingen aning om det är den jag är eller om jag skulle maskera något annat jag är. Jag vet nog ärligt talat inte ens vem/vad som faktiskt är jag Jag bara vet att tankarna går på högvarv efteråt med att sönderanalysera varenda litet ord jag kan komma ihåg och må dåligt för att jag tycker att jag sa fel sak, för mycket, för lite osv.

Förlåt i förväg om jag inte orkar svara alla eller svara detaljerat. Jag läser allt men hjärnan räcker inte till att svara på allt. Jag är mest nyfiken på vad maskering faktiskt är

 

[escodobe]

Vill inte kapa någon annans tråd.

Hur vet man om man maskerar när man är autistisk? Och vad maskerar man?
Jag är nästan alltid ”för mycket” när jag träffar folk, samtidigt som jag kan bli extremt blyg och knappt våga säga flasklock i andra situationer. Ingen aning om det är den jag är eller om jag skulle maskera något annat jag är. Jag vet nog ärligt talat inte ens vem/vad som faktiskt är jag Jag bara vet att tankarna går på högvarv efteråt med att sönderanalysera varenda litet ord jag kan komma ihåg och må dåligt för att jag tycker att jag sa fel sak, för mycket, för lite osv.

Förlåt i förväg om jag inte orkar svara alla eller svara detaljerat. Jag läser allt men hjärnan räcker inte till att svara på allt. Jag är mest nyfiken på vad maskering faktiskt är

Jag harförvisso ingen autismdiagnos.
Men för mig är det till exempel en medveten ansträngning att reglera ansiktsmimiken, ögonkontakten och dialogen i möten med och okända/bekanta/professionella människor/kontakter. Jag HATAR att ha ögonkontakt med människor, det ger mig panikkänslor - men i många situationer måste jag ha det för att det är en del av det sociala samspelet och viktigt för kommunikationen och jag har fått försöka lära mig hur det ska gå till.

Personer jag känner väl är mycket skönare att umgås med eftersom jag inte behöver ha nån ögonkontakt med dom.

 

[ginnies]

Jag tänker att man kan känna att man maskerar om man inte gillar någon egentligen men ändå hejjar och är hyfsat trevlig. Alltså inte säger rakt ut vad man egentligen tycker.
Gäller ju annat också, som om man kommer hem till någon och den personen har en gräslig soffa, då säger man inte det, utan antingen säger man ingenting eller också -om man ex får frågan- kan man lägga fram det som den passar verkligen här, ex.

Andra kommer ha bättre svar.

 

[ginnies]

Lägger till: Jag tror inte det är en ren maskering i ovan ex utan mer att man som grund har en förståelse för att andra individer är och tycker olika, finns ingen anledning att klanka på andras tycke och smak eller göromål utan man får se det positivt och från en annan vinkel än sin egen och då finns det alltid bra saker att se och säga.

 

[Hippocampus]

Jag tror inte man vet alltid och jag tror alla människor maskerar. Verkligen alla.

 

[Habina]

För mig har det varit lättare att andra ser när jag maskar än att jag inser det. Alltså som ett exempel har jag en väldigt nära vän, som har känt mig i många år och t.o.m. kan höra på min röst när jag är hungrig.

Om vi träffar på en tredje person när vi är ute, så brukar hon säga efteråt att det är så fascinerande att jag blir en helt annan människa, med annat kroppsspråk och röst, jämfört med hur jag är när jag är själv med henne. Jag är inte medveten om det, jag slår bara på nån slags knapp för att få personen att acceptera mig som människa. Fast jag tydligen förställer mig en massa. Väldigt störande.

Själv är jag medveten om när jag tittar in i ögonen, att jag inte får titta för länge utan måste titta bort ibland. Likaså att jag ska försöka härma hur den andra personen håller armarna etc för att ”smälta in”.

 

[Hazel]

Jag gör det rätt mycket. I samtal även med vänner så funderar jag hela tiden på om jag pratat om nåt för länge, om jag upprepar saker (för att jag ramlar in på nåt jag tycker är kul) om jag är tillräckligt "med" i samtalet osv. Inget av detta kommer naturligt för mig, jag kan tex lätt sitta och stirra ut genom fönstret när jag lyssnar på något men jag vet att det anses lite fult och som att man inte är intresserad så jag ser till att inte göra det.

Har också fått höra när jag va ung att jag ser ut som att jag tycker människor är tråkiga eller att jag ser "överlägsen ut" och det är något jag tänker på när jag träffar nya människor.

 

[Lyan]

Tack för era svar!

Jag vet fortfarande inte om jag maskerar. Jag pladdrar mest på som fan och ännu mer om jag blir nervös. Utom de gångerna jag knappt säger något alls. Tittar inte så ofta folk i ögonen för det är obehagligt. Så jag tror inte att jag maskerar medvetet iallafall. Det hade nog varit bättre om jag lärt mig göra det så jag hade sluppit att hela tiden må dåligt över om jag har sagt något fel eller för mycket. Jag håller mig undan alla situationer med människor mer och mer istället för jag orkar inte ångesten efteråt. Ältar till och med sådant jag har pratat med familjen och pojkvännen om

 

[Lyan]

Men jag minns när jag var yngre hur mycket jag behövde träna på att lära mig kroppsspråk, ansiktsuttryck, tonfall, allmänt hur man ska uppföra sig mm, så kanske har en del av det satt sig så pass att jag uppför mig ganska ”normalt” (i den mån det går) av mig själv eller så är det bara vad jag intalar mig. Jag har nog ärligt talat ingen aning om vem fan jag är

 

[Wille]

Att maskera är att försöka låtsas vara neurotypisk. Ansiktsuttyck/mimik, kroppsspråk m.m.

 

[Andromedae]

Jag tänker att det du känner kan ha att göra med höga ångestnivåer generellt.

Jag märker själv att när jag har högre ångestnivåer, då upplever jag något liknande som du beskriver. Alltså att jag går i cirklar kring mina egna ord och verkligen tröttar ut mig på alla interaktioner (och känner att jag måste anstränga mig för att vara "normal").

När ångestnivån blir lägre generellt blir det mycket enklare för mig att hantera socialt samspel sådär i allmänhet. Kanske är det liknande för dig?