Vad tycker ni om hans teori att en hund som ogillar att vara ensam tror att den är ranghög?
Har själv inte haft några jätteproblem med just ensamhetsångest, men har på nåt sätt fått för mig att en rangLÅG hund borde få mer ångest, när flockledaren, som ska vakta & hålla koll försvinner. Som en hund jag passat (som ogillar att vara själv), som är väldigt ranglåg & sover mkt bättre när jag är i närheten i vaket tillstånd, då kan han slappna av. Det har jag tolkat som att han känner sig tryggare när jag har koll på saker & ting. Om det hade varit som hundpratarens teori så skulle ju hunden i fråga varit helnöjd när jag ligger & sover, helt under hans "kontroll"? (Den här hunden har jag bara haft enstaka dagar så det är inget personligt att jag VILL tolka mig själv som ranghög.. känner mig mer objektiv än om det varit min egen.)
Vad tror ni? Har de ångest för att de är ranghöga & blir griniga när en lägre stående drar?
Har själv inte haft några jätteproblem med just ensamhetsångest, men har på nåt sätt fått för mig att en rangLÅG hund borde få mer ångest, när flockledaren, som ska vakta & hålla koll försvinner. Som en hund jag passat (som ogillar att vara själv), som är väldigt ranglåg & sover mkt bättre när jag är i närheten i vaket tillstånd, då kan han slappna av. Det har jag tolkat som att han känner sig tryggare när jag har koll på saker & ting. Om det hade varit som hundpratarens teori så skulle ju hunden i fråga varit helnöjd när jag ligger & sover, helt under hans "kontroll"? (Den här hunden har jag bara haft enstaka dagar så det är inget personligt att jag VILL tolka mig själv som ranghög.. känner mig mer objektiv än om det varit min egen.)
Vad tror ni? Har de ångest för att de är ranghöga & blir griniga när en lägre stående drar?