Mamma-noja, bara trots eller trivs inte på dagis?

AgentCarter

Trådstartare
Nu kanske jag är löjlig igen, men jag (inte sambon) har börjat få kaos morgnar med sonen.
Han vägrar byta kläder, att få av honom pyjamasen och blöjan är slagsmål.
Han vägrar och jag får dra av och ifrån honom den och under hela tiden gråter han. Helt jävla fruktansvärt helt enkelt.
Ibland blir det bättre när han får på sig sina vanliga kläder och ny blöja, ibland inte.

Sen när det är lite mindre kaos brukar han sätta sig och leka med duplo och han som egentligen älskar att gå ut for man nästan tvinga på skor och ytterkläder. Sen kommer vi kanske till bilen, ibland fastnat vi hos farfar/farmor och det blir en kamp att få med honom till bilen.
Sen när vi väl kommer till dagis så verkar han oftast nöjd, dock grät han för första gången på bra länge när jag skulle gå i torsdags.
Det har kommit sedan han blev biten.

Hans pappa lämnar sällan på dagis och han slipper också dessa problemen. Igår fick han gå i nattblöjan tills jag drog upp sambon lite innan tio, jag orkade verkligen inte med att bråka med honom.
Han har alltid varit lite kinkig med kläder, men inte så här illa.
Kan bli arg när man byter annan blöja med men inte så illa som på morgonen.

Han fyller två i februari och lärt sig fyra-fem nya ord bara den här veckan.

Vad tror ni om det här? Bara vanligt trots? Ska prata med dagis imorgon, men vi har också förlorat en del av förtroendet för dem tyvärr (orelaterat till när sonen blev biten)
 
Sv: Mamma-noja, bara trots eller trivs inte på dagis?

Visst kan bitningen ha påverkat. Men! Det ÄR segt just nu. De flesta är trötta och slutkörda. Till och med mina barn som är 6 och 3.5 och går 9-15 är hur trötta som helst och sega att få iväg. Den yngre har gett upp helt.

Prata med personalen. Men försök ha ett riktigt slappt jullov med mycket sömn och vila. Sen börjar ni om i januari igen!
 
Sv: Mamma-noja, bara trots eller trivs inte på dagis?

Våran kille är definitivt inne i en ny separationsfas eller något liknande. Han blir ledsen och börjar gråta om någon av sambon eller mig bara lämnar bilen, han har börjat gråta vid lämningarna på dagis igen, det har gått hur bra som helst ett bra tag innan, samt att han gråter för minsta lilla grej han inte går göra. Arg blir han också. På nätterna pratar han in sömnen och det har hänt att han även kryper ur sängen i sömnen. Började för några veckor sedan.
Våran trivs annars riktigt bra på dagis, och vi har liknande strid när vi ska försöka åka hem från mormor...
//Qbaby
 
Sv: Mamma-noja, bara trots eller trivs inte på dagis?

Bara jag läste rubriken så tänkte jag att han måste vara 2 år :p
Har en pojk som blev två för en månad sen. Har haft ett litet elände en period med trots, vakna nätter och "slagsmål". Saken blev inte bättre när gravidmagen mitt uppe i detta blev en lillebror. Då eskalerade trotset ännu mer. Vägrade sova middag, ville inte äta, vägrar gå ut och när man väl är ute ville han inte gå in....

Läste lite om tvååringen i en "Barnbok" för att få bättre förståelse för honom och plötsligt såg jag honom med andra ögon. Så senaste veckan har jag fått tillbaka min trevliga gosiga son som skojar och busar utan att bråka om allt.
Idag tog det tex 5 min att lägga honom vid middag :bump:
 
Sv: Mamma-noja, bara trots eller trivs inte på dagis?

Hehe, de har sina tider! Igår högg han sin far i knät utan anledning med:p
Men dagis trodde inte att det var problemet utan mer allmänt utvecklingsfas. Men att vi skulle utvärdera igen efter jullovet.
 
Sv: Mamma-noja, bara trots eller trivs inte på dagis?

Även jag och min son (drygt två år) har en kamp varje morgon. Först är det bråk om bölja och kläder, sen bråk om tandborstning, sen bråk om ytterkläder, till sist ledsen när jag lämnar på förskolan.

Jag har faktiskt aldrig tänkt tanken att han inte skulle trivas på förskolan. Jag är helt övertygad om att han vill morna sig länge, skrota runt i pyjamas, ligga i sängen och titta på bilar, äta en tallrik gröt. SEN kan hans dag börja. Men då hade jag behövt väcka han typ klockan fem och det orkar ingen av oss. Sen är det väldigt mycket "kan själv", han ska bestämma hur, när och vad. Annars blir han sur, speciellt när han är trött.

Jag tror det är helt normalt med andra ord och hade inte varit ett dugg bekymrad över förskolan.
 
Sv: Mamma-noja, bara trots eller trivs inte på dagis?

Låter som en tämligen normal tvååring, det är typ nu det börjar, trotsperioderna. Välkommen! :D
 
Sv: Mamma-noja, bara trots eller trivs inte på dagis?

Den har allt hållt på ett tag, eller ja han ärvde mammas temprament!
 

Liknande trådar

Småbarn Vi har en kille som blir 3 år i april och en bebis på 2 månader. När sonen blev 2 år började han bli mer och mer trotsig och i höst nu...
2
Svar
34
· Visningar
5 714
Senast: Guldaskig
·
Övr. Barn ”Hoppas” det är fler som känner igen sig. Som går och lägger sig på kvällen med dåligt samvete att man inte räcker till. För visst är...
2
Svar
27
· Visningar
5 933
Senast: Cocos
·
Kropp & Själ Hmm, hur ska jag börja det här inlägget? Det finns så mycket jag vill säga men jag vet inte vart jag vill komma med det. Jag är i yngre...
Svar
5
· Visningar
4 219
Senast: Yrsel
·
Småbarn Sen sonen var ungefär 2,5 år har kläder varit ett enormt issue här hemma. Började med att han inte ville ha på sig nya kläder som han...
24 25 26
Svar
503
· Visningar
37 092

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Autistisk bror
  • Vad gör vi? Del CCVII
  • Valet i USA

Hund, Katt, Andra Djur

  • Annonsera mera hundar 2
  • Akvarietråden V
  • Utreda för allergi eller inte

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp