Sv: Löslongera för första gången
Fy vad otäckt med den andra hästen!
Dock - personligen skulle jag aldrig ha en häst lös - och inspänd! Mycket som kan gå galet då.
Mitt råd till dig är nog - eftersom du själv känner dig lite osäker - att ta honom i lina första gången / gångerna i corallen. Då vänjer ni er vid miljön och vet vad ni kan förvänta er.
Gör inget svårt och stressa inte hästen. Börja t ex med vanliga kontaktövningar: the friendly game, flytta hästen ifrån dig med så fina siganler som möjligt (peka på den kroppsdel du vill ska flytta sig som första steg, närma dig hästen med ditt tryck som andra steg, lägg på ett tryck som tredje). Låt hästen följa efter dig runt spåret, stanna och backa - helst utan att behöva ta i grimskaftet.
Läs gärna mer om Pat Parellis 7 lekar för inspiration innan du börjar - själv är jag inte så renlärig, men det kan vara bra att veta hur det är tänkt att man ska göra och varför, innan man börjar sådan träning.
Generellt gillar jag löslongering. Man får öva på sitt kroppsspråk och kan få en fin kontakt och kommunikation med hästen. Jag tycker det är viktigt att inte stressa hästen någonsin när man tränar den. Jag begär alltså bara "framåt" de första gångerna, vilket kan vara skritt. Använd minsta möjliga signal för framåt: från en position snett bakom hästen, fokusera strax framför hästen och ta själv ett steg fram. Nästa steg: smacka och höj den bakre handen lite. Nästa steg lyft pisken något, men vifta inte med den såvitt det inte ger någon som helst reaktion.
När hästen går "framåt" när man vill kan man träna den att stanna när man vill, genom att byta position så man hamnar snett framför dess bog, och ev höjer främre handen. Ju mer direkt framför hästen du hamnar desto starkare signalerar du "stopp". Från stopp kan man byta varv genom att själv vända med sin kropp, hästen brukar vända med huvudet mot dig.
Varvbyten, drivning och stopp kan verka provocerande på en häst som inte helt accepterar ledarskapet och om man övertränar på häst som accepterar det, kan det trycka ner hästen i skorna. Så beröm, glad röst, avslutad träning när det fungerar bra och pauser där hästen får tänka, får lite "egenspace" utan nya krav från din sida är viktigt och bra.
På häst med mycket överskottsenergi blir det däremot lätt glädjefnatt och galopprace vid framåtsignal, iallafall sedan den förstått vad man vill, och att det inte finns någon bromsande tygel i vägen...
Jag förhåller mig då passiv, för att inte stressa den, men inte heller försöka hindra den från att röra sig som den uppenbarligen behöver. Står stilla och visslar lite, nynnar lite och låtsas vara ett gammalt trött sto, vilandes på ett ben.
Det finns hästar som blir så blockerade av stress att de kan spränga staket, men jag har inte varit med om det själv. Jag tror att det handlar mycket om att med sitt kroppsspråk invagga dem i trygghet - här tar vi det luuugnt.
När hästen känns lite mer kontaktbar så söker du kontakt själv med "luugn, sååja", skritta saaakta själv i mitten och sträck ut din främsta hand mot hästen. Signalera såsmåningom stopp och ev varvbyte för att påkalla uppmärksamhet. Dock kan varvbyte jaga upp den lite, så i början har jag nöjt mig med att be hästen lugna sig, stanna och då berömma, klappa osv.
När man blivit lite van, hästen vet ungefär vad som krävs av den och stressar inte upp sig, kan man löslongera på samma sätt som man longerar, fast utan att störa dess balans med någon lina och byta varv ofta så man minskar ensidigheten. Man kan träna övergångar, förfina signalerna, varva med dressyrövningar från marken, cavalettibommar osv - det kan bli hur kul och utvecklande som helst.
Hästar som är vana att longeras sedan tidigare slår ofta in på volt runt en frivilligt, även när de är lösa på större utrymme - iallafall om man har en bra relation med dem, så de är intresserade av en och vad man har att säga. Nonchalerar de en helt har man lite mer att jobba med om man har större utrymme, men det går då med.
