Lite feedback please, långt

[orion_x]

Har ett new forest sto på 13 år med en inte helt problemfri bakgrund. Köpte henne i maj förra året och funkade väl hyfsat till en början trodde att saker och ting skulle börja fungera när hon blev mer hemmastadd. Men problemen bara fortsatte och blev värre så jag tog in henne till klinik och vi har behandlat diverse ledinflammationer. Hon har vilat sen i början av november och när jag ställde av henne hade jag stora problem att få in henne från hagen. Inga problem att fånga henne, men hon vägrade gå frammåt. Hon vägrade även att gå in och ställa sig på stallgången. Problem att ge sig iväg från gården, fryser liksom. Har fått reda på att hennes liv inte vart så lätt och under hennes inridning har de haft stora problem med att få henne att gå fram. Troligen är hon därmed ganska van att få stryk. Men är inte spörädd eller så.

Nu till var vi är idag. Hästen är nästan helt haltfri efter många behandlingar och jag hoppas att nästa besök ska bli vårt sista. Därför har jag nu börjat ta tag i det här och vi har varit ute ett par gånger och gått korta promenader. Största problemet är att få henne att gå frammåt. Jag förstår att vi har en del problem där, för hon väntar ju sig att det ska göra ont. Hon är ju övertygad om att det ska göra ont att jag hanterar henne, att vi ska rida.

Problemet är att när hon stannar och jag vill ha fram henne kan hon fastna och ha koncentrationen någon helat anna stan än på mig. Jag har gå slängt longerlinan i backen jämte hennes bakben, inte på henne, då har hon reagerat med att sparka mot mig. Vilket är mindre kul. Damen i fråga har varit van att få sin vilja fram här i livet.
Ibland försöker jag skicka iväg henne framför mig, vilket lätt resulterar i att hon försöker tränga ut mig med bogen, när jag försöker pressa tillbaka henne kan hon stanna och bara titta på mig. Att backa henne eller flytta farm och bakdel är inga problem alls.
I höstas löslongerade vi lite och då följde hon mig, men fortfaramde knepigt att få fram henne.

Eftersom hon trots allt har varit skadad så länge är vi bara ute och går korsta promenader och jag försöker få hennes förtroende. Men gör jag rätt att få fram henne på det viset? Det har blivit lättare att få in henne på gången och binda upp henne, så hon måste tycka att det känns bättre och att det inte gör ont. Så småningom kan vi ju börja löslongera mer, men jag vill ha en låångsam återuppbyggnad för att hon ska må bra och trivas, så jag tänkte arbeta på förtroendebiten med henne och gå enkla och korta promenader.

finns det några bra förslag på hur man ska få fram henne? Är jag på rätt väg? Tänkte att jag går samma runda så att hon vet vad det är som gäller. På hemvägen har hon brottom och stannar inte, då brukar vi öva halt och se till att hon följer mitt tempo.

men är det rätt att skicka fram henne så som jag gör? När hon går fram försöker jag släppa allt tryck på henne och berömma henne.

Hoppas ni förstår hur jag menar.

 

[Gelix]

Sv: Lite feedback please, långt

min morfars shettis, hade liknande problem. Han hade varit hur trevlig som helst, gått hur fint som helst och sen helt plötsligt börjat lägga sig ner, vägrat gå, bara stannat eller skenat iväg. Vi tog dit en hästpratade och de visade sig hur dåligt han mådde. vi hittade borrelia och tandproblem.

han saknade även en mörkhårig pojke. Problemet är att han har avlat och har varit i både england, wales och holland innan han kom hit, och det är svårt att hitta honom.
kanske din häst har liknande upplevelser och har "gett upp".

nu mår han mycket bättre. Han är glad igen och helt frisk. men han har fortfarande
skumma saker för sig. som att lägga sig ner, eller bara sticka iväg ibland. men iaf, det där med hästprataren hjälpte oss verkligen. annars hade vi nog aldrig hittat felet.

det är inte dyrt alls, det kostar run 500 kronor, och det är värt vartända öre.