Sv: Lite bilder från lördagen i Autoillet.
Min sits är ännu oskolad. När jag påbörjade min utbildning för min tränare var tema ett den följsamma sitsen. Stabiliteten kom vi till långt senare. Tränaren har givetvis inte ensamrätt på sitskunskap, men det var så hon la upp det, som ett exempel. Förutom kurserna jag går, rider jag lektion ca 1 g/v (blir mindre då hon är utomlands och uppåt i landet). De första lektionerna ägnades fullständigt åt att känna hästens rörelser. Fortfarande kan jag ta lektioner i "hur skruvar sig din egen ryggrad i hästens skritt" eller "lossa bröstryggraden på långt tygel medan du blir runtledd". Vad jag menar är att jag inte på något vis tror att jag greppat ens den följsamma sitsen än, men jag tror heller inte att det är något man lär sig på några lektioner/kurser, utan ngt man måste träna och träna och träna på.
Den stabila sitsen tränar jag mer på, men det kan bero på att jag är som jag är i kroppen. Fladdrig och med låg muskeltonus. Andra får kanske öva mer på avslappning och följsamhet.
Sen kan jag bara svara för mig själv, jag hoppas uppnå en mindre oskolad sits mha min tränare och mkt övning. Jag hade inte kunnat uppnå den utan en person med stor erfarenhet vid min sida. Det hade varit som att försöka träffa nyckelhålet efter en blöt kväll med en snygg kille vid min sida, trappljuset funkar inte, och till råga på allt står jag vid grannens dörr och fumlar... (Direkt taget från Nemi...)
Jag försöker läsa så mkt jag kommer över, tycker att Mary Wanless böcker är väldigt bra på den stabila sitsfronten och Sally Swifts är väldigt bra för den följsamma. (Finns få böcker med bra sitsbeskrivningar tycker jag, sämst är väl Lussans, Kyras och Bents... Där heter det bara "sitt mitt över hästen"
). Det kan ju vara ett sätt att skola sitt sinne åtminstone. Och är man ambitiös och verkligen GÖR övningarna som står beskrivna i böckerna och tränar på hästryggen tycker jag just dessa böcker är bra.
Jag tycker också lite som Dreamer, att folk vill gärna ta en sitslektion, men sen tror de att de är "klara". Att bygga upp en bra sits tar ju mängder av år, och något man måste öva på varje sekund man sitter till häst. Jag tycker också det är synd att många tränare inte är mer välutbildade inom sits.
Det du skriver om stabilitet och bilder är intressant. Jag upplever inte Katrin som välskolad i sits nämligen, då hon sitter snett och krokigt. Jag kan inte bedöma hennes stabilitet, men jag kan hålla med om att det kanske ser "spänt" ut. Precis som du säger, vägen till målet kommer inte alltid att se ut som målet, så det är vanskligt det där. De flesta av oss är inte ryttare vid SRS som får 700 sitstimmar för bra tränare innan vi får ta tyglarna. (Men ändå tror vissa att de ska kunna jobba sina hästar i pilarer?...). Vi sitter ju heller inte alltid på härligt lösgjorda och raka hästar som bara brinner av iver för att försöka hjälpa oss göra en perfekt skola eller ökning. Vi sitter på lite mindre välutbildade djur, som kanske kräver att hela passet ägnas åt att få in ett bakben. Och inte är vi elitryttare själva som bara sitter upp och får hästen att genast blomstra. Vi har inte den koordinationen eller grundstyrkan/tonusen.