Reykur
Trådstartare
Jag är så fruktansvärt less på att behöva försvara mitt val av katter gång på gång på gång.
Att hela tiden få gliringar och kommentarer på dels mig själv, att jag inte "kan vara frisk som köper katter för x tusen när du kan få katter gratis" och dels kommentarer på katterna.
Här uppe har människor tydligen väldigt svårt för vad som sticker ut. För det första nedvärderas ofta människor med innekatter, men en katt med mindre "spektakulärt" utseende än mina verkar sticka mindre i folks ögon.
Jag har lust att trycka en plansh innanför dörren, och samma text på en tröja:
"Nej mina katter är inte ute
Ja, de mår bra
Nej de behöver inte kläder
Nej det är inget fel på dem"
Dessutom verkar insider ha ställt till det, trots att Devons inte ens togs upp i programmet. Min lillebror (17) får mycket kommentarer i skolan. Han älskar mina katter, och är väldigt stolt över dem och pratar så klart om dem. Vissa av hans kompisar tycker att de är coola, och de som har träffat dem är de flesta helförtjusta. Undantaget är de (främst tjejer) som påpekar hur äckliga de är, hur självisk jag är som vill ha "sjuka sönderavlade raskatter" och att det så klart är djurplågeri att ha katter inomhus.
Vet egentligen inte vad jag vill med inlägget mer än att sucka.
Blä för okunskap.
Att hela tiden få gliringar och kommentarer på dels mig själv, att jag inte "kan vara frisk som köper katter för x tusen när du kan få katter gratis" och dels kommentarer på katterna.
Här uppe har människor tydligen väldigt svårt för vad som sticker ut. För det första nedvärderas ofta människor med innekatter, men en katt med mindre "spektakulärt" utseende än mina verkar sticka mindre i folks ögon.
Jag har lust att trycka en plansh innanför dörren, och samma text på en tröja:
"Nej mina katter är inte ute
Ja, de mår bra
Nej de behöver inte kläder
Nej det är inget fel på dem"
Dessutom verkar insider ha ställt till det, trots att Devons inte ens togs upp i programmet. Min lillebror (17) får mycket kommentarer i skolan. Han älskar mina katter, och är väldigt stolt över dem och pratar så klart om dem. Vissa av hans kompisar tycker att de är coola, och de som har träffat dem är de flesta helförtjusta. Undantaget är de (främst tjejer) som påpekar hur äckliga de är, hur självisk jag är som vill ha "sjuka sönderavlade raskatter" och att det så klart är djurplågeri att ha katter inomhus.
Vet egentligen inte vad jag vill med inlägget mer än att sucka.
Blä för okunskap.