Leka själv

Energi

Trådstartare
Har en snart treåring här hemma som absolut inte kan leka själv. "Koooom mamma!" gnälls det ständigt. "Kooooom leeek med miiiig!". Och glädjen i ögonen när en ger efter för tjatet.

Jag HATAR att leka. Jag är gärna med på pyssel, måla, baka och sånt men hjärndöda lekar där en kör en monstertruck på bilmattan eller låtsasäter låtsasmat.. jag på riktigt hatar det.

Hur kan jag hjälpa hen att leka själv? Hen har leksaker lättillgängliga och synliga. Ibland, okej sällan, kan jag "leka igång" henom och sen smita ifrån.
 
Vad vill du göra istället? Är det något som inte kräver att du springer omkring eller kräver 100% koncentration t.ex matlagning, kan du inta en kommentatorroll medan monstertrucken kör runt benen på dig. Så istället för att leka med barnet, så kommenterar du leken t.ex. nu kör momstertrucken fort.

Eller gör en deal med barnet om du leker själv i 10 minuter, så kommer jag och leker. Ställ en äggklocka och luras inte. Så leker du en stund utan att smita och sen är det dags för en ny deal.
 
Har en snart treåring här hemma som absolut inte kan leka själv. "Koooom mamma!" gnälls det ständigt. "Kooooom leeek med miiiig!". Och glädjen i ögonen när en ger efter för tjatet.

Jag HATAR att leka. Jag är gärna med på pyssel, måla, baka och sånt men hjärndöda lekar där en kör en monstertruck på bilmattan eller låtsasäter låtsasmat.. jag på riktigt hatar det.

Hur kan jag hjälpa hen att leka själv? Hen har leksaker lättillgängliga och synliga. Ibland, okej sällan, kan jag "leka igång" henom och sen smita ifrån.
Du får väl styra över till sådant du tycker är roligt.

Sen tycker jag väl inte direkt att någon lek som en treåring gör är direkt någon höjdare men jag finner glädje i barnets glädje. Du får försöka byta fokus från leken till barnets glädje istället.
 
Har en snart treåring här hemma som absolut inte kan leka själv. "Koooom mamma!" gnälls det ständigt. "Kooooom leeek med miiiig!". Och glädjen i ögonen när en ger efter för tjatet.

Jag HATAR att leka. Jag är gärna med på pyssel, måla, baka och sånt men hjärndöda lekar där en kör en monstertruck på bilmattan eller låtsasäter låtsasmat.. jag på riktigt hatar det.

Hur kan jag hjälpa hen att leka själv? Hen har leksaker lättillgängliga och synliga. Ibland, okej sällan, kan jag "leka igång" henom och sen smita ifrån.

Finns det ngt som hen tycker är kul en stund iaf? Min stora går exempelvis ofta att styra om till ngt som hen kan göra själv om jag inte kan leka just då (i vårt fall heter lösningen lera.. Och det är en av få saker som hen tycker går bra att leka med själv).

Sen är det ju ganska vanligt (och inte speciellt konstigt) att det är tråkigt att leka själv när man är så liten. Hen kan ju inte direkt ringa en kompis och hitta på ngt för att det hen tycker är kul är "hjärndöda lekar" för en vuxen. Klart det inte alltid är kul att köra bilar eller låtsas att de pratar... Men jag gör det ju ändå för att barnet tycker att det är kul.
 
Jag försöker att styra om till något jag gillar. I värsta fall får barnet baka med mig. Det går alltid hem.
 
Har en snart treåring här hemma som absolut inte kan leka själv. "Koooom mamma!" gnälls det ständigt. "Kooooom leeek med miiiig!". Och glädjen i ögonen när en ger efter för tjatet.

Jag HATAR att leka. Jag är gärna med på pyssel, måla, baka och sånt men hjärndöda lekar där en kör en monstertruck på bilmattan eller låtsasäter låtsasmat.. jag på riktigt hatar det.

Hur kan jag hjälpa hen att leka själv? Hen har leksaker lättillgängliga och synliga. Ibland, okej sällan, kan jag "leka igång" henom och sen smita ifrån.
För en del människor är det sociala lekar som är grejen. Du kanske har någon sådan person på jobbet så förstår du vad jag menar ;) En del bli dränerade på energi av att inte ha någon att leka med. En del VILL leka själva längre stunder.

Jag tror att det är svårt att ändra på. Vi har barn av olika sorter och jag tackar för att barnen blir äldre och skaffar KOMPISAR!
 
Har en snart treåring här hemma som absolut inte kan leka själv. "Koooom mamma!" gnälls det ständigt. "Kooooom leeek med miiiig!". Och glädjen i ögonen när en ger efter för tjatet.

Jag HATAR att leka. Jag är gärna med på pyssel, måla, baka och sånt men hjärndöda lekar där en kör en monstertruck på bilmattan eller låtsasäter låtsasmat.. jag på riktigt hatar det.

Hur kan jag hjälpa hen att leka själv? Hen har leksaker lättillgängliga och synliga. Ibland, okej sällan, kan jag "leka igång" henom och sen smita ifrån.

De flesta barn tycker det är mycket roligare att leka tillsammans än ensamma, särskilt i den åldern. Så jag tror inte du kan lära barnet att det är roligare att vara ensam än tillsammans, människan är ju av naturen ett socialt djur. Försök styra upp så att barnet kan leka med andra barn istället? Andra treåringar är mycket bättre partners för sådana mördande tråkiga barnlekar.

Eller längre dagar på dagis, så barnet verkligen får sitt dagliga lystmäte av lek tillsammans med andra? Vill man leka med andra är ju i regel dagis ett mycket bättre ställe att få utlopp för det än ensam hemma med en icke-det-minsta-leksugen förälder.
 
Känner igen mig, har också en 3 åring som inte vill leka själv + en 14 dagars bebis. Ibland vet jag inte hur jag ska bära mig åt för att räcka till åt båda:cry:

Försöker leka så mycket de går när lilla sover, dock mår jag halvkasst psykiskt så jag har mest dåligt samvete pga bristande engagemang i leken. Helgerna går bra för då får pappa leka mycket med sonen, vardagarna ger mig ångest.

Tror dock inte de går lära barn att leka själva i den här åldern men jag är inte så påläst. Tror det kommer med åldern alt så får barnen kompisar de leker med. Sonen har några stycken men har ej orkat med besök än.
 
Nu är vår som ganska duktig på att leka själv men när han har dagar då han vill vara med oss konstant så får han vara med på det vi gör. Snickra (han snickrar med sina plastverktyg), bakning, matlagning eller så frön osv
 
Vad vill du göra istället? Är det något som inte kräver att du springer omkring eller kräver 100% koncentration t.ex matlagning, kan du inta en kommentatorroll medan monstertrucken kör runt benen på dig. Så istället för att leka med barnet, så kommenterar du leken t.ex. nu kör momstertrucken fort.

Eller gör en deal med barnet om du leker själv i 10 minuter, så kommer jag och leker. Ställ en äggklocka och luras inte. Så leker du en stund utan att smita och sen är det dags för en ny deal.

Att bara verbalt vara med i leken duger inte, jag måste vara engagerad och till exempel köra bil med henom. Vilket gör att antingen får jag absolut inget gjort eller så tjatar och klänger hen.

Sådana dealer försöker vi med men det känns som det är svårt för hen att greppa. Det blir ändå tjat och kläng när jag gör annat.
 
Du får väl styra över till sådant du tycker är roligt.

Sen tycker jag väl inte direkt att någon lek som en treåring gör är direkt någon höjdare men jag finner glädje i barnets glädje. Du får försöka byta fokus från leken till barnets glädje istället.

Absolut, och det gör jag. Jag leker med henom ofta så det är inte det att jag på något sätt vill slippa undan lekandet helt. Men de få gånger hen faktiskt kommer igång och leker själv så ser jag vilken fantasi och tanke hen lägger ner i lekarna.
 
Nu är vår som ganska duktig på att leka själv men när han har dagar då han vill vara med oss konstant så får han vara med på det vi gör. Snickra (han snickrar med sina plastverktyg), bakning, matlagning eller så frön osv

Vår unge lekte själv tidigare, tills för kanske ett halvår sen. Undra om det inte började när hen började förskola..

Hen får hänga med på det mesta hemma, men det är som att ingenting annat än aktiv, engagerad lek duger.
 
Jag tänker såhär, nä det är inte alltid jättekul att leka själv. Men dels måste jag få andra saker gjorda och dels blir hen kreativ på ett helt annat sätt de gånger hen faktiskt sätter igång en lek själv.

Jag som är så otroligt uttröttande är att hen vill ha mitt hundraprocentiga engagemang i alla lekar. Det kan jag göra några gånger on dagen men det funkar inte hela tiden.

Jag är så himla ovan. Både jag och den andra föräldern var väldigt självgående och trivdes med det som barn. Min unge är raka motsatsen och jag vill så gärna att hen ska komma igång med lekandet.
 
Känner igen mig, har också en 3 åring som inte vill leka själv + en 14 dagars bebis. Ibland vet jag inte hur jag ska bära mig åt för att räcka till åt båda:cry:

Försöker leka så mycket de går när lilla sover, dock mår jag halvkasst psykiskt så jag har mest dåligt samvete pga bristande engagemang i leken. Helgerna går bra för då får pappa leka mycket med sonen, vardagarna ger mig ångest.

Tror dock inte de går lära barn att leka själva i den här åldern men jag är inte så påläst. Tror det kommer med åldern alt så får barnen kompisar de leker med. Sonen har några stycken men har ej orkat med besök än.
Kan inte stora gå på förskolan? Jag hade brutit ihop av att vara hemma med båda.
 
Att bara verbalt vara med i leken duger inte, jag måste vara engagerad och till exempel köra bil med henom. Vilket gör att antingen får jag absolut inget gjort eller så tjatar och klänger hen.

Sådana dealer försöker vi med men det känns som det är svårt för hen att greppa. Det blir ändå tjat och kläng när jag gör annat.
Ge hen ipaden?
 
Telefonen får hen inte ha. Ska hen se på TV kräver hen också att jag engagerar mig fullt ut i det hen tittar på.

Alltså, det är liksom på en orimlig nivå hen kräver ständigt engagemang. Svårt att få fram i text.
Min yngsta är två år och till henne säger jag "Nu måste mamma diska/laga mat/städa men vi kan leka sen när jag är klar" och sedan börjar jag greja med det som måste göras.

Sen måste man hålla lite koll på henne så att hon inte målar på tapeterna eller så. Men det brukar köpa mig runt 30 minuter eller så.

Sen om jag tex lagar mat så kan vi sjunga tillsammans.

Lillan har även min avlagda gamla iPhone.

Du får försöka hitta saker som barnet verkligen gillar att göra och sedan vara lite ihärdig med att "Nu måste mamma göra.... men vi kan leka sedan när jag är klar"
 
Inget svar eller lösning på din fråga, men vill bara dela med mig av en rolig lek man kan göra med sitt barn sådär en gång i halvåret. "Gammalmatgegga"! Ta fram en hink och en slev och rensa skafferi och kylskåp på all utgången mat som står och skräpar, låt det bli en spänning vad som ska hittas härnäst och låt barnet hjälpa till att hälla i och blanda runt. När allt är klart går ni och häller ut smeten nånstans utomhus. Uppskattas mycket av både barn och barnslig förälder här hemma. :D

För övrigt har jag lite samma problem med min treåring, men han kan roa sig själv med padda eller tv och har börjat acceptera att "först diska, sen leker vi", det var svårare för ett tag sen. Nu är han ganska bossig, och vill styra leken mycket själv, så jag behöver inte engagera mig så mycket utan mest följa hans instruktioner, just därför blir det lite tråkigt tycker jag. Ibland låter jag tv:n stå på med nåt jag gillar samtidigt som vi leker på golvet. Jag tror att han är i en lite mammig period nu också. Även på lekplats/öppen förskola kommer han och drar i mig i stället för att leka med de andra barnen. Brukar försöka tänka att jag ska passa på att ta vara på detta att jag FÅR vara en del av hans värld, att det är en så kort tid han faktiskt vill vara med mig innan han blir äldre och har egna kompisar och tycker föräldrarna är tråkigast och töntigast i världen.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp