S
Skrållis
Jag och vovvan min verkar vara förföljda av otur.
I Februari skar hon sig i tassen, fick sy 5 stygn och en tids bandagering och annat pyssel men det är hon helt läkt ifrån och har inga men. Men resten:
Hon har i år blivit påhoppad två gånger helt oprovocerat av en Schäfer hanne hemma, en gång av en shäfertik på pappas jobb denna gång också oprovocerat.
Igår släpper min kompis ut henne ur bilen i tron om att stallägarens tik var instängd (Vilket hon inte var, och kommer nerrusande). Dom börjar naturligtvis slåss och det tar ett tag innan vi kan sära på dom. Resultat : två djupa sår i frambenet vet kommer ut och syr direkt i stallet, ett sytt med femstygn det andra gick inte att sy för det var en "ficka" på det och vet var orolig för att det skulle bli en böld. Såren ser fina ut men jag kan inte lämna henne ur sikte då hon får av sig både tratten och en munkorg som jag lånat på fem röda.
Idag är hon piggare och har inte så ont. Men hon morrar så fort hon bara ser en hund på avstånd. Så nu är jag super rädd att min lilla tjej som alltid annars har kommit så bra övverens med andra hundar har blivit rädd och osäker. Vad gör man?? Träffar andra hundar först som jag vet att hon älskar och ser hur det går ?
Till saken hör också att nästa helg är det blandis utställning, jag har sett fram i mot det hela året. Men kan vi vara med ? Med stygn och fula sår ? Och pallar hon för alla hundar? Det kan ju iof sig vara bra träning ?
Jag utsätter henne inte för nått obehag (hon går först av allt ) men det skulle vara så himla kul att få visa upp henne.
I Februari skar hon sig i tassen, fick sy 5 stygn och en tids bandagering och annat pyssel men det är hon helt läkt ifrån och har inga men. Men resten:
Hon har i år blivit påhoppad två gånger helt oprovocerat av en Schäfer hanne hemma, en gång av en shäfertik på pappas jobb denna gång också oprovocerat.
Igår släpper min kompis ut henne ur bilen i tron om att stallägarens tik var instängd (Vilket hon inte var, och kommer nerrusande). Dom börjar naturligtvis slåss och det tar ett tag innan vi kan sära på dom. Resultat : två djupa sår i frambenet vet kommer ut och syr direkt i stallet, ett sytt med femstygn det andra gick inte att sy för det var en "ficka" på det och vet var orolig för att det skulle bli en böld. Såren ser fina ut men jag kan inte lämna henne ur sikte då hon får av sig både tratten och en munkorg som jag lånat på fem röda.
Idag är hon piggare och har inte så ont. Men hon morrar så fort hon bara ser en hund på avstånd. Så nu är jag super rädd att min lilla tjej som alltid annars har kommit så bra övverens med andra hundar har blivit rädd och osäker. Vad gör man?? Träffar andra hundar först som jag vet att hon älskar och ser hur det går ?
Till saken hör också att nästa helg är det blandis utställning, jag har sett fram i mot det hela året. Men kan vi vara med ? Med stygn och fula sår ? Och pallar hon för alla hundar? Det kan ju iof sig vara bra träning ?
Jag utsätter henne inte för nått obehag (hon går först av allt ) men det skulle vara så himla kul att få visa upp henne.