Sv: Ledarskap är inget man tar!
Bra poäng du tar upp. Och du är den första jag stött på som tänker så, förutom jag själv.
Detta är min filosofi:
Alla varelser är på jorden med samma rätt och samma värde. Vi är alla olika med en enda gemensam sak - frihet. Frihet är något som alla har rätt till. Och då menar jag frihet att själv få välja sin egen väg. Och denna rättighet har ingen varelse rätt att ta ifrån någon för egen njutnings skull.
Jag anser inte att människan har något sorts övertag eller högre värde än andra varelser. Mao. har vi människor, enligt mig, inte rätt att frihetsberöva djur för att själva kunna utnyttja dem, mot deras vilja.
Om vi nu utgår från att alla inte har det tankesättet men iaf vill ha en naturlig hästhantering så kan jag informera att denna regel gäller även i en hästflock. Ingen häst är fånge där och alla har möjlighet att gå när som helst.
Vad är en ledare då? Min tolking av en ledare är att detta är en stark, men framförallt intelligent, individ som tar det huvudsakliga ansvaret för flocken. Den hästen guidar flocken och visar de andra den säkraste vägen till trygghet. Ledaren har ansvaret för att flocken överlever.
Ledare blir den som de andra djuren har förtroende för. Den hästen som de andra hästarna anser har störst kapacitet för att leda dem på rätt väg. Det är alltså flocken som väljer ledare, inte ledaren som tar ledarskapet.
Ledaren har stort inflytande över flocken av den enkla anledningen att detta är det säkraste sättet för att överleva. Ledaren har inte på något sätt tvingat de andra att lyda, de gör det av egen vilja efter som att en organiserad flock är en stark flock.
Hästar är bytesdjur vars största instinkt är att överleva. Därför är de också mycket samarbetsvilliga med den som erbjuder dem trygghet. Ledaren är en trygg individ som skyddar dem (inte rent fysiskt, utan han leder dem mot tryggheten).
Jag gjorde en gång en jämförelse, som jag inte riktigt minns hur jag formulerade, men den har en enkel poäng. Tänk dig att du är ute och plötsligt kommer öga mot öga med ett aggressivt lejon. De flesta känner en viss otrygghet och rädsla i denna situation. Då kommer en lejontämjare. Skulle du känna dig tryggare? Det skulle jag göra. Jag skulle också göra exakt som lejontämjaren bad mig göra. Varför? För att han/hon har större kapacitet än jag att tämja lejonet och få oss därifrån levande. Min största tanke är att överleva.
Varför ska jag vara ledare över min häst då? Den frågan ställer jag mig ofta. Ibland har jag en motivering och ibland inte. Man tycker väl att efter som att människan är mer medveten om vanliga faror som bilvägar etc. så bör vi också ha kontrollen. Självklart ligger det någonting i det, men det ger oss inte rätt att ta den. Människans första uppgift är att övertyga hästen om att hans tillvaro (i fångenskap) är något han vill själv. Jag måste övertyga min häst att vilja stanna hos mig. När jag har gjort det har jag en häst som tycker att det är trevligt att vara i hagen/stallet. Men jag är inte hästens ledare för det och det behöver jag inte heller vara. Däremot, när jag börjar spendera tid med hästen, då börjar det bli viktigt att ha sina platser. Och då är det dags att övertyga hästen om att jag ska visa honom den tryggaste (och enklaste) vägen, och att han kan lita på mig.
Man ska veta att människan är ett rovdjur och ses som ett rovdjur i hästen ögon. Därför är deras respekt till oss inte den sorts respekt som de har för en ledare utan den respekt man har för sina fiender (lejonet). Det är mycket få människor som är ledarindivider för sina hästar och det är inte alls fel. Är du en ledare så är du ödmjuk och vet dina brister - för det gör hästen. Och gör du det så vet du också att du ibland inte alltid har mer kapacitet än din häst när det gäller en del saker. Därför är det inte fel att du ibland låter hästen ta över ledaskapet. För vi är ännu inte fullärda.
Bra poäng du tar upp. Och du är den första jag stött på som tänker så, förutom jag själv.
Detta är min filosofi:
Alla varelser är på jorden med samma rätt och samma värde. Vi är alla olika med en enda gemensam sak - frihet. Frihet är något som alla har rätt till. Och då menar jag frihet att själv få välja sin egen väg. Och denna rättighet har ingen varelse rätt att ta ifrån någon för egen njutnings skull.
Jag anser inte att människan har något sorts övertag eller högre värde än andra varelser. Mao. har vi människor, enligt mig, inte rätt att frihetsberöva djur för att själva kunna utnyttja dem, mot deras vilja.
Om vi nu utgår från att alla inte har det tankesättet men iaf vill ha en naturlig hästhantering så kan jag informera att denna regel gäller även i en hästflock. Ingen häst är fånge där och alla har möjlighet att gå när som helst.
Vad är en ledare då? Min tolking av en ledare är att detta är en stark, men framförallt intelligent, individ som tar det huvudsakliga ansvaret för flocken. Den hästen guidar flocken och visar de andra den säkraste vägen till trygghet. Ledaren har ansvaret för att flocken överlever.
Ledare blir den som de andra djuren har förtroende för. Den hästen som de andra hästarna anser har störst kapacitet för att leda dem på rätt väg. Det är alltså flocken som väljer ledare, inte ledaren som tar ledarskapet.
Ledaren har stort inflytande över flocken av den enkla anledningen att detta är det säkraste sättet för att överleva. Ledaren har inte på något sätt tvingat de andra att lyda, de gör det av egen vilja efter som att en organiserad flock är en stark flock.
Hästar är bytesdjur vars största instinkt är att överleva. Därför är de också mycket samarbetsvilliga med den som erbjuder dem trygghet. Ledaren är en trygg individ som skyddar dem (inte rent fysiskt, utan han leder dem mot tryggheten).
Jag gjorde en gång en jämförelse, som jag inte riktigt minns hur jag formulerade, men den har en enkel poäng. Tänk dig att du är ute och plötsligt kommer öga mot öga med ett aggressivt lejon. De flesta känner en viss otrygghet och rädsla i denna situation. Då kommer en lejontämjare. Skulle du känna dig tryggare? Det skulle jag göra. Jag skulle också göra exakt som lejontämjaren bad mig göra. Varför? För att han/hon har större kapacitet än jag att tämja lejonet och få oss därifrån levande. Min största tanke är att överleva.
Varför ska jag vara ledare över min häst då? Den frågan ställer jag mig ofta. Ibland har jag en motivering och ibland inte. Man tycker väl att efter som att människan är mer medveten om vanliga faror som bilvägar etc. så bör vi också ha kontrollen. Självklart ligger det någonting i det, men det ger oss inte rätt att ta den. Människans första uppgift är att övertyga hästen om att hans tillvaro (i fångenskap) är något han vill själv. Jag måste övertyga min häst att vilja stanna hos mig. När jag har gjort det har jag en häst som tycker att det är trevligt att vara i hagen/stallet. Men jag är inte hästens ledare för det och det behöver jag inte heller vara. Däremot, när jag börjar spendera tid med hästen, då börjar det bli viktigt att ha sina platser. Och då är det dags att övertyga hästen om att jag ska visa honom den tryggaste (och enklaste) vägen, och att han kan lita på mig.
Man ska veta att människan är ett rovdjur och ses som ett rovdjur i hästen ögon. Därför är deras respekt till oss inte den sorts respekt som de har för en ledare utan den respekt man har för sina fiender (lejonet). Det är mycket få människor som är ledarindivider för sina hästar och det är inte alls fel. Är du en ledare så är du ödmjuk och vet dina brister - för det gör hästen. Och gör du det så vet du också att du ibland inte alltid har mer kapacitet än din häst när det gäller en del saker. Därför är det inte fel att du ibland låter hästen ta över ledaskapet. För vi är ännu inte fullärda.