Alexandra_W
Trådstartare
Tar det dåliga först.
Igår var Kele in på klinik för vad jag trodde och hoppades skulle bli Dagen F som i Friskförklaring. Damen har ju känts bättre än nånsin, och fungerat finfint i ridning. Ridits ca 2 - 3 ggr/vecka, rakt ut iskogen i alla gångarter. Pigg, glad, välmusklad och känts jättefin och positiv. Ridit några enstakla varv på volt och känts bra där med, dock helt klart vä varv som svår varvet att ställa/böja. Åt höger kanonfin. Inget som bekymrat mig alls dock, det är en 'bebis'. Jämnt musklad och så.
Så igår var vi in. Idel beröm av veterinären hur snygg hon blivit. Ohalt rakt ut på löpargången, ohalt vid longering på både mjukt och hårt underlag i alla tre gångarterna i båda varven. Ren för böjprov, lite böjöm lågt BF och ½ grads reaktion från vänster framkota men bekymrade inte vet som tyckte att 'det är möjligt hon kommer ha liten reaktion fram när hon rids, hennes leder tog ju en hel del stryk förra året'.
So far so good. Vet tyckte att det här ser ju bra ut, har du sadel och träns med dig kan vi ju kolla henne riden med? Och det hade jag ju. Jag fick ett infall i sista minuten innan jag åkte, när K var lastad och klar och tog med sadel & träns. Vet inte varför, men slängde ind et precis innan jag åkte. Är milt sagt GLAD åt det med facit i hand.
Så på med grejerna på Kele och ner till uteridbanan. Kele skötte sig som en STJÄRNA och var lika cool och lättriden som hemma. Var ju första passet nånsin på ridbana och böjda svår så jag varnade vet att vi kanske inte hade helt finjusterad styrning.
Visade skritt och trav på volter, och jag blev positivt överraskad över styrningen i högervarvet. I vänstervarvet så var det som jag märkt hemme de få ggr jag ridit på volt, att hon välter runt och ytterbogen bara trillar iväg och hon driver utåt, och är lite tjafsig i munnen. Dock öronen framåt och positiv inställning.
Vet tyckte dock det var FÖR stor skillnad mellan varven. Och spånade lite kring varför hon har så pass mkt svårare i vänstervarv och inte tycks kunna forma sig i vänstersidan och få med höger bak. Jag tyckte att ' kan det inte bero på att hon har varit sned och inte är riden på böjt spår, och därför vant sig med ett sådant rörelsemönster?' och visst kunde det det. Vet spånade också lite om det kunde sitta någon låsning i halsen/bogen, men varför hade den då kommit. Hon tyckte det borde vara något i höger bak. La till att det dock på intet vis var 'hemskt' åt vänster, snarare så att eftersom hon gick så kanonfint åt höger, så reagerade hon på att det var så stor skillnad. Hade hon sett ut i högervarvet som i vänstervarvet hade hon tyckt att 'unghäst som inte är riden på ridbana, inget att oroa sig om, hem och bygg vidare'. Men just eftersom det var så plättlätt och superfint i hö varv så.. Syntes dock ingen hälta eller liknande i något varv.
Jag påpekade - utan att vara orolig egentigen - att benbiten som aldrig stört förr sitter i höger bak. Så vet tyckte att vi lägger en bedövning i kotleden bara för att se vad som händer, så vet vi i alla fall (underförstått: så vet vi att det inte är den som stör).
Så, bedövade kotleden HB, och så rida igen. Och från första steget i trav vrålade mina alarmklockor. Kele som på intet sätt var seg blev minst tre snäpp piggare. Välte runt första varvet åt vänster även bedövad, men sen vågade hon känna efter, och jag satt och kunde utan minsta problem rida lika superfina volter åt vänster.
Veterinärens ord: Sådär stor skillnad trodde jag inte ens man kunde få av en bedövning när det inte ens finns hälta.
Här insåg jag att det blir ingen friskförklaring och 'jävla skit fan'.. In på rtg, ta nya bilder på kotorna BF och på benbiten kotan HB. Kotorna fram så hade bendepressionen minskat på HF och var som tidigare på VF, bra bra med andra ord. Benbiten låg kvar på samma ställa och 'gropen' där den lossnat såg likadan ut. Dvs såg ut som de bilder som tagits för 1 år sen och för 6 mån sen. Men uppenbarligen stör något henne id en där kotleden, och benbiten är ju första misstanken.
Så, hon har operationstid på tisdag för att ta bort den. Det är såklart skönt att vi upptäckte det så himla tidigt. Utan att ha ridit och en petig vet som bedövade kotleden hade vi friskförklarats och fått order om att åka hem och fortsätta. Och Kele hade snällt bitit ihop och jobbat på i vänstervarv med när jag bett om det, jag hade inte haft en TANKE på att det kunde vara 'ont' som gjorde att hon hade svårare i vä varv, och så hade vi riskerat att göra en Vision, dvs när det upptäckts att biten gav problem kunde det varit försent.
Men samtidigt är jag otroligt ledsen. Jag var så inställd på att det var över nu och att hon var bra. Och både vet och jag förväntade oss ju en 'in and out', dvs friskförklaring. Nu tar vi istället ett nytt kapitel. Och även om prognosen ju är god, så ska hon först klara narkos och uppvak, det ska inte finnas några skador i leden som inte syns på röntgen men som de ser när de går in, och sen ska hon bli bra med. Och den damen gpr inte att ha på boxvila, så hon sänker ju prognosen lite (den är dock ändå god) iom att hon måste släppas ut direkt efter OP.
Och alla mina planer bara blåstes ju bort. Jag hade tänkt betäcka henne om en månad, och fortsätta utbilda. Och om hon inte skulle ta sig så var planen att rida vidare. Nu kan jag nog istället ägna min första semester på fyra år åt att klappa häst.. Jag vet inte om det är kört med betäckning, men det är så himla många scenarion att ta hänsyn till (att stå där med dräktig, halt häst t ex) att jag varken vet ut eller in hur jag ska göra med betäckingen? Synpunkter mottages gärna.
Frågade om arvbarheten på benbiten, och den är låååg. Keles sitter dessutom inte på det 'typiska' stället utan på andra sidan, så det är högst troligt att hon fått den pga snabb tillväxt eller liknande.
Just nu håller jag tummarna för att Agria inte ska börja krångla och vägra ersätta operationen..
Vision då... han trixade till något i hagen den 25:e och kom in med ett sår på HF och en hälta på VF (!). Avvaktade men den gav sig inte riktigt, och vid böjning en vecka efter reagerade han rätt rejält från VF. Så in på klinik två dagar senare.
Ohalt rakt ut på löpargången, vid longering på mjukt underlag syntes inte mer än rörelsestörningen från VB, på hårt underlag möjligen kanske aningens försiktig med HF, men det lilla. Var/såg dock väldigt stel ut bak.
Böjde, och en hav grad från hasen VB. Det är REKORDNOTERING, bättre än så har den aldrig varit!! Hade en yttepyttereaktion från knäet VF också, som dock värmde ur. Vet undrade dock om han hade spatt då hon tyckte han hade 'spattkontur på hasen. Och jag var ju tvungen att ärligt säga att 2003 hade han inte spatt, men om han har det idag - vem vet? Hon undrade om han alltid sett ut som han gjorde över inre haskonturen bägge bak men ffa VB. Bra fråga sa jag, man blir ju hemmablind när man ser de varje dag.
Vid hemkomst kom jag dock på att jag har massa bilder på hanshas från efter operationen 2004, och han såg INTE ut så då. Så antagligen har han fått spatt bägge bak, som dock bekymrar honom nada. Och om han har spatt eller ej anser ju både vet och jag vara skitsamma sålänge han inte har problem av det, rekommendationerna för det är ju desamma som för hasen. Dvs håll igång, lyssna på hästen och ställ för guds skull inte av honom. Så jag och vet var överens om att ta plåtar var bara att kasta bort mattes pengar.
Så ville vet se honom riden, och jag hade grejer med mig så upp med matte. Och där blev jag MALLIG minsann. För vet utbrast att 'Alex, vet du vad.. När du rider syns INGENTING av rörelsestörningen, han tar i lika mycket med bägge bak, spårar, har ingen rörelsestörning och ser inte minsta stel ut. Är helt jämn fram med'. Ha, där blev matte minsann mallig, det kanske finns hopp om att jag kan lära mig rida en dag.
Så, Vision blev hemskickat med ett 'keep up the good work' och massor med beröm. Han 'ska' ju inte vara såhär bra egentligen, det är ju vida över vad som troddes vid T-märkningen. Så det är bara att tuta och köra.
Ja, så ser det ut här. En tumme upp och en tumme ner. Och helt motsatt placerat per häst mot vad jag trodde. Vet skojade lite om det igår att din T-märkta som vi inte trodde mådde så bra fick tummen upp, medan din unghäst som vi trodde skulle få tummen upp var den som hade problem... Ironi by Murphy..
Men TÄNK OM jag inte haft sadeln med mig och inte visat Kele riden (vet tyckte hon var väl riden och gick i mycket trevlig form och hade en väldigt trevlig attityd till ridningen förresten), hu mkt elände det kunde blivit. För som sagt, vem reagerar på att unghästen har ett svårt varv och ett lätt varv? och soms agt sååå svårt var inte det svåra heller, utan hade det varit som i svåra varvet i bägge hade vi stämplats som 'normal unghäst oavn att gå på volt'....
Igår var Kele in på klinik för vad jag trodde och hoppades skulle bli Dagen F som i Friskförklaring. Damen har ju känts bättre än nånsin, och fungerat finfint i ridning. Ridits ca 2 - 3 ggr/vecka, rakt ut iskogen i alla gångarter. Pigg, glad, välmusklad och känts jättefin och positiv. Ridit några enstakla varv på volt och känts bra där med, dock helt klart vä varv som svår varvet att ställa/böja. Åt höger kanonfin. Inget som bekymrat mig alls dock, det är en 'bebis'. Jämnt musklad och så.
Så igår var vi in. Idel beröm av veterinären hur snygg hon blivit. Ohalt rakt ut på löpargången, ohalt vid longering på både mjukt och hårt underlag i alla tre gångarterna i båda varven. Ren för böjprov, lite böjöm lågt BF och ½ grads reaktion från vänster framkota men bekymrade inte vet som tyckte att 'det är möjligt hon kommer ha liten reaktion fram när hon rids, hennes leder tog ju en hel del stryk förra året'.
So far so good. Vet tyckte att det här ser ju bra ut, har du sadel och träns med dig kan vi ju kolla henne riden med? Och det hade jag ju. Jag fick ett infall i sista minuten innan jag åkte, när K var lastad och klar och tog med sadel & träns. Vet inte varför, men slängde ind et precis innan jag åkte. Är milt sagt GLAD åt det med facit i hand.
Så på med grejerna på Kele och ner till uteridbanan. Kele skötte sig som en STJÄRNA och var lika cool och lättriden som hemma. Var ju första passet nånsin på ridbana och böjda svår så jag varnade vet att vi kanske inte hade helt finjusterad styrning.
Visade skritt och trav på volter, och jag blev positivt överraskad över styrningen i högervarvet. I vänstervarvet så var det som jag märkt hemme de få ggr jag ridit på volt, att hon välter runt och ytterbogen bara trillar iväg och hon driver utåt, och är lite tjafsig i munnen. Dock öronen framåt och positiv inställning.
Vet tyckte dock det var FÖR stor skillnad mellan varven. Och spånade lite kring varför hon har så pass mkt svårare i vänstervarv och inte tycks kunna forma sig i vänstersidan och få med höger bak. Jag tyckte att ' kan det inte bero på att hon har varit sned och inte är riden på böjt spår, och därför vant sig med ett sådant rörelsemönster?' och visst kunde det det. Vet spånade också lite om det kunde sitta någon låsning i halsen/bogen, men varför hade den då kommit. Hon tyckte det borde vara något i höger bak. La till att det dock på intet vis var 'hemskt' åt vänster, snarare så att eftersom hon gick så kanonfint åt höger, så reagerade hon på att det var så stor skillnad. Hade hon sett ut i högervarvet som i vänstervarvet hade hon tyckt att 'unghäst som inte är riden på ridbana, inget att oroa sig om, hem och bygg vidare'. Men just eftersom det var så plättlätt och superfint i hö varv så.. Syntes dock ingen hälta eller liknande i något varv.
Jag påpekade - utan att vara orolig egentigen - att benbiten som aldrig stört förr sitter i höger bak. Så vet tyckte att vi lägger en bedövning i kotleden bara för att se vad som händer, så vet vi i alla fall (underförstått: så vet vi att det inte är den som stör).
Så, bedövade kotleden HB, och så rida igen. Och från första steget i trav vrålade mina alarmklockor. Kele som på intet sätt var seg blev minst tre snäpp piggare. Välte runt första varvet åt vänster även bedövad, men sen vågade hon känna efter, och jag satt och kunde utan minsta problem rida lika superfina volter åt vänster.
Veterinärens ord: Sådär stor skillnad trodde jag inte ens man kunde få av en bedövning när det inte ens finns hälta.
Här insåg jag att det blir ingen friskförklaring och 'jävla skit fan'.. In på rtg, ta nya bilder på kotorna BF och på benbiten kotan HB. Kotorna fram så hade bendepressionen minskat på HF och var som tidigare på VF, bra bra med andra ord. Benbiten låg kvar på samma ställa och 'gropen' där den lossnat såg likadan ut. Dvs såg ut som de bilder som tagits för 1 år sen och för 6 mån sen. Men uppenbarligen stör något henne id en där kotleden, och benbiten är ju första misstanken.
Så, hon har operationstid på tisdag för att ta bort den. Det är såklart skönt att vi upptäckte det så himla tidigt. Utan att ha ridit och en petig vet som bedövade kotleden hade vi friskförklarats och fått order om att åka hem och fortsätta. Och Kele hade snällt bitit ihop och jobbat på i vänstervarv med när jag bett om det, jag hade inte haft en TANKE på att det kunde vara 'ont' som gjorde att hon hade svårare i vä varv, och så hade vi riskerat att göra en Vision, dvs när det upptäckts att biten gav problem kunde det varit försent.
Men samtidigt är jag otroligt ledsen. Jag var så inställd på att det var över nu och att hon var bra. Och både vet och jag förväntade oss ju en 'in and out', dvs friskförklaring. Nu tar vi istället ett nytt kapitel. Och även om prognosen ju är god, så ska hon först klara narkos och uppvak, det ska inte finnas några skador i leden som inte syns på röntgen men som de ser när de går in, och sen ska hon bli bra med. Och den damen gpr inte att ha på boxvila, så hon sänker ju prognosen lite (den är dock ändå god) iom att hon måste släppas ut direkt efter OP.
Och alla mina planer bara blåstes ju bort. Jag hade tänkt betäcka henne om en månad, och fortsätta utbilda. Och om hon inte skulle ta sig så var planen att rida vidare. Nu kan jag nog istället ägna min första semester på fyra år åt att klappa häst.. Jag vet inte om det är kört med betäckning, men det är så himla många scenarion att ta hänsyn till (att stå där med dräktig, halt häst t ex) att jag varken vet ut eller in hur jag ska göra med betäckingen? Synpunkter mottages gärna.
Frågade om arvbarheten på benbiten, och den är låååg. Keles sitter dessutom inte på det 'typiska' stället utan på andra sidan, så det är högst troligt att hon fått den pga snabb tillväxt eller liknande.
Just nu håller jag tummarna för att Agria inte ska börja krångla och vägra ersätta operationen..
Vision då... han trixade till något i hagen den 25:e och kom in med ett sår på HF och en hälta på VF (!). Avvaktade men den gav sig inte riktigt, och vid böjning en vecka efter reagerade han rätt rejält från VF. Så in på klinik två dagar senare.
Ohalt rakt ut på löpargången, vid longering på mjukt underlag syntes inte mer än rörelsestörningen från VB, på hårt underlag möjligen kanske aningens försiktig med HF, men det lilla. Var/såg dock väldigt stel ut bak.
Böjde, och en hav grad från hasen VB. Det är REKORDNOTERING, bättre än så har den aldrig varit!! Hade en yttepyttereaktion från knäet VF också, som dock värmde ur. Vet undrade dock om han hade spatt då hon tyckte han hade 'spattkontur på hasen. Och jag var ju tvungen att ärligt säga att 2003 hade han inte spatt, men om han har det idag - vem vet? Hon undrade om han alltid sett ut som han gjorde över inre haskonturen bägge bak men ffa VB. Bra fråga sa jag, man blir ju hemmablind när man ser de varje dag.
Vid hemkomst kom jag dock på att jag har massa bilder på hanshas från efter operationen 2004, och han såg INTE ut så då. Så antagligen har han fått spatt bägge bak, som dock bekymrar honom nada. Och om han har spatt eller ej anser ju både vet och jag vara skitsamma sålänge han inte har problem av det, rekommendationerna för det är ju desamma som för hasen. Dvs håll igång, lyssna på hästen och ställ för guds skull inte av honom. Så jag och vet var överens om att ta plåtar var bara att kasta bort mattes pengar.
Så ville vet se honom riden, och jag hade grejer med mig så upp med matte. Och där blev jag MALLIG minsann. För vet utbrast att 'Alex, vet du vad.. När du rider syns INGENTING av rörelsestörningen, han tar i lika mycket med bägge bak, spårar, har ingen rörelsestörning och ser inte minsta stel ut. Är helt jämn fram med'. Ha, där blev matte minsann mallig, det kanske finns hopp om att jag kan lära mig rida en dag.
Så, Vision blev hemskickat med ett 'keep up the good work' och massor med beröm. Han 'ska' ju inte vara såhär bra egentligen, det är ju vida över vad som troddes vid T-märkningen. Så det är bara att tuta och köra.
Ja, så ser det ut här. En tumme upp och en tumme ner. Och helt motsatt placerat per häst mot vad jag trodde. Vet skojade lite om det igår att din T-märkta som vi inte trodde mådde så bra fick tummen upp, medan din unghäst som vi trodde skulle få tummen upp var den som hade problem... Ironi by Murphy..
Men TÄNK OM jag inte haft sadeln med mig och inte visat Kele riden (vet tyckte hon var väl riden och gick i mycket trevlig form och hade en väldigt trevlig attityd till ridningen förresten), hu mkt elände det kunde blivit. För som sagt, vem reagerar på att unghästen har ett svårt varv och ett lätt varv? och soms agt sååå svårt var inte det svåra heller, utan hade det varit som i svåra varvet i bägge hade vi stämplats som 'normal unghäst oavn att gå på volt'....