Kroniskt halta hästar

L

Lilltufsan

Vad anser ni om det? Mitt sto (föl vid sidan nu) har en skada som sannolikt kommer medföra en kronisk hälta på det benet.

Nu har jag förberett mig på att det efter avvänjning kanske blir tvunget till att ta bort henne - beror ju på hur pass det gått tillbaka och det vet vi ju inte än men att ha kvar en häst med kronisk hälta känns fel, för mig.

Men jag har stött på en (hel..) del olika åsikter om halta hästar - "ett avelssto kan ju vara lite halt" "det gör inte så mycket, ska hästen bara gå som sällskapshäst så lider den ju inte" och liknande kommentarer.

Så därför undrar jag vad ni anser allmänt om att ha kvar hästar, som sällskaps- eller avelshästar, som man vet har en kronisk hälta som inte kommer bli bra.

Rätt eller fel? :confused:
 
Jag tycker att man skall skilja på hältor och rörelsestörningar.

Hälta är en smärtoreaktion och visar att hästen har ont.
En rörelsestörning är en orenhet som inte medför smärta.
(Och sen finns det naturligtvis otaliga gränsfall och olika grader av hälta, o.s.v....)

Ett avelssto skall absolut inte ha en problem med smärta. Att gå dräktig belastar kroppen och jag anser att man skall tänka sig noga för hur mycket hästen kommer att klara innan man beslutar sig att låta den gå i avel.

Det beror alltså på vilken typ av skada det rör sig om. Så länge hästen kan röra sig obehindrat (i hage), är pigg och glad och inte riskerar att föra över belastning på andra ben/andra delar av kroppen med risk för värk där är det OK.
 
>>Jag tycker att man skall skilja på hältor och rörelsestörningar.>>

Hästen kan ha en rörelsestörning så den går orent utan att för den skull vara halt av smärta? Ja, det är ju helt olika saker förstås... De jag har pratat med har bara kommenterat det som "halt" = går orent. Men de kan ju menat halt häst = går orent utan att ha ont.

Den aktuella skadan i det här fallet är en senskada. Nu vet jag ju inte än hur det går med den - det återstår att se till hösten.
 
Jag håller med alpha. Har hästen ont och mår allmänt dåligt pga hältan så ska man inte ha kvar den. Men om hästen inte verkar besväras av skadan, dvs busar i hagen, går omkring, rullar sig etc som en frisk häst brukar göra så är det inga problem.

Jag tror att många överdramatiserar det här med hältor. Många verkar tycka att om hästen går orent, så ska den dö. :crazy: Varför då?? :confused: Min kropp är inte heller bra, har ont både här och där, men inte sjutton betyder det att jag vill sluta leva! Det finns ju så mkt annat i livet, man behöver inte fokusera på att ens kropp inte duger för träning. Till exempel att vara avelssto, sällskap, eller bara äta, leka och må bra.

Ta min gammla häst som ex. Han är nu 23 år, och har pga en gammal skada fått nedsatt rörelse i bogleden --> han är mer eller mindre halt. Dock är det inget som verkar bekymra honom, han är mkt gladare nu än då han gick som hopphäst och tävlingsmaskin i yngre dagar. Vi skrittar ut nån gång ibland och det tycker han är jätteskoj. Annars pysslar han omkring i sin hage, äter, övar in några nya bocksprång, håller uppsikt med gården, försöker lära upp min unghäst lite och mår i allmänhet utmärkt. Vad spelar det för roll om bogen känns lite stel och konstig liksom. :)

Jag vet att många tycker att han skulle varit avlivat (främst för att jag inte har nån "nytta" av honom :crazy:), men det tänker jag inte göra så länge han mår så bra psykiskt som han gör nu.
 
Men en följdfråga då? Hur kan man SÄKERT veta om hästen har ont eller inte? Man kanske har en väldigt smärttålig häst..? :confused:

Eller man kanske inte ska krångla till det - verkar hästen må bra i största allmänhet så har den inte ont.

Det är just osäkerheten om hästen har ont eller inte som jag tycker känns värst.
 
Är det en skada som kom under tiden hon var dräktig, eller är det en äldre skada?

Blev hon mer halt under dräktigheten?

Vi har haft ett sto som hade krossat senan, hon höll inte för träning pga att senan blev för svag men att gå med föl var inga problem för henne. Hon var halt när hon betäcktes men när hon började bli tyngre hade hältan gått tiollbaka. Nu gjorde vi ingen hältutredning eller kollade henne på böjt spår och så, men spralla runt i hagen klarade hon utan problem.

/// ghost
 
Om man känner sin häst så tror jag man vet när den har (för) ont. Och om hästen nu är väldigt smärttålig, så betyder det ju samma sak som att den inte har ont eller hur? Vad som är "ont" är ju väldigt subjektivt, det går inte at definera. Smärta upplevs på olika sätt. Tycker hästen att den mår bra, så gör den förmodligen det. :)
 
Min syn på saken är att varje hästägare själv måste dra gränsen. Man känner förhoppningsvis sin häst bäst och det finns ju människor som har lite (eller t.om mycket) ont men lever med det. Som människa har man ju inte mycket till val. Lider hästen, om den har rejäla smärtor som aldrig går bort även om den bara går i hagen. Då bör man nog låta den slippa undan det ödet. Precis som man inte ska ta död på djur med en axelryckning, lika illa är det om man låter dem plågas som så många gör med gamla hundar som de bara inte orkar gå miste om ännu. Det finns inget standardsvar här. Man måste se och känna djuret. Men att du frågar här tyder på att du är en ansvarsfull, kännande och tänkande person. All heder för det :bow:
 
Ett sätt att testa om en rörelsestörning beror på smärta är att sätta hästen på Finadyne el dyl en period om hästen då blir bättre kan man anse att rörelsestörningen beror på smärta.
PL
 
Senskador kan mycket väl läka av så att hästen inte har ont av dem, beror på graden av skada. Ev så kanske hästen inte håller för ridning/träning men kanske för avel/sällskapshäst. Det bästa är att ultraljuda senan och se hur läkningen går.
 
Men en följdfråga då? Hur kan man SÄKERT veta om hästen har ont eller inte? Man kanske har en väldigt smärttålig häst..? :confused:

Eller man kanske inte ska krångla till det - verkar hästen må bra i största allmänhet så har den inte ont.

Det är just osäkerheten om hästen har ont eller inte som jag tycker känns värst.

Om hästen är glad, pigg blank (nyss lerrullade hästar undantagna ;)) och rör sig o följer flocken obehindrat o i hagen (låt vara med t ex ett lite kortare steg på ett ben) så tror jag faktiskt att man kan lita på att den har ett bra liv. Det är ju en enorm skillnad för hästen att själv springa som den vill mot att t ex att bli pressad under ryttare. Om man har en vettig veterinär som man litar på kan man ju ta råd av honom/henne. Om vet anser att hästen lider så den bör avlivas är det ju knappast något att snacka om. OBS att det i mga fall är en väldigt stor skillnad mellan att hästen har ont i vilo/hagläge o därför bör avlivas av djurskyddsskäl och att den blir utslagen o slaktad för att den inte håller som tävlingshäst.

Mitt gamla sto (numera T- märkt) har en kronisk hälta i ett bakben. Rakt ut tar hon ett ngt förkortat steg m det benet, på böjt spår är hon drygt engradigt halt, men eftersom ingen tvingar henne att springa på någon volt eller pressar henne att ta i med sitt vänstra bakben så är det inget problem :). Hon far runt i hagen o trivs utmärkt.

Det viktiga är att man lär känna sin häst. Då ser man oxå om den är nöjd eller inte. Sedan är det bra att ha någon som man litar på (t ex vet) men som inte är personligt engagerad i hästen att ta hjälp av o som kan hjälpa en att se när det inte funkar längre, om man själv har svårt att inse det.
 
Frågan är ju väldigt komplex. Först gäller det ju att veta att hästen inte har ont och lider. Sen kommer den känslomässiga biten, därefter vad som är värdigt för hästen, sen finns det ju oxå en ekonomisk aspekt. Lek med tanken att det är en valack som är sex år som man konstaterar en kronisk hälta på. Om man under lång tid försökt rehabilitera hästen och den inte svarar på något, vad gör man då. Om hästen inte har ont, ok den kan väl gå i hagen och skrota. Men är det ett värdigt liv för hästen om den är van att bli riden och arbetad. Att bara gå i hage resten av sitt liv kan ju bli litet tradigt för den. Sedan är ju frågan om man ekonomiskt kan ha den här hästen kvar för att klappa på om det nu är så att du vill träna och tävla. Ja, frågan är jättesvår. Jag hoppas att vi flesta slipper att ställas inför den. Men jag förstår faktiskt om man tar bort en kroniskt halt häst. Men jag förstår oxå den som behåller den om det är så att den inte lider.
 
Fast, kom du inte lite ifrån frågan nu ;)? Som jag tolkade det hela handlade det ju inte den här gången om det moraliska dilemmat med en obrukbar häst (som kan vara nog så svårt och absolut väl värt att diskutera. Jag förstår dina resonemang till fullo, så det är inte menat som kritik), utan huruvida man vågade ha kvar sin kroniskt halta häst, under förutsättning att den verkar nöjd med livet o självklart inte är jättehalt, utan att utsätta den för onödigt lidande.

Jag anser att det är helt OK, och har faktiskt en dylik häst själv, särskilt om man konsulterat vet som tycker det samma. Sedan kan jag inte säga att jag tycker det är fel att ta bort den sexårige valacken du tog som exempel (själv är jag för blödig, mina pållar lever så länge de mår bra, men det är JAG o jag har dessutom eget stall), men som sagt, i detta fall var det nog inte riktigt det som frågan gällde.
 
Fråga: Så därför undrar jag vad ni anser allmänt om att ha kvar hästar, som sällskaps- eller avelshästar, som man vet har en kronisk hälta som inte kommer bli bra.

Det här var min allmänna åsikt om att ha kvar hästar som man vet har en kronisk hälta. Jag tog upp de dilemman jag kunde komma på. För det är väl inte bara en bit i det hela. Jag är oxå väldigt blödig. Och det blir värre med åren. Men samtidigt blir jag oxå mer klarsynt. Livet gör ju inte alltid som man vill. Det finns inget hemskare än att ta bort en häst. Men det finns gränser. En häst kan inte gå i hagen för att jag ska bli lycklig, utan jag måste som djurägare se till hästens bästa i första hand.
 
Snälla, snälla, snälla!!! Det var ju precis som jag skrev ingen kritik mot ditt inlägg!!! Tyckte bara att du kom ifrån ämnet lite i och med det i och för sig mycket intressanta resonemanget kring tid/engagemang/pengar för obrukbar häst. Just i detta fall handlade det ju mer om huruvida hästen mår dåligt eller inte av att leva med någon mindre skavank som gör att den inte är ridbar.

Jag anser absolut att en häst ska tas bort om den inte längre har ett bra och trevligt hästliv, och det skrev jag oxå i mitt tidigare inlägg (apropå det du skrev om att man inte ska ha kvar hästen för sin egen (hästägarens) skull).

Dessutom tycker jag inte heller att man gör fel om man tar bort en häst som visserligen kan leva o ha det bra, men inte funkar till ridning. Det är ju trots allt någons (fri)tid o pengar det handlar om o jag har full förståelse om man inte vill släpa på en obrukbar häst i alla år. Hästen lider ju inte av att dö...

Mina odjur lever dock så länge de är nöjda, och jag tror att jag själv inser när det är dags (ingen som är risig än) och om inte annat så VET jag att min veterinär öppnar ögonen på mig on det skulle behövas.

Men jag har å andra sidan förmånen att ha ett eget stall. Om jag bodde i Sthlm med en stallhyra på 5 000 per häst hade jag kanske resonerat annorlunda, eller fått nöja mig med en pållekompis att promenadrida.
 
Om hästen har ont, och inte kan behandlas så skall den tas bort.
Vi tog bort en märr som hade en knappt tre månaders unge vid sidan.
Avelsstona skall inte gå som någon form av "haltande skafferi" åt sina ungar. Nej.

AM
 
Du skriver att stoet har en skada som antagligen kommer bli kronisk?
Är det en veterinär som sagt det? Det framgår inte efter vad jag läst? :confused:
Vad är det för skada? :confused:

Och som ovanstående talare, ston som ska ha föl, ska vara friska och haltfria! :mad:

För övrigt har hästar en mycket hög smärttröskel och för att fritt citera en framstående veterinär så:
När hästen har smärta och visar hälta, ligger en människa med samma smärta och gråter på sjukhus! :crazy:
Det betyder att en häst som haltar har ont, mycket ont!
 
Fast det finns ju hälta o hälta... Jag tar det för självklart att det är en mindre störning det handlar om, då man funderar på att ha hästen kvar i livet? Vore den ordentligt halt o hade ont (visst man kan inte veta 100, men en glad, blank häst som betar, busar, käkar o följer flocken obehindrat har jag väldigt svårt att tro att den lider) hade det väl inte ens varit något att fundera över?
 

Liknande trådar

Hästvård Hej! Har en häst på 20 år som var diffust halt under längre tid, har inte blivit riden på länge pga dessa problem utan endast...
Svar
0
· Visningar
667
Senast: Emmsan88
·
Hästvård Hej! Ska försöka vara kortfattad. Gäller ett sto på 10 år. Tävlad upp till MSV dressyr. Haft artros konstaterat i vä bak sedan hon var 5...
Svar
4
· Visningar
1 582
Senast: Fiorano
·
Hästvård Hej! Igår var vi med vår nyinköpta valack på Strömsholm för en TMS. Jag som inför det här besöket letade information om denna...
Svar
8
· Visningar
4 866
Senast: Jamtland
·
Tjatter Välkomna till den nya terminen på Bukefalos universitetet. Under hösten kommer ni få läsa spännande kurser så som “Hårig eller bara...
94 95 96
Svar
1 914
· Visningar
41 638
Senast: Hedinn
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Ridskoleryttare
  • Dressyrsnack nummer 18
  • Annonsera mera VII

Omröstningar

Tillbaka
Upp