Indiskalit
Trådstartare
Hej alla! Jag har några frågor som jag behöver hjälp med för att kunna reda ut dem i mitt huvud, alla svar är guldvärda.
Fyller18 i år och har efter många års väntan, fått min alldeles egna häst, ett halvblods sto på 6 år. "vägen" till hästen har inneburit en hel del skötande och ridande av andras hästar, vilket varit enormt lärorikt och kul. Dock har det även funnits baksidor av detta, där jag i mitt fall syftar på press från ägaren. Ägaren äger hästen = ägaren bestämmer över hästen. Logiskt. Men det är också här det blir problematiskt. När jag började rida vid en ridskola i en ålder av 7 år, gjorde jag det av anledningen att jag älskade att vara i stallet, sitta på hästryggen för att känna frihet och glädje, umgås med hästarna. När åren gick och jag ville rida fler gånger i veckan, blev jag skönare och medryttare på olika hästar, och så småning om fick jag även börja tävla några av dem. Allt efter som åren gick började jag inse, att ju bättre man var på att rida, ju finare hästar fick man rida och tävla. Men i samma takt ökade också kraven från ägarna, det räckte inte med att ha ridit ett dressyrprogram på 65%, för man skulle rida på 68% då. När man väl red på 68%, ja då var det 70% som borde ha stått på resultatlistan. Att få höra av ägaren på träningar "om du inte vinklar in dina fötter mer när du rider, så får jag inte ut något av att du rider min häst". - Gissa vem som vinklade in fötterna? Det tröck ner mig. Ägare som inte låtit mig sitta på deras ögonstenar för att jag helt enkelt inte velat piskat upp hästen när den inte velat gå igenom en vattenpöl. Alla dessa upplevelser, och många fler, har format mig till en prestationsmaskin som inte längre ser glädjen i att sitta på hästryggen - endast prestationen som gjorts under passet, där bara 100% perfekt pass är det som räknas för att jag ska vara nöjd, och där andras åsikter är v stor betydelse. Jag behöver tips och råd från alla er där ute, hur hittar jag tillbaka till glädjen i ridningen? Jag vill inte vara gråtfärdig efter varje ridpass. Jag vet att jag bör sänka kraven på mig själv, men det är lättare sagt än gjort. Har någon något bra tips, för att sedan inframtiden kanske komma till målet att sänka kraven?
Nästa fråga bygger vidare på Föreg. Fråga, hur Tänker ni när ni rider? Jag menar, låtsas ni att ni är i sjumilaskogen, jagar drakar, härmar någon duktig ryttare, eller bara "är" på ridbanan? Vad gör att ni längtar till att få rida nästkommande dagar, vad gör just er tidning till det bästa som finns? Jag själv låser mig, och kommer knappt ihåg vad jag tränat på under passets gång. Har dåligt fantasi när det gäller saker att träna på under ett pass, vilket gör jag jag tränar på allt - vill att det ska sitta perfekt = blir besviken på mig själv när passet är slit. Så hur tänker ni?
Sen så undrar jag lite mer om hur ni lägger upp ett ridpass, rent träningsmässigt. I vilket syfte lägger ni upp era mål för passen, på lång och kort sikt? Hur många olika saker kan man träna på under ett pass, vad är rimligt? Kan man träna endast på en sak per pass, t.ex idag jobbar vi med - minska volten/öka volten/skänkelvikning/höger förvänd/halter, eller blir en sak som om man exempelvis väljer att träna halter, för enformigt och tråkigt att träna under ett helt pass? Söker det mycket på hästen om man skulle välja att göra på det viset? Självklart tränar man något annat resterande dagar. För tillfället känns tanken av att träna en sak/pass lättare att genomföra välgjort, än att som jag - träna på allt i och med att saker och ting alltid ska vara 100%.
Hur tycker ni att en veckoplanering bör se ut för en 6 årig Hopphäst? :
Alla tips , ideer och svar är otroligt välkomna, för jag behöver verkligen hjälp för att ta mig vidare!!
Mvh
Fyller18 i år och har efter många års väntan, fått min alldeles egna häst, ett halvblods sto på 6 år. "vägen" till hästen har inneburit en hel del skötande och ridande av andras hästar, vilket varit enormt lärorikt och kul. Dock har det även funnits baksidor av detta, där jag i mitt fall syftar på press från ägaren. Ägaren äger hästen = ägaren bestämmer över hästen. Logiskt. Men det är också här det blir problematiskt. När jag började rida vid en ridskola i en ålder av 7 år, gjorde jag det av anledningen att jag älskade att vara i stallet, sitta på hästryggen för att känna frihet och glädje, umgås med hästarna. När åren gick och jag ville rida fler gånger i veckan, blev jag skönare och medryttare på olika hästar, och så småning om fick jag även börja tävla några av dem. Allt efter som åren gick började jag inse, att ju bättre man var på att rida, ju finare hästar fick man rida och tävla. Men i samma takt ökade också kraven från ägarna, det räckte inte med att ha ridit ett dressyrprogram på 65%, för man skulle rida på 68% då. När man väl red på 68%, ja då var det 70% som borde ha stått på resultatlistan. Att få höra av ägaren på träningar "om du inte vinklar in dina fötter mer när du rider, så får jag inte ut något av att du rider min häst". - Gissa vem som vinklade in fötterna? Det tröck ner mig. Ägare som inte låtit mig sitta på deras ögonstenar för att jag helt enkelt inte velat piskat upp hästen när den inte velat gå igenom en vattenpöl. Alla dessa upplevelser, och många fler, har format mig till en prestationsmaskin som inte längre ser glädjen i att sitta på hästryggen - endast prestationen som gjorts under passet, där bara 100% perfekt pass är det som räknas för att jag ska vara nöjd, och där andras åsikter är v stor betydelse. Jag behöver tips och råd från alla er där ute, hur hittar jag tillbaka till glädjen i ridningen? Jag vill inte vara gråtfärdig efter varje ridpass. Jag vet att jag bör sänka kraven på mig själv, men det är lättare sagt än gjort. Har någon något bra tips, för att sedan inframtiden kanske komma till målet att sänka kraven?
Nästa fråga bygger vidare på Föreg. Fråga, hur Tänker ni när ni rider? Jag menar, låtsas ni att ni är i sjumilaskogen, jagar drakar, härmar någon duktig ryttare, eller bara "är" på ridbanan? Vad gör att ni längtar till att få rida nästkommande dagar, vad gör just er tidning till det bästa som finns? Jag själv låser mig, och kommer knappt ihåg vad jag tränat på under passets gång. Har dåligt fantasi när det gäller saker att träna på under ett pass, vilket gör jag jag tränar på allt - vill att det ska sitta perfekt = blir besviken på mig själv när passet är slit. Så hur tänker ni?
Sen så undrar jag lite mer om hur ni lägger upp ett ridpass, rent träningsmässigt. I vilket syfte lägger ni upp era mål för passen, på lång och kort sikt? Hur många olika saker kan man träna på under ett pass, vad är rimligt? Kan man träna endast på en sak per pass, t.ex idag jobbar vi med - minska volten/öka volten/skänkelvikning/höger förvänd/halter, eller blir en sak som om man exempelvis väljer att träna halter, för enformigt och tråkigt att träna under ett helt pass? Söker det mycket på hästen om man skulle välja att göra på det viset? Självklart tränar man något annat resterande dagar. För tillfället känns tanken av att träna en sak/pass lättare att genomföra välgjort, än att som jag - träna på allt i och med att saker och ting alltid ska vara 100%.
Hur tycker ni att en veckoplanering bör se ut för en 6 årig Hopphäst? :
Alla tips , ideer och svar är otroligt välkomna, för jag behöver verkligen hjälp för att ta mig vidare!!
Mvh