Kravmärkt ryttare som inte längre vill vara det

Indiskalit

Trådstartare
Hej alla! Jag har några frågor som jag behöver hjälp med för att kunna reda ut dem i mitt huvud, alla svar är guldvärda.

Fyller18 i år och har efter många års väntan, fått min alldeles egna häst, ett halvblods sto på 6 år. "vägen" till hästen har inneburit en hel del skötande och ridande av andras hästar, vilket varit enormt lärorikt och kul. Dock har det även funnits baksidor av detta, där jag i mitt fall syftar på press från ägaren. Ägaren äger hästen = ägaren bestämmer över hästen. Logiskt. Men det är också här det blir problematiskt. När jag började rida vid en ridskola i en ålder av 7 år, gjorde jag det av anledningen att jag älskade att vara i stallet, sitta på hästryggen för att känna frihet och glädje, umgås med hästarna. När åren gick och jag ville rida fler gånger i veckan, blev jag skönare och medryttare på olika hästar, och så småning om fick jag även börja tävla några av dem. Allt efter som åren gick började jag inse, att ju bättre man var på att rida, ju finare hästar fick man rida och tävla. Men i samma takt ökade också kraven från ägarna, det räckte inte med att ha ridit ett dressyrprogram på 65%, för man skulle rida på 68% då. När man väl red på 68%, ja då var det 70% som borde ha stått på resultatlistan. Att få höra av ägaren på träningar "om du inte vinklar in dina fötter mer när du rider, så får jag inte ut något av att du rider min häst". - Gissa vem som vinklade in fötterna? Det tröck ner mig. Ägare som inte låtit mig sitta på deras ögonstenar för att jag helt enkelt inte velat piskat upp hästen när den inte velat gå igenom en vattenpöl. Alla dessa upplevelser, och många fler, har format mig till en prestationsmaskin som inte längre ser glädjen i att sitta på hästryggen - endast prestationen som gjorts under passet, där bara 100% perfekt pass är det som räknas för att jag ska vara nöjd, och där andras åsikter är v stor betydelse. Jag behöver tips och råd från alla er där ute, hur hittar jag tillbaka till glädjen i ridningen? Jag vill inte vara gråtfärdig efter varje ridpass. Jag vet att jag bör sänka kraven på mig själv, men det är lättare sagt än gjort. Har någon något bra tips, för att sedan inframtiden kanske komma till målet att sänka kraven?

Nästa fråga bygger vidare på Föreg. Fråga, hur Tänker ni när ni rider? Jag menar, låtsas ni att ni är i sjumilaskogen, jagar drakar, härmar någon duktig ryttare, eller bara "är" på ridbanan? Vad gör att ni längtar till att få rida nästkommande dagar, vad gör just er tidning till det bästa som finns? Jag själv låser mig, och kommer knappt ihåg vad jag tränat på under passets gång. Har dåligt fantasi när det gäller saker att träna på under ett pass, vilket gör jag jag tränar på allt - vill att det ska sitta perfekt = blir besviken på mig själv när passet är slit. Så hur tänker ni?

Sen så undrar jag lite mer om hur ni lägger upp ett ridpass, rent träningsmässigt. I vilket syfte lägger ni upp era mål för passen, på lång och kort sikt? Hur många olika saker kan man träna på under ett pass, vad är rimligt? Kan man träna endast på en sak per pass, t.ex idag jobbar vi med - minska volten/öka volten/skänkelvikning/höger förvänd/halter, eller blir en sak som om man exempelvis väljer att träna halter, för enformigt och tråkigt att träna under ett helt pass? Söker det mycket på hästen om man skulle välja att göra på det viset? Självklart tränar man något annat resterande dagar. För tillfället känns tanken av att träna en sak/pass lättare att genomföra välgjort, än att som jag - träna på allt i och med att saker och ting alltid ska vara 100%.

Hur tycker ni att en veckoplanering bör se ut för en 6 årig Hopphäst? :

Alla tips , ideer och svar är otroligt välkomna, för jag behöver verkligen hjälp för att ta mig vidare!! :)

Mvh
 
Sv: Kravmärkt ryttare som inte längre vill vara det

Tycker att det låter som att du behöver komma ut lite mer och bara ha kul! Rida kravlöst i skogen lite oftare. Och kanske lägga fler av markarbetes/dressyrträningarna ute istället för i ridhus/på ridbana? Många duktiga ryttare kör ju faktiskt många av sina dressyrpass ute i skogen och ser inte alls skogsridning som lunkande på lång tygel.

Dessutom sänka kraven! Har en kompis med en sent tagen 6åring som hon gärna vill komma ut på tävlingsbanorna lite mer med och det har nästan knäckt henne nu när vi har mycket i skolan. Hon har sent omsider accepterat att om hennes häst debuterar i klassen hon tränar för ett halvår senare än hon tänkt sig så gör det ingenting.

Så helt enkelt, var glad över äntligen blivit hästägare istället för att ställa en massa press på er som nyblivet ekipage och en såpass ung häst, och kom ihåg att göra hästen till din kompis! :D

Lycka till! :)
 
Sv: Kravmärkt ryttare som inte längre vill vara det

Jobbig sits du har hamnat i, kraven man har på sig själv är ofta de tuffaste.

I min ridning utgår jag alltid från hästen, att den ska må bra och ha roligt, ett väldigt kravlöst mål kan tyckas. Men för att må bra behöver hästen ridas så att den använder rätt muskler och få jobba på smidighet och styrka. För att ha roligt bör träningen vara varierad och mina hjälper mjuka och tydliga.

Jag jobbar både på från marken, på volt och rider ut, oavsett var vi är ska hästen gå så balanserat som möjligt. Sen försöker jag känna efter i ridpassets början vad vi ska fokusera på idag, smidighet, styrka, kondition, lära in nån ny rörelse och så gör vi det genom att använda hela kroppen.

Genom att tänka mer på en egenskap, tex smidighet så kan jag träna bredare och mer varierat än om jag tänker idag ska vi träna framdelsvändning.

När hästen sen kommit så långt att den är balanserad och har god fysik så kommer resultaten på tävlingsbanan av farten, när ni får rutin på varandra.

Det viktigaste både för mig och hästen är att om nåt är svårt att utföra så sitter jag inte och nöter på det dag ut och dag, utan försöker lyfta blicken och göra sånt vi är bra på också.
 
Sv: Kravmärkt ryttare som inte längre vill vara det

Detta blir nog mer en reflektion än rena svar på dina frågor.

Släpp alla krav. Låt bli ridbanan några veckor. Du skriver själv vad som fick dig att börja med hästar, glädjen och friheten. Lär känna din häst på riktigt, gå promenader, ta en spontangalopp i skogen eller sitta i boxen och njut av ljudet från en häst som äter hö. Slappna av. Ändra instä'llning lite. Måste det vara en hopphäst? Kan det inte vara din bästa vän?

Jag tror att du måste börja se glädjen i de små detaljerna som första vitsipporna på skrittrundan, bli glad när din häst är glad och se till att det händer ofta oavsett om det är att bli kliad i manen eller få trava i skogen.
Måste du veckoplanera? Tror att det triggar pressen och ger mer negativt än positivt. Vad sägs om vila dagen med veckans sämsta väder/extra jobbig arbetsdag? Vartannat pass uteritt och vartannat i paddocken? Det borde ge omväxlande träning som passar en ändå ganska ung häst.

Hur du lägger uåpåp ridpassen är upp till dig. Alla mina paddockspass börjar med skritt på en volt några minuter då jag kollar av att hästen är lydig för mina hjälper och liksidig genom att öka och minska volten för inner och ytterhjälper var för sig och flyttar undan för skänkeln. Då märker jag direkt om hästen är ojämn eller inte helt lydig för tex ytterskänkeln. Sedan rider jag övningar för att rätta till det. Jag spontanrider, mycket öppnor och slutor och bågar över hela ridbanan, släng de klassiska ridvägarna i soptunnan! Kom ihåg att njuta! en bra skänkelvikning får man både le stort och skratta lyckligt åt! Är du nöjd blir hästen nöjd!

Och när jag rider så finns bara jafg och hästen. I nutid. Oavsett om vi är helt ensamma ute i skogen eller på träning med fulla läktare. Who cares? Jag rider för min och hästens skull, vad andra tycker är deras problem!
 
Sv: Kravmärkt ryttare som inte längre vill vara det

Ridningen ska vara kul.

För att jag ska tycka att det är roligt så krävs det variation.
Jag har små ploj tävlingar som kortsiktiga mål, tex ska jag snart iväg på en galopptävling med min häst :D
Så eftersom vi ska iväg på en "galopptävling" så tränar vi lite galopp och leker helt enkelt att vi är galoppryttare och jockey ;)

Sen hoppar vi lite, ska tex iväg på en P&J i helgen, men väljer hinderhöjder som är lekande lätt och vi skulle väl nästan klara av det med förbundna ögon.

När vi dressyrar så gör vi det för en riktigt bra tränare som jag tycker är rolig att rida för.
När vi dressyrar fokuserar vi inte på speciellt mkt, sist var det focus på mina händer och that´s it.

När jag rider så ibland är jag bara här och nu och tänker inte alls, jag bara gör.
Andra gånger leker vi tex galopp eller drömmer att vi är värsta fina dressyrekipaget tyvärr ser det mkt bättre ut i mina drömmar än irl men vad gör det?
Positiva tankar är bra tankar och jag tror det automatiskt går bättre då :)

Så vad jag vill säga med mitt långa inlägg är väl egentligen att jag tror det är bra att drömma lite, våga göra fel för vad gör det?
Se till att ha roligt helt enkelt för det är faktiskt inte en fråga om liv och död och gör det du tycker är kul! :)
 
Sv: Kravmärkt ryttare som inte längre vill vara det

Nu har jag visserligen gått den motsatta vägen mot din.
Som femåring fick min syster och jag en ponny (shettis) som senare byttes ut av storleksskäl.
Av ekonomiska skäl fanns det möjlighet att ha ponny men inga lektioner.
Vi red på vägar och i skogen och pappa gjorde en ridbana åt oss där vi hoppade lite hinder för skojs skull.
Jag var 30 år gammal innan jag någonsin ridit en häst i form.

För att hitta glädjen: ut och njut tillsammans med hästen. I skogen, längs vägar, hitta galoppbackar.

Mål: mina mål är att bli bättre på att rida. Jag har hittat några bra instruktörer som hjälper mig dit. Dels genom att hitta övningar som förbättrar, dels genom att vara uppmuntrande över de framsteg som görs.
Jag vill göra så svåra saker som möjligt tillsammans med mina hästar, testa gränserna.

Upplägg av ridpass: beror alldeles på häst. Igår till exempel fick en av hästarna, en fyraåring, jobba med att hålla rätt gångart, hålla formen, fick trava skänkelvikningar, fick göra lite öppna, förvänd öppna och jobba mot förvänd sluta på volt i skritt.
Började träna in side-pass över bom men det var svårt så jag övade enbart undan för höger skänkel.
Nästa gång jag tränar sidepass, får det bli undan vänster skänkel.

Jag vill inte nöta samma övning för mycket. Tränar så att hästen förstår och gör "tillräckligt bra" för den nivå vi är för närvarande. Senare ökar "kvalitetskraven". En unghäst behöver inte gå korrekt i skänkelvikning, det räcker att den flyttar sidleds i början.

Min nuvarande nivå: har en häst som tränar MSV dressyr, med lite extra svårighetsmoment som byten ner till var tredje steg en bra dag, hyfsat centrerade galoppiruetter, vettig kvalitet på piaffen och början mot passage.
Jobbar nu på enhandsridning (som du säkert kunnat räkna ut, blandar jag friskt mellan western och dressyr).

Just hoppning har jag ingen relation till och kan inte lämna synpunkter.

Men huvudsakligen handlar det väl om att helst inte jämföra sig med alla andra, utan att försöka hitta vad som är "tillräckligt bra" för närvarande och att titta tillräckligt långt bakåt i tiden när man jämför sin utvecklingskurva med sig själv.
 
Sv: Kravmärkt ryttare som inte längre vill vara det

Tycker det låter lite som att du ska ut i skogen och jaga drakar lite :D, lär känna din häst och experimentera! Det är din häst nu, och du har inga krav som helst på att varje pass ska vara 100%. Du kan utan att tvekan köra ett helt pass på att träna skritten, om du kör fast ngn gång på att hästen är för springig på ridbanan, så kan du skippa ridbanan helt och rensa runt i skogen resterande del.

Din häst, ditt ansvar och ingen kan ställa krav på dig. Det är en ung häst och självklart så är grundutbildningen viktig, men alla måste ngn gång få flänga runt och bara ha roligt med sin häst.

Måste vara hemskt att ha sån press på sig varje ridpass.
 
Sv: Kravmärkt ryttare som inte längre vill vara det

Ridningen ska vara kul.

För att jag ska tycka att det är roligt så krävs det variation.
Jag har små ploj tävlingar som kortsiktiga mål, tex ska jag snart iväg på en galopptävling med min häst :D
Så eftersom vi ska iväg på en "galopptävling" så tränar vi lite galopp och leker helt enkelt att vi är galoppryttare och jockey ;)

:bow: vid intervall träning så åker jockey utrustningen på här! För min del är det = en hemsk blandning av grälla färger och allt sånt jag aldrig skulle ta på mig vid dressyr träning t ex :D.
Löst sittande för stor knallblå t tröja, ful-västen på det, inga chaps osv :d. Imiterar hur jag tycker att träningsryttare brukar se ut :rofl:.

Vid dressyrträning är det lindade ben och väldigt matchat och stilrent, tänker att jag ska rida som en dressyr stjärna!

Samma vid hoppning men med mer hoppinspirerad utrustning.

Har samma sadel till allt och byter all annan utrustning ^_^. Rider man inte bra så får man låtsas åtminstone :D
 
Sv: Kravmärkt ryttare som inte längre vill vara det

:bow: vid intervall träning så åker jockey utrustningen på här! För min del är det = en hemsk blandning av grälla färger och allt sånt jag aldrig skulle ta på mig vid dressyr träning t ex :D.
Löst sittande för stor knallblå t tröja, ful-västen på det, inga chaps osv :d. Imiterar hur jag tycker att träningsryttare brukar se ut :rofl:.

Vid dressyrträning är det lindade ben och väldigt matchat och stilrent, tänker att jag ska rida som en dressyr stjärna!

Samma vid hoppning men med mer hoppinspirerad utrustning.

Har samma sadel till allt och byter all annan utrustning ^_^. Rider man inte bra så får man låtsas åtminstone :D

Haha eller hur! Man ska leva sig in i det så mkt man bara kan!
Å ska man leka jockey och galopphäst så ska man ju satsa på att vara så ful som möjligt :p

Men på riktigt tror jag det är klokt att göra så, leva sig in, drömma och visualisera det är ju liksom mental träning.
Om man försöker se framför sig att man är en dressyrstjärna kommer det att hjälpa en på traven dit också + att man har roligt på vägen dit :)
 
Sv: Kravmärkt ryttare som inte längre vill vara det

Jag är ju ofta mina egna positiva kommentatorer när jag rider dressyr och låta hjärnradion gå såhär t.ex:

-In på banan kommer nu ANNA och TOTTE!!! ( eller vad ni nu heter) Ser dom inte ovanligt glänsande ut idag?
-De gör dom sannerligen! Spikrak inridning dag. Halten perfekt om man ser till frambenen!
- Bra tempo där! Lite bananformad där men det råder lite yttertygel bot på!

Jag tycker också att 2 träningsaker på pass är lagom. Uppvärming och sen fokuserar man på 2 grejer t.ex övergångar och öppna, eller galoppfattning och perfekta volter
 
Sv: Kravmärkt ryttare som inte längre vill vara det

Tror du behöver fundera på varför du rider? Att det är roligt och man tycker om hästar är väl rätt självklart men vad mer vill du ha ut av det? Vill du tävla själv eller är det hästägarnas krav? Är det så att du är en person som vill ha mål, ambitioner och vill tävla så är nog inte lösningen att rida i skogen några veckor (inget fel i det iofs) utan att lära dig hantera dina krav, ta hjälp av ngn som är duktig på mental träning eller läs böcker om det och se om det inte hjälper? Att strunta i att träna ett tag hjälper nog för stunden men så fort du börjar igen så kommer kraven komma tillbaka tror jag.

När det gäller ridpassen så brukar jag rida/öva på de som jag gjort på träningen, tränar 1 gång per vecka. Rider ut ca 2 ggr/vecka, hoppar inte men annars hade jag nog ridit gymnastik hoppning/markarbete 1 gång i veckan och dressyrat i övrigt. Vilodag vid behov.
 
Sv: Kravmärkt ryttare som inte längre vill vara det

Jag har släppt att vad veckoplanering heter, för min del går det inte att träna på det viset, blir allt för stelt och jag tappar lätt motivationen på det viset. istället så går jag mer på känsla, försöker hålla en jämn fördelning och få träningen så varierd som möjligt ändå. För dagbok så att jag har koll.

Förutsättningarna tycker jag spelar stor roll, är jag stressad och/eller då dåligt humör när jag kommer till stallet är det en dålig idé (för mig) att sätta mig och rida ett dressyrpass och/eller försöka ta itu med ett problem i ridninge, då tar jag en körtur eller en ridtur istället som är mindre krävande och försöker att slappna av, då kan vi rida ut antingen hyffsat kravlös eller med fokus på att finslipa lite på saker vi redan kan för att få en positiv upplevelse av ridningen kontra den stress man hade innan.

Jag har även insett att min motivation för olika saker ändras och jag anpassar mig utefter det för att skapa så bra förutsättningar för mig och hästen som möjligt. Nu exempelvis är jag inne i en period där jag tycker att det är roligare att köra än att rida, vilket betyder att jag kör mer eftersoma att jag vet att om jag "tvingar" mig till att rida så kommer jag inte rida så bra som jag gör när motivationen är bättre.

så kontentan blir ju att mitt tips är att gå mer på känsla och dagsform än på planering och krav.

Skulle jag inte anpassa min efter förutsättninger och motivation hade jag helt klart tappat stor del av den glädje som jag finner i ridningen/körningen och inte minst i umgänget med mina bästa vänner.
 
Sv: Kravmärkt ryttare som inte längre vill vara det

Hej!

Det låter verkligen inte roligt att rida som du gör. Jag har varit där och höll på att sluta helt..

Jag tror som nån annan skrev att du borde rida ut och dressyra i skogen mer, där ingen ser och du kan ha lite skoj. När du rider- satsa på att öva en sak i taget, kanske är det övergångar, kanske att rida runda volter eller att lyssna bättre på hjälperna, kanske att du ska rätta till något i din sits (fast då kommer ridningen automatiskt bli ännu sämre ett tag, men det är klart värt det!). Sänk kraven på både dig själv och hästen!

Och om du har hästägare som bara ökar kraven, prata med dom om att du faktiskt tycker att det är jobbigt! Kommunikation är ett underbart verktyg för att kunna må bättre!

/Lavinia, vars medryttare får göra vad hon vill så länge hon följer veterinärens ordinationer.
 
Sv: Kravmärkt ryttare som inte längre vill vara det

Så tråkigt att höra! Äntligen en egen häst och att då får prestationsångest...
Ta och vila ut över sommaren och ladda batterierna! En 6-åring kan väl ändå må väl av en ordentlig vila?

Jag tror att man helt enkelt måste rannsaka sig själv. Varför har jag häst? Vad vill jag uppnå? Vad är det med häst som jag tycker är roligt? Nog är det väl för att det är roligt man satsar?

Själv trivs jag allra bäst på min häst när vi ger oss ut på långtur i skogen, skritt på lång tygel över stock och sten. Träning i all ära och det är också jätteroligt men det bör vara balans mellan det och den kvalitetstid med avkoppling som kroppen behöver. För mig är det på en ensam tur i skogen som jag får avkopplingen; fåglarna kvittrar, solen skiner, det kommer en hare... Ingen prestation och både häst och jag mår bra av det. Jag tror att många tävlingsinriktade lätt glömmer bort att det faktiskt är viss träning även att lufsa i skogen. Allt man träffar på, balansen byggs upp och är det kuperat eller ojämt så får hästarna ju ta i med.

Ta ett halvår och stunta helt i att lägga upp ett träningsprogram är mitt råd till dig. Gör bara det som är roligt men håll koll på att inte överbelasta hästen förstås. (inte så bra om det är hoppningen man tycker är rolig att man då bara hoppar och hoppar förstås :)) Och strunta i vad alla andra tycker, du har ju häst för din egen skull!

Hoppas verkligen att du hittar glädjen igen... Sen när den är tillbaka då kommer ju träningen att gå så mycket bättre hur du än lägger upp den!
 
Sv: Kravmärkt ryttare som inte längre vill vara det

Kära vän !
När jag läser det du skriver låter det som du borde vara 30 år och färgad av de 30 åren , inte 18 . Det gör mig beklämd att du hamnat där du hamnat och är nu !
Det låter som du haft väldigt krävande för att inte säga extremt orimliga hästägare som satt press att det ska vara uppåt till 68 procent och minsann inte 65 osv . Låter galet alla som kan häst och tävlar vet ju att procent är en dags form som även skiljer sig mellan vem som sätter procent och hur startfält ser ut den dagen ?!

Ta ett djupt andetag och mina råd kortfattat är :
Hitta en tränare du kan prata med som har kompetens att arbeta med dig på att få bort denna känsla du hamnat i . För att rida bra måste man Kunna vara i nuet ! Det är nyckeln till ALL god ridning och utveckling dvs acceptera varje dag som den är - ibland är häst och ryttare i total mentalt matchande harmoni , lika ofta inte . Ryttarens psykiska läge och förmåga att psykiskt påverka hästen är den goda ryttarens största redskap !

Svar på dina frågor utifrån detta :
JA - det är viktigt att ha konkreta mål , ett upplägg och en plan !
Det betyder även just det jag skriver : du måste ha förmågan att kunna anpassa upplägget utifrån dags status för att kunna nå mål och utvecklas !
Det är mycket givande och produktivt att alltid ha en generell tanke och upplägg innan du börjar rida ditt pass på en given dag . Lika viktigt är att sen kunna anpassa sig till vad du upplever när passet påbörjats och vad som händer och sker . Hur rider du den dagen , vad får du Flr kvitto från hästen ? Osv osv . Funkar det inte ? Ha plan och förmåga att byta spår där och då .

Att bryta ner pass och träna vissa saker vissa pass samt lägga ner ribban några steg och sen trappa upp när det fungerar är a och o om man kört fast mentalt som du gjort lite . Och även mkt nyttigt allmänt emellanåt för alla .

Stor pepp till dig och hitta ngn mentor i fråga om bra tränare du verkligen kan lita på och ha öppen dialog med som kan hjälpa dig med den mentala biten och hur du ska tänka när du rider på egen hand emellan !

Ps ! Ett planerat pass kan också vara 1 timmas skritt på lång tygel på vägarna/skogen där du kopplar av och reflekterar över hur du ska rida /mentalt bli sugen på nästa träningspass , samtidigt som du sitter där och jobbar hästen genom kroppen helt planerat ;)
 
Senast ändrad:
Sv: Kravmärkt ryttare som inte längre vill vara det

.......

Jag behöver tips och råd från alla er där ute, hur hittar jag tillbaka till glädjen i ridningen? Jag vill inte vara gråtfärdig efter varje ridpass. Jag vet att jag bör sänka kraven på mig själv, men det är lättare sagt än gjort. Har någon något bra tips, för att sedan inframtiden kanske komma till målet att sänka kraven?
.......

Intressant ..jag hamnade i samma problem men i en annan proffesion, yrke. Kraven blev så absurda så ....

Alltså kan jag inte hjälpa dig annat än med ridningen kanske...

Kanske ut i skogen om du tycker det är roligt, rid tornerspel om du tycker det är roligt eller kanske till på köpet ta en ridpaus och börja köra hästen. Skogshäst ??? Det är inget fel att ha en inkörd hopphäst. Körning stärker hästen om det görs på ett riktigt sätt. Träna max en gång i veckan på bana eller dressyr. Därmed inte sagt att du inte alltid rider på den nivå du önskar... ;-) Vad tror du ??
 
Sv: Kravmärkt ryttare som inte längre vill vara det

Usch, vilken tråkig sits du har hamnat i, men vad fantastiskt att du har kommit till insikt redan nu. Insikten att kraven är för höga är första steget mot att kunna sänka dem.

Du har redan fått mängder av kloka och bra svar. Det första och viktigaste jag tycker att du ska ta vara på är: tänk inte på din häst som en hopphäst. Tänk på henne som ditt lilla sto, din nya kompis, hästen du ska lära mer om sig själv och världen och som tillsammans med dig ska utvecklas och bli samspelta. Det är svårt att förändra din syn på dig själv som prestationsmaskin, det kommer att ta tid, men gör ditt yttersta för att din häst inte ska bli ett redskap för denna destruktiva känsla. Det kommer bara att göra er båda olyckliga.

Jag tycker att det är viktigt med mål, lång- och kortsiktiga. Det fina med dessa mål är att det är du själv som sätter dem. Det är du som är hästägaren nu, och det är du som sätter målen. Du behöver inte sätta samma orimliga mål på dig själv som dina knepiga hästägare gjorde. Det långsiktiga målet kan kanske vara att starta en LA-hoppning nästa år. Det första kortsiktiga målet kan vara att lära känna hästen över sommaren, hålla dig borta från ridbanan minst fyra dagar i veckan och bara rida ut, promenera, hoppa diken, mysa. Gå en jätterolig kurs, måste inte vara hoppning. Låt er första sommar ihop bli en slapp sådan träningsmässigt, men en jättestärkande relationsmässigt. Om du och din häst blir vänner och skapar en stark relation så blir det mycket bättre när ni börjar träna senare också.

Ett schema är bra, men rista det inte i sten. Om det står uteritt och du är supertaggad för ett pass på banan, rid på banan. Står det markarbete och du bara känner blä, gör det du hellre känner för då. Känner du inte för att rida alls, gör inte det (det kommer bara att smitta av sig på hästen) utan gör något annat: löshoppa, ta en promenad, tömkör... eller häng bara en stund i hagen. En så ung häst mår bra av att få vila mellan varven. Man måste inte göra något varje dag, speciellt inte med en häst som går på bete.

Försök komma ihåg att även avslappnad träning är träning. Skritt (kanske barbacka) på lång tygel är dunderträning för hästen om man ser till att hålla flåset uppe. Att klättra i skogen och utforska nya vägar likaså, bra för bakkärran som ju är så viktig för en hopphäst. Att hoppa diken och stockar ger hoppglädje och framåtbjudning, likaså härliga galopper över ängarna. Intervallträning är jätteroligt och nyttigt samtidigt.

Hitta en tränare som du har förtroende för, som känner till dina långsiktiga mål men också din prestationsångest. Någon som kan hjälpa dig dit du vill, men också bromsa dig när du "surrar iväg". För mig personligen är det förödande att umgås med andra människor med för stora prestationskrav. Det slutar bara med att ifrågasätter mig själv och min häst. Det värsta man kan göra, är för övrigt att börja ifrågasätta sin häst och jämföra den för mycket med andras hästar. Det bästa man kan göra är att umgås med människor som peppar och uppmuntrar.
 
Sv: Kravmärkt ryttare som inte längre vill vara det

Ett schema är bra, men rista det inte i sten.

Detta tycker jag är jätteviktigt. Jag brukar tänka att en vecka ska vara t.ex. 1 hopp, 2 dressyr, 2 uteritt (kan också vara t.ex. intervallträning ute), 1 tömkörning/jobb vid hand, 1 vila. Och sedan tar jag det som det känns bra; anpassar efter vilja/motivation, väder etc. Jag har provat tidigare att skriva upp vad jag ska göra en spec. dag, men det ger mig bara ångest och dåligt samvete om jag av någon anledning "missar" på att hålla det. Man måste få anpassa sig efter hur det känns för dagen. Det viktiga är att man tränar upp och tränar ner (t.ex. inte kör det hårdaste passet dagen efter en vilodag).
 
Sv: Kravmärkt ryttare som inte längre vill vara det

Vi har ju häst för att det ska vara KUL!
Visst får det inte bli på hästens bekostnad. Men utöver det som ser till att hästen hålls frisk och mår bra får du fundera ut vad som gör dig lycklig i hästeriet.
Vad vill DU med din ridning?
Sen hittar du en tränare inom det du vill syssla med. Som kan hjälpa dig med det du vill. Det behöver inte vara att bli högst placerad på tävlingar. Det kan vara andra mål.

När jag har en ny elev så pratar vi alltid lite kring vad man vill få ut av sin ridning. Och också om det är rimligt. Man kan ju tex inte starta svårklass efter 3 mån om man inte kan rida LC idag tex. ;)

När jag själv rider har jag olika krav på mig beroende på vad för häst jag rider och varför jag rider den.
Är det min egen gamla 30-åring kan jag mycket väl bege mig ut i skogen och bara mysa runt på grimma. Vi kan bege oss ut och plocka svamp, bada, fika, långprommis, trickträna etc.
Är det en elevhäst "måste"(jag gör det ju för att jag tycker det behövs och kommer underlätta för eleven/hästen) jag ofta följa en plan för att utveckla hästen eller rida igenom något ägaren har problem med.
Ibland kan hästarna behöva komma ut och mer få fräsa ur sig energi eller miljötränas. Då gör vi det.

Vill man utvecklas måste man vara konsekvent i sin träning. man måste arbeta med det som ska förbättras.
Men det behöver inte alltid vara hoppa hinder eller rida dressyrrörelser. Det kan vara ryttarens mentala status, hästens mentala, ryttarens sits, kommunikationen med hästen etc.

Jag kan också gärna rida långritter och varva med att gå och springa över stock och sten och hoppa diken, ställa hästen på stubbar etc.
Det är bra för bandet mellan oss. Och man kan träna på mentala saker i det.

Man måste inte tävla heller. Och man måste inte göra som alla andra.

Du är 18 år. Rider du ett dåligt ridpass har du måååånga kvar som kommer vara bra! Ditt värde som människa eller din ryttarkarriär är inte avhängigt på ett ända pass eller en svacka. Det går upp och ner för alla.
Även proffs har stunder då de känner sig som skit.

När jag lär ut brukar jag ge max 3 saker som läxa till elever. 3 saker att tänka på. Mer klarar man inte att lära in åt gången. Tänk på det! Sätt inte för höga krav på dig själv!
Man kan inte få allt perfekt på en gång. Ingen kan det!

Lycka till och glöm inte ha kul med din häst!
Du har din egen häst nu som du själv kan bestämma kring. De som har mest åsikter om ANDRAS hästhållning är inte alltid de som har mest kunskap.:)
 

Liknande trådar

Ridning Hej. Jag har sökt efter en medryttarhäst då min egen häst gick bort för ett tag sedan. Nu har jag hittat en islandshäst som jag har...
Svar
6
· Visningar
1 536
Senast: Cattis_E
·
Hästmänniskan Hejsan, Jag letade efter min första egna häst för 1 år sedan och jag var och provred ett 8 årigt fullblod när jag råkade hitta hästen...
4 5 6
Svar
108
· Visningar
19 802
Senast: mackan
·
Hästvård Det här kommer nog bli långt men jag behöver verkligen tips och råd om vad det kan vara för fel på min häst. Hästen i fråga är född i...
2
Svar
25
· Visningar
4 398
Senast: pews1972
·
Dressyr Jag behöver lite inputt och feedback från er duktiga dressyrryttare. Min häst och jag har kört fast litegrann. Hon är en genomsnäll...
Svar
13
· Visningar
3 512
Senast: Lager
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp