stjarnfrugt
Trådstartare
Jag har en schipperke som blir 8 år i februari, en tik. Igårkväll fick hon ett väldigt obehagligt anfall av något slag och jag var helt övertygad om att hon skulle dö, speciellt med tragedin med hästen Hickstead färskt i minnet
Hon låg i sin hundbädd och sov och skulle resa sig upp och gå ut ur rummet. Så ser jag plötsligt hur hela kroppen liksom stelnar ihop, mitt i steget, och hunden börjar krypa runt i nåt krampaktigt tillstånd. Ena stunden var det frambenen som inte lydder, sedan bakbenen, sedan vinglar hela kroppen och så håller det på. Hon halvlägger sig i mitt knä, framdelen i knät och bakdelen stelt stående. Sedan försöker hon gå och kroppen liksom lever sitt eget liv...
Jag tog ut henne i soffrummet för dit ville hon gå, och där la hon sig i soffan brevid mig, givetvis höll jag i henne så hon inte skulle ramla ner. Sedan blev hon orolig och ville ner så jag lyfte ner henne och då går hon runt och vinglar och går baklänges och hela kroppen liksom drar ihop sig om vartannat.
Sedan helt plötsligt går det över och hon är helt som vanligt, om än lite förvånad. Det varade i några minuter, max fem. Hon är hela tiden med, viftar på svansen åt min man när han kom in osv så hon är inte på något vis borta mentalt. Jag får känslan av att kroppen liksom körde sitt eget rejs och gick omkring med henne utan att hon styrde.
När jag tänker på det har det hänt tidigare, i augusti/september nån gång. Då hände det vid en skogspromenad. Hon hade krypit genom en vägtrumma och kom ut och var i detta skick. Sprang baklänges, ramlade omkull osv... Jag var övertygad om att nåt hänt därinne i trumman, att hon fått nån sorts ångest/stressreaktion. För även här var det samma sak och när jag burit henne några minuter ville hon ner och var helt normal igen och har så varit efter det.
Nu efter gårdagen inser jag att detta inte var nån stressreaktion utan nåt annat elände. Jag ringde givetvis till Strömsholm men eftersom hon återgått till det normala skulle jag återkomma imorse. Jag ringde imorse och fick en tid på onsdag, med reservation för att hon på något vis blir olik sig igen då jag ska åka in akut. Men hunden är precis som vanligt och så var hon förra gången också, därför trodde jag att det var nån engångsgrej.
Någon som varit med om nåt liknande?
Hon är frisk i övrigt, har alltid varit. Hon äter, dricker, är pigg och glad. Är i bra kondition och har alltid levt ett aktivt liv.
Hon låg i sin hundbädd och sov och skulle resa sig upp och gå ut ur rummet. Så ser jag plötsligt hur hela kroppen liksom stelnar ihop, mitt i steget, och hunden börjar krypa runt i nåt krampaktigt tillstånd. Ena stunden var det frambenen som inte lydder, sedan bakbenen, sedan vinglar hela kroppen och så håller det på. Hon halvlägger sig i mitt knä, framdelen i knät och bakdelen stelt stående. Sedan försöker hon gå och kroppen liksom lever sitt eget liv...
Jag tog ut henne i soffrummet för dit ville hon gå, och där la hon sig i soffan brevid mig, givetvis höll jag i henne så hon inte skulle ramla ner. Sedan blev hon orolig och ville ner så jag lyfte ner henne och då går hon runt och vinglar och går baklänges och hela kroppen liksom drar ihop sig om vartannat.
Sedan helt plötsligt går det över och hon är helt som vanligt, om än lite förvånad. Det varade i några minuter, max fem. Hon är hela tiden med, viftar på svansen åt min man när han kom in osv så hon är inte på något vis borta mentalt. Jag får känslan av att kroppen liksom körde sitt eget rejs och gick omkring med henne utan att hon styrde.
När jag tänker på det har det hänt tidigare, i augusti/september nån gång. Då hände det vid en skogspromenad. Hon hade krypit genom en vägtrumma och kom ut och var i detta skick. Sprang baklänges, ramlade omkull osv... Jag var övertygad om att nåt hänt därinne i trumman, att hon fått nån sorts ångest/stressreaktion. För även här var det samma sak och när jag burit henne några minuter ville hon ner och var helt normal igen och har så varit efter det.
Nu efter gårdagen inser jag att detta inte var nån stressreaktion utan nåt annat elände. Jag ringde givetvis till Strömsholm men eftersom hon återgått till det normala skulle jag återkomma imorse. Jag ringde imorse och fick en tid på onsdag, med reservation för att hon på något vis blir olik sig igen då jag ska åka in akut. Men hunden är precis som vanligt och så var hon förra gången också, därför trodde jag att det var nån engångsgrej.
Någon som varit med om nåt liknande?
Hon är frisk i övrigt, har alltid varit. Hon äter, dricker, är pigg och glad. Är i bra kondition och har alltid levt ett aktivt liv.