W

WhiskyP

Hej!

Jag hittade igår en kråka liggande på gräsmattan utanförmitt jobb, en kråkunge. Visste inte om den var skadad, men ville inte röra den heller ifall jag skulle skrämma bort föräldrarna. Sen såg jag hur måsarna attackerade den, och flyttade den till en plats under ett träd. Föräldrarna blir arga då man närmar sig trädet, men jag vet inte om de matar sin unge eller inte. Så till frågan; ska jag mata den? Vad ska man mata en kråkunge med? Ska man ge den vatten? Hur?
Jag har ingen erfarenhet av fåglar, men kan inte bara sitta och titta på stackaren om den svälter ihjälp... :(

Några tips?
 
Hej, krågfåglar är ganska dåliga på att ta hand om sina ungar, dom får klara sig ganska mycket själv när dom lämnar boet. Är det så att man funderar på att ta hand om den så är det igentligen inte lagligt, men det är lagligt att skjuta dom............ ja ja, jag uppmanar ingen att bryta mot lagen, men jag hade matat den........ kråkfåglar som man föder upp själv klarar sig oftast bra, stannar vid sina "människoföräldrar" första sommaren, men sedan flyttar dom till ett nytt revir (då deras riktiga föräldrar oftast har kvar det gamla. Allt detta bygger förstås på att man föder upp den "löst" alltså inte placerar den i en fågelbur eller annat hemskt. Kråkfåglar är allätare, vilda äter dom frukt, ägg, andra fågelungar, skalbaggar och sådant, så kattmat och bröd och frukt brukar fungera fint, kalvsylta är en klassiker........
 
OK, tackar!

Jag vet inte om föräldrarna vet att den sitter under trädet, jag har inte sett dem besöka sin unge än. Ska ge den bröd, och ta med något bättre till imorgon.
 
Marie C är vildadjur-sjuksköterska :)
Hoppas hon kan komma med nåt bra tips!
Jag har aldrig hittat nån skadad kråka, bara mindre fåglar...
Hoppas det går bra!
 
För några år sedan tog vi hand om en skat-unge. Det var nägra j-vla idioter som hade tagit sönder boet med en kvast då boet var i ett träd ett par meter framför deras balkong. Så denne lille ungen tog vi då hem o födde upp han på kattmat om det var nåt mer minns jag inte. Men jag kommmer ihåg hur vi matade han med en liten tesked. Sedan när han blev större fick han flytta hem till mormor som hade en stor trädgård o där var han väl ett par veckor tills han hittade en annan skat-kompis som han stack iväg med. Det roliga är att ca två år senare så var det en kompis till min syster som berättade om en skata som hade varit i hennes trädgård som inte verkade speciellt rädd av sig. Han hade dessutom en klumpfot, o det hade han vi tog hand om oxå. Tänk om det var samma rackare? ;)
 
Kråkis verkar må bra!
Har gett den lite rå köttfärs, och bröd, samt ställt ut en bunke med vatten. Vet inte om den dricker, men den verkar vara ganska pigg iallafall. Har undersökt den lite idag (under vilda protester från både föräldrar och unge) och ena tassen verkar vara missbildad, den kan liksom inte räta ut den....

Brottas med tanken om jag ska ta hem den eller låta den vara kvar och hoppas på att föräldrarna tar hand om den (inga tecken på det mer än mycket kraxande då man närmar sig ungen). Den verkar hungrig, för den skriker när man närmar sig och gapar, och stoppar man mat i gapet försvinner den med en väldans fart.

Svårt......
 
Ta inte in den, men du kan lägga ut lite mat om du vill för att hjälpa föräldrarna att mata den. Eftersom att föräldrarna finns i närheten får den mat av dom men ungar är alltid hungriga så det är därför den tar av dig med. Den har störst överlevnadschanser hos sina föräldrar! :)
 
Det låter vettigast, ja! Tar man in den, så har man ju en kråka på halsen ett bra tag.....

Undrar bara om föräldrarna verklige matar den, skulle vilja se det innan jag släpper ansvaret helt.... Kanske de gör det på kvällar och nätter då det är lugnare?

Tycker du att jag bara ska lägga ut mat, inte ge den mat i näbben?

Jag vill bara göra det som är bäst för Kråkis, inte förlänga lidandet, eller göra så att föräldrarna förskjuter den. Men det känns ju lite som att när man börjat ta ansvar för ett levande väsen, så är det svårt att sluta.
 
När det står folk omkring ungen är det inte säkert att föräldrarna vågar gå ner på marken till sin unge. Eftersom att den klarat sig så länge så har dom ju matat den (även i boet) Tror inte du behöver oroa dig eller mata den i näbben. :)
 

Liknande trådar

Övr. Hund Hej! Jag ber om ursäkt för en låång text. Jag är förtvivlad över situationen med min 7 månader gamla valp, jag känner mig så jävla...
2 3
Svar
42
· Visningar
4 822
Senast: fixi
·
Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 831
Senast: Anonymisten
·
Övr. Djur Nu på morgonen när jag tog in hästarna så hittade jag en död koltrasthona. när jag hämtade vatten :( Det finns vatten men det är tyvärr...
Svar
7
· Visningar
2 159
Senast: Mia_R
·
Övr. Katt Hej! Upptäckte på morgonen när jag gick ut på tomten (vi bor intill skogen med några få grannhus runt om) att det låg kattpäls från...
Svar
12
· Visningar
5 163
Senast: Skjøldur
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp