Kortlivad lycka

Status
Stängd för vidare inlägg.

Sunshine

Trådstartare
Missfallet ar ett faktum. Pa ultraljudet i fredags sa kunde de se en hinnsack men den verkade vara tom och dessutom hade den en konstig form, doktorn sa att det sag ut som om den holl pa att kollapsa. Igar kvall borjade jag bloda och idag kanns det som om alla gravsymptom har forsvunnit :cry:

Hur snart kan man forsoka igen, nar man gor ICSI? Och hur funkar det med FET, vi har ju 3 embryon i frysen?

Innan vi paborjade den har resan sa sade vi att vi skulle sprida ut forsoken over 2 ar men nu kanns inte det schemat aktuellt utan vi vill gora nasta sa fort vi kan.
 
Sv: Kortlivad lycka

Vad tråkigt!

Jag drabbades också av ett missfall. Det kom väldigt tidigt (i 5:e-6:e veckan) och när jag var inne och kollade såg doktorn ingenting kvar. Vi frågade honom när vi kunde försöka igen och han sa att han inte såg några hinder att försöka med en gång. Det gjorde vi och jag hann inte ens få mens innan jag var gravid igen! Och denna gång lyckades det...!

Fast oftast rekommenderar de ju att man ska hinna få mens igen - det beror väl på att livmodern skall hinna läka. I mitt fall var ju missfallet tidigt, så det var visst ingen fara. I vilken vecka var du?

Jag vet hur jobbigt det känns. Här kommer en KRAM! Och på't igen!
 
Sv: Kortlivad lycka

Tack. Jag var bara i vecka 6 sa det var ju tidigt. Men tyvarr kan vi inte bli gravida pa naturlig vag utan maste gora provrorsbehandling sa vi ar helt i handerna pa kliniken - de bestammer nar vi kan forsoka igen...
 
Sv: Kortlivad lycka

Vad tråkigt :cry:

Men ni vet ju iaf att ni KAN bli gravida, sånt här händer ju i alla - även naturliga - graviditeter.

Nu väntar du bara tills din normala cykel är igång igen och sätter in frysäggen !
 
Sv: Kortlivad lycka

Så ledsamt att höra.

Supportar er att fortsätta, som Silverkedjan skrev, nu VET du ju att det går!
 
Sv: Kortlivad lycka

Usch, vad trakigt!! Men missfall ar inte nagonting ovanligt alls. Nar jag fick mitt missfall i 6 1/2 vecka sa sa lakaren att vi vet att 1/3 graviditeter slutar i missfall, men att morkertalet sakert ar 50% da manga kvinnor inte ens vet att de ar gravida och tror att blodningen bara ar lite extra svar mens. Var glad istallet att din kropp var sa pass frisk att den stotte bort fostret som antagligen inte var helt ok i alla fall.

Men nu ar det dags for nya tag! Som Silverkedjan sa, nu vet ni att ni kan bli gravida sa loppet ar absolut inte kort. Det finns hopp for er nu. Kom igen!! Nya starka tag...nar bebis val kommer sa kommer den verkligen vara efterlangtad.
 
Sv: Kortlivad lycka

Jag beklagar att lyckan blev så kortvarig och håller tummarna för att ni snart lyckas igen. Nu vet du ju i alla fall att ni kan bli gravida!
 
Sv: Kortlivad lycka

Sunshine skrev:
Missfallet ar ett faktum. Pa ultraljudet i fredags sa kunde de se en hinnsack men den verkade vara tom och dessutom hade den en konstig form, doktorn sa att det sag ut som om den holl pa att kollapsa. Igar kvall borjade jag bloda och idag kanns det som om alla gravsymptom har forsvunnit :cry:

Hur snart kan man forsoka igen, nar man gor ICSI? Och hur funkar det med FET, vi har ju 3 embryon i frysen?

Innan vi paborjade den har resan sa sade vi att vi skulle sprida ut forsoken over 2 ar men nu kanns inte det schemat aktuellt utan vi vill gora nasta sa fort vi kan.

Svaret jag fick var att man ska få igång menstrautionscykeln igen och ha två blödningar innan de gör något.
Ring och fråga.
 
Sv: Kortlivad lycka

Oj, vad tråkigt att höra. Inte nog med att det ska vara så attans svårt att bli gravid, när man väl är det (med hjälp på traven eller "naturligt") så måste man oroa sig för missfall!!!

Förstår att du vill börja på nästa försök så fort som möjligt, men antar att det är ditt sista landstingsbetalda (det är väl bara 2 försök i de flesta landsting?) eller står ni för egna försök?

Jag hoppas på att hamna i kön om ca 3 månader när vi är färdigutredda (jag hoppas ju mer på att bli gravid förstås, men har börjat ställa mig in på IVF i tanken).
 
Sv: Kortlivad lycka

Nej vad trist. Men ni vet ju iaf att ni kan bli gravida nu. Hoppas ni kan köra igång så snart som möjligt. Lycka till!
 
Sv: Kortlivad lycka

Vi far inga landstingsbesok alls dar jag bor i England sa vi betalar sjalva. Vilket pa ett satt ar bra for det betyder att det inte finns nagra koer. Men nu maste vi vanta pa att min mens ska komma igang, sedan maste jag ha minst en normal menscykel och sedan kan vi borja igen. Alltsa tidigast om 3 manader. Nu verkar det som om det kommer att droja annu langre for nar jag var pa uppfoljande ultraljud i fredags sa visade det sig att ingenting har kommit ut utan hinnsacken har istallet fordubblats i storlek :eek: . Lakaren kunde se "viss aktivitet" som han trodde berodde pa att sacken holl pa att smulas sonder inifran, for det gick inte att se vare sig gula eller tadpole (svenska??) eller hjartslag. Jag har ju nastan inte blott nagonting och inte haft ont, och det tyckte de var konstigt. Sa nu maste jag antagligen skrapas. Ska tillbaka pa nytt ultraljud pa fredag och efter det bestammer vi hur vi ska gora.

Suck. Aldrig ar det enkelt... :cry:
 
Sv: Kortlivad lycka

Stressa inte med skrapningen bara, några veckor gör varken till eller från. Om man väntar lite så är man ju säkrare på att VERKLIGEN inte finns något foster. Annars är risken att du kommer grubbla på det liiiite oklara fyndet i evighet.

Min Eskil var som sagt ett par veckor "efter" i starten och såg ut som en "missed abortion". Men sen var han tre veckor för tidigt ut och helt färdig.

Jag vill inte ge dig falskt hopp för nu har ni väl tittat så många ggr, men tänk på att det är viktigare att alla inkl du är 100% SÄKER på att det inte finns ngt foster än att det blir skrapat snabbt.
 
Sv: Kortlivad lycka

Men såg ni verkligen ingenting på ultraljudet då förutom en hinnsäck?

För i vecka 6 fanns där ingenting förutom just en hinnsäck, och i vecka 7 (förra veckan) kunde de uppfatta aktivitet inne i säcken men det gick inte att avgöra vad det var exakt. Jag har blödit väldigt lite och nästan bara brunt dvs gammalt blod. Inte haft ont alls. De tog mina hcg värden för en vecka sedan men har inte talat om för mig exakt vad de var, bara att de var höga nog för att utesluta utomkvedes, vilket de var oroliga för. Men mina gravtecken har så gott som försvunnit och de sa ju åt mig att sluta med progesteronet för en vecka sen - jag antar att de baserade det på hcg:t - så jag hyser inget hopp :cry:

Vi får väl se hur det ser ut på fredag..

Nu har jag ju både druckit vin och tagit medicin mot förkylning så om det mot all förmodan finns något kvar därinne så har jag väl förstört det för livet redan :crazy:
 
Sv: Kortlivad lycka

När jag gjorde mitt första vul i v.6+3 kunde inte läkaren till 100% se att det fanns ett levande foster i mig. Han såg hinnsäck men just hjärtljuden var lite osäkra. Så jag fick vänta och åka tillbaka i v.8 och då syndes det bra mycket bättre.

Ett glas vin och lite förkylningsmedicin kan inte vara någon fara.
 
Sv: Kortlivad lycka

Hur är det?
Hur har det gått?
Har de skrapat?

Många frågor, men jag har tänkt på er och hur det har gått.
// Cicci
 
Sv: Kortlivad lycka

Ultraljudet i fredags visade att hinnsäcken disintegrerat till typ ingenting och det var som ett stort moln av blod bakom. Jag varnades att jag kunde vänta "officiellt" missfall när som helst och utrustades med akutnummer till kliniken. Men det har inte hänt någonting. Ja, lite mer har jag blött men inte är det mycket. Ska på ytterligare ett ultraljud ikväll och bestämma tid för skrapning :cry:
Det var en otroligt jobbig helg - för det sista som dör är ju hoppet - men samtidigt vill jag gå vidare nu. Få ut allting så att vi kan börja om (även om nästa behandling antagligen inte blir förrän tidigast i maj/juni). Suck. Det är ju en jäkla tur att man har hästarna så att man har något att koncentrera sig på och någon som behöver en....hur låg man än känner sig.
 
Sv: Kortlivad lycka

(((((tack))))))

Är det normalt att kastas mellan känslor såhär som jag gör? Jag kan gå från djup sorg och en massa tårar till ilska över hela situationen till riktigt elak avundsjuka mot dem som blir gravida bara sådär (och får behålla sina barn) till förhoppning att vi har ju äntligen lyckats så det kanske kan bli plus någon gång i framtiden igen. Allt på en enda dag. Hemskt jobbigt och jag känner mig som en usel människa. Jag och maken har blivit inbjudna till hans bästa väns bröllop, de är det perfekta paret och har lyckats tillverka två barn under de 2.5 år som jag och maken försökt bli gravida. Och nu är hon gravid igen, kommer att vara höggravid på bröllopet. Jag vet inte hur jag ska orka le och vara glad men vi MÅSTE gå, det är makens bäste vän som dessutom var Toastmaster på vårt bröllop...Hur tar man sig igenom det?
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Fritid Eller den regelbundna ledighet du har, beroende pa jobbschema? Jag ar nyfiken da jag nastan varje helg brottas mellan att vilja gora sa...
2
Svar
24
· Visningar
2 366
Mat Jag star for Julafton som firas med barn och barnbarn enligt Svensk tradition. Eller mestadeles Svensk tradition. Vi har helt hoppat...
2 3 4
Svar
63
· Visningar
4 948
Senast: Huggorm
·
Tjatter Jag har nu sytt ett par plagg till barnbarnen. Jag har inte sytt nagonting sedan 1986. Da flyttade vi utomlands och det fanns en...
2 3 4
Svar
60
· Visningar
4 949
Senast: Raderad medlem 120709
·
Kropp & Själ Halvvags genom fredagens traningspass kande jag att halva ovre delen av mitt ena ringfinger hade domnat bort. Jag tankte att det kanske...
Svar
10
· Visningar
2 767

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Valp 2024
  • Kattraser bomba mig med info
  • Målbilder för trubbnosar.

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp