Fast ibland är det ju såOm nån slår en i huvvet med att "det där är fel" (en gammal käpphäst) kan det väl vara helt befogat att komma dragande med att rekommendationen har ändrats. Många hatar verkligen svaret "man kan skriva på båda sätten" som svar på en språkfråga, men ofta är det helt enkelt så.
Bara häromdan såg jag i nåt av Ridsports (tror jag att det var) kommentarsfält en diskussion om nåt helt annat, som spårade ur i "du kan ju inte ens skriva svenska!!!1!1" på grund av nåt helt oväsentligt. Ofta är då språk-käpphästar från ca mellanstadiet inblandade.
Men oftast pratar vi ju om det skrivna språket. Att avbryta någon som pratar för att vara dryg, känns ju lite larvigt. Dock kan man ju kanske då säga att man inte vill bli avbruten för petitesser istället för att komma med att "någon" bestämt att det är accepterat.
Som jag brukar säga så är det inte upp till läsaren att tolka rätt utan för skrivaren att skriva rätt. Det mest talande exemplet är väl:
Han känner dig mer än mig.
Han känner dig mer än jag.
De två meningarna har två helt olika betydelse. Det är jäkligt larvigt då att få höra "men du vet ju hur jag menar" när man tolkat fel.
Här skulle man ju verkligen kunna säga att personen inte ens kan skriva svenska om den tycker att det är samma sak. Det kan inte ens bli samma sak i tal.