K
Katarina456
Jag har en welsh mountainponny, ett sto på 7 år. Jag kör henne ca 5-6 dagar i veckan, är ute cirka 1-1½ timme per gång. Jag kör henne på 3-delat tränsbett. När jag kör henne själv, dvs utan andra hästar är hon jättesnäll. 
Hon bär i regel upp sig ganska bra, (alltså går på tygeln). Ibland kan hon sänka sig lite men detta avhjälps genom halvhalter o sen framåtdrivande smackning, o hon lyssnar väldigt bra i både skritt o trav.
Men när jag kör med andra då är hon som förbytt.
Kör jag först så är hon väl någorlunda OK, får henne att bära upp sig bra i skritten och hon lyssnar på halvhalterna, men hon ligger på betydligt mer än när jag kör henne själv. I traven försöker hon i regel öka o öka o lyssnar mycket mindre.
Skulle jag köra sist så är hon rent grym att köra. Hon lägger sig mer eller mindre på bettet, samtidigt som hon kröker in nacken så pass att bettet får betydligt mindre inverkan. Samtidigt som hon gör så, så häver hon sig framåt nedåt, så det känns som om jag har hela henne i handen. Samtidigt som jag försöker få henne att lyssna med halvhalter så häver ju hon sig så mycket framåt att det gör ont i fingrarna…
Vad ska jag göra? Känns tråkigt att sluta upp att vara ute o rida/köra tillsammans med andra, men när hon blir såhär så är det heller inget nöje att köra!? Tips, funderingar mottages tacksamt! Är det något som jag glömt förklara eller bör förklara tydligare, skriv bara en fråga så ska jag försöka förklara tydligare!
Med vänlig hälsning
Katarina
Hon bär i regel upp sig ganska bra, (alltså går på tygeln). Ibland kan hon sänka sig lite men detta avhjälps genom halvhalter o sen framåtdrivande smackning, o hon lyssnar väldigt bra i både skritt o trav. Men när jag kör med andra då är hon som förbytt.
Kör jag först så är hon väl någorlunda OK, får henne att bära upp sig bra i skritten och hon lyssnar på halvhalterna, men hon ligger på betydligt mer än när jag kör henne själv. I traven försöker hon i regel öka o öka o lyssnar mycket mindre.
Skulle jag köra sist så är hon rent grym att köra.
Hon lägger sig mer eller mindre på bettet, samtidigt som hon kröker in nacken så pass att bettet får betydligt mindre inverkan. Samtidigt som hon gör så, så häver hon sig framåt nedåt, så det känns som om jag har hela henne i handen. Samtidigt som jag försöker få henne att lyssna med halvhalter så häver ju hon sig så mycket framåt att det gör ont i fingrarna…Vad ska jag göra? Känns tråkigt att sluta upp att vara ute o rida/köra tillsammans med andra, men när hon blir såhär så är det heller inget nöje att köra!? Tips, funderingar mottages tacksamt! Är det något som jag glömt förklara eller bör förklara tydligare, skriv bara en fråga så ska jag försöka förklara tydligare!
Med vänlig hälsning
Katarina
