Köpa gård som ung singel

[Elina8]

Finns det några här som gjort det? Skulle vilja höra om andras erfarenheter, tips och tankar.

Jag har som många andra en dröm om att bo på en egen liten gård och nästa vecka ska jag åka på min första visning.
Jag vill inte ha något stort jordbruk med gigantiska ägor, utan ett liten gård där jag får plats att bo med min katt och några hästar.

Hur gick det för er? Hur mycket jobb hade ni med renovering tex. Hur mycket klarade ni själv och hur mycket stöd hade ni från nära och kära? Hur mycket behövde ni ta hjälp utifrån? Är det något ni ångrar eller skulle gjort annorlunda såhär i efterhand? Vad är ni mest nöjda med och glada för?

Har ni några råd om något som ni tycker man ska tänka på när man går i tankarna på att köpa gård?

 

[tgd]

Sv: Köpa gård som ung singel

Min bror köpte en par hektar mark och byggde ett hus som väldigt ung singel. Han var väl 20 år då bara. Själv var jag äldre, 32, när jag blev ensamstående småbarnsmamma med egen gård på landet med en par hektar mark, två katter och en häst.

Jag hade full uppbackning av min familj som passligt nog alla bor i närheten. Så vid akuta problem har jag alltid haft någon att ringa och rådfråga och någon som kunnat komma ut och titta på det hela med mig. Med årena lär man sig det ena och det andra och behovet av akut rådfrågning och hjälp minskar.

Mitt hus var relativt nytt så inget renoveringsbehov. Jag har lejt in folk till det mesta som skall göras, som permanent stängsling, byggande av "lösdrift" till betet, ommålning av boningshuset osv. Tiden är en begränsande faktor med heltidsjobb och barn.

Jag älskar friheten med att bo på egen gård. Enda "nackdelen" som singel med gård man gillar/älskar är att man vill ju inte flytta och när man bott själv länge på sin gård är det inte så lätt för någon annan, en partner, att flytta in till en heller, in till ens färdiga hem. I min ålder har dessutom också presumtiva partners egna hus med. Min bror som var yngre hade inte det "problemet" när han träffade sin livspartner.

 

[VLMF]

Sv: Köpa gård som ung singel

En vän till mig har precis gjort det. 14 ha mark, bostadshus, två små torp, hönshus, garage, förråd.. det är väldigt nytt så kan inte säga hur det kommer gå men hennes mål är att vara självförsörjande på mat och odling. Ha lite höns och får. Sjukt modigt tycker jag! Gården har sedan länge haft enbart ekologisk odling och det spelade mycket in för hennes del med regelverk och gårdsstöd osv.

 

[Elina8]

Sv: Köpa gård som ung singel

Tack för svar!

Det här med att man blir mindre flyttbar har jag också tänkt på. Jag är 23 och hoppas ju att jag ska träffa någon som jag vill leva med framöver, och då blir det ju liiiite krångligare att flytta ihop kanske.
Annars så har min pappa byggt hus själv när jag föddes och är i övrigt rätt händig så där kan jag få hjälp med en del. Jag är ganska så händig själv, det som saknas är kunskap, så där behöver jag ju hjälp i början. Som du säger så lär man sig efterhand.

 

[Elina8]

Sv: Köpa gård som ung singel

Wow, modigt gjort! Sånt tycker jag är imponerande, heja alla som vågar och vill!

 

[jennis]

Sv: Köpa gård som ung singel

Jag köpte gård själv vid 25 års ålder. Nu, 7 år, senare bor jag fortfarande kvar och har nog överraskat både mig själv och andra genom att faktiskt klara det riktigt bra själv.

Det är en stor omställning att gå från tryggt lägenhetsliv till gårdsliv. Det finns dagar när jag har legat ihopkrupen och stortjutit för det bara har känts för tungt med allt ansvar, arbeten och 'måsten' som ska göras. Jag ångrar däremot inte mitt beslut att flytta ut till egen gård. Det är en helt annan livsstil med betydligt bättre livskvalité än vad lägenhetsliv någonsin kunde ge mig.

Jag hade inte kunskap om allt när jag flyttade ut men har lärt mig efterhand. Det finns böcker, internet och vänliga personer att fråga. Jag har släktingar som är duktiga på renoveringar. Det de inte kan har jag lejt hantverkare till. Visst är det bra med vissa grundläggande kunskaper men vilja och intresse att lära sig är nog nästan viktigare. Sen är ju ens egen situation avgörande om hur stor gård och vilken typ av gård man ska köpa. Hur mycket tid har du att lägga på renoveringar? Kan du tänka dig att bo provisoriskt i en byggplats under en längre tid? Att renovera tar alltid längre tid och är mer kostsamt än man tror är min erfarenhet. Om du inte kan/vill/orkar renovera själv, har du då tillräckligt god ekonomi för att köpa hantverkare till det? Att bo på en gård är nästan jämnt ett ständigt arbete. Jag trivs med det och tycker det är kul, andra bryter ihop av att aldrig bli färdiga.

Jag har inte upplevt några problem med att träffa partners och bo såhär. De förhållanden jag har haft har aldrig varit några problem utan de har gladeligen kommit hit och accepterat min ganska bundna livssituation. Jag är i ett förhållande nu där killen har eget hus i stan men tanken är väl så småningom att han säljer sitt hus och flyttar hit. Ingen av oss kan se oss själva boendes i hus i stan eller i lägenhet så träffar man bara en partner med hyfsat lika värderingar på livet så tror jag inte det är några problem.

 

[skuggi]

Sv: Köpa gård som ung singel

Nu var jag inte singel, men min man och jag köpte ett litet hus med 8000 kvm tomt och möjlighet att låna lite extra av grannen. Vi ville ha ett par hästar hemma osv.

Våra största missar:
- det fanns inte plats att förvara någon större mängd hö, så vi kunde aldrig typ köpa hem hela vinterns förbrukning och få dem hemkörd, utan vi fick typ åka och hämta en bal varje vecka med transporten. Asjobbigt.
- vi hade ingen egen traktor, och ingen möjlighet att köpa heller. Den hade behövts vid många tillfällen, både för att hantera foder, gödsel och snö.

I övrigt får man inse att man blir väldigt bunden vid huset, även om man fixar begränsad fri tillgång, så att de inte måste fodras så många gånger per dag.
Man tänker att man ju alltid är hemma, men faktiskt kan det ju vara nödvändigt att åka bort en helg eller så, och då får man problem.
Så, jag skulle noga se över möjligheterna för passning av hästarna. Om man tex har en vän med större gård i närheten man kan köra med hästarna som på hästdagis, eller om det finns folk som har möjlighet att bo hemma hos en när man är borta.

I efterhand skulle jag hellre valt att ha hästarna installade vintertid och bara ta hem dem över sommaren.

 

[Lillgrådis]

Sv: Köpa gård som ung singel

Jag har inte direkt "köpt" gård som ung singel, men jag har tagit över mitt föräldrahem (i mkt stort behov av renovering) när jag var 28 och då lagt en grundsumma som sedan vuxit med lån i takt med nödvändiga förbättringar. Så nu är väl min ekonomi åtminstone liknande som om jag hade köpt en gård något närmare normalskick från början.

Sedan jag tog över har det bland annat inrättats ett fungerande badrum med dusch och anslutet kommunalt vatten/avlopp, ett fungerande - och fint! - kök, elledningar har förnyats till största del, hela stalltaket har ersatts med ny plåt, en inrasad sorglig veranda har byggts upp på nytt, fönstren har delvis renoverats, panel och dörrar har bytts ut på loge och stallbyggnader, trädgården har förbättrats, ridbana med staket och belysning har anlagts och bl a gamla foderbord har rivits ut i stallet för att gjuta om och fixa rykt- och spolspilta.

Så det har varit en diger lista med projekt som många säkert hade tyckt var plågsamt att leva med i flera års tid. Det har krävts mycket pengar då jag i och för sig inte är rädd för att jobba men är inte superhändig och har ett ordinarie arbete som slukar mer än heltid. Det är också alltid ett orosmoment att se hantverkare börja rota i ett gammalt hus och undra vad slutsumman ska bli. När köket gjordes i ordning hade jag nattliga mardrömmar om att bara eldragningarna skulle gå på mer än en miljon....

Det återstår fortfararande en hel del att göra men det är en källa till glädje och stolthet att se de saker som har blivit gjorda. Men man måste kunna leva med en nivå som man själv är okej med och inte hetsa upp sig för mycket över vad andra tycker eller om andra har synpunkter på "du borde göra det och det". Vill man till varje pris uppnå ett perfekt och "färdigt" hem så man bara kan sitta och rulla tummarna, så trivs man nog inte såhär.

Förutom det andra har sagt om att man blir bunden vid ett och samma ställe, så kan det vara eller bli ekonomiskt knivigt att släppa in någon annan hela vägen i sitt liv. I mitt fall skulle någon som vill investera större summor på ytterligare upprustning göra att jag skulle ha väldigt svårt att fixa en separation genom att tvingas ta ytterligare lån på hundratusentals kronor. Så ska det funka för mig att leva med någon som sammanboende, så får han mer eller mindre vara beredd att finna sig i ett skick och en standard som gör att jag inte riskerar att tvingas från gården vid en skilsmässa. Så mycket betyder den för mig.

Men som sagt drömmarna och planerandet och möjligheterna att genomföra drömmarna någon gång, är en del av charmen för mig. Att kunna gå runt och tänka "här skulle man ju kunna....", "tänk när jag får gjort... vad fint det kommer att bli". Och sedan som sagt även få konstatera att det blev väldigt fint, och gå vidare till nästa projekt.

 

[tanten]

Sv: Köpa gård som ung singel

Nu har jag inte längre någon gård. Men jag har köpt ett torp alldeles allena.

Senaste halvåret har jag haft ett skapligt väl betalt jobb - men innan det var det knapert.

Min kropp är ett enda skröppel men jag räknar ändå med att göra det mesta själv. Jag behöver bygga ett skjul, byta några skåp i köket etc etc.

Vore jag kapabel att köra traktor och jobba med kroppen skulle en gård inte heller vara oöverstiglig.

På landet brukar man väl dessutom ofta hjälpa varann? När jag hade gården hjälpte grannen oss med sina maskiner vid höskörden och vi köpte balning och plastning. I gengäld hjälpte exet till med elen och med skörden. En extra traktor och en extra vagn var värdefullt för grannen när det var mycket att göra.

Jag tror inte att arbetsbördan är grejen. Det ordnar sig alltid!
Funkar ekonomin så är det bara att satsa.

 

[Elina8]

Sv: Köpa gård som ung singel

Det som känns avgörande för min del är att jag kan ha inackorderingar, och helst såklart mina nuvarande stallkamrater. Vi driver redan ett stall kollektivt själva och har kunnat lösa det väldigt smidigt så att vi bara behöver fixa ut och insläpp plus lunch på vintern. Jag jobbar i dagsläget väldigt blandat, på en vecka blir det ett dygnspass och 1-2 kortare kvällspass, och ibland ett 10-18pass på fredag eller lördag. Så jag är ju beroende av någon som tar in min häst några dagar i veckan. Men det har hittills inte varit några problem. Tror nog att det skulle gå att ordna om jag hade gård också, men självklart är det en fördel om det finns annat hästfolk i närheten som man kan ha samarbete med.

Sol måste ha torrhö så det känns för min del viktigt med ett bra loft att förvara höet på. Dock vill jag inte behöva ta in det själv pga allergi, köper hellre från någon annan, det är jobbigt nog att hantera det ändå.

 

[Elina8]

Sv: Köpa gård som ung singel

Jag kan bo i stort sett hur som helst Har aldrig bott på en byggplats, men jag är inte så petnoga av mig om man säger så.

Däremot så vill jag inte köpa på mig något renoveringsobjekt utan jag om jag köper något så ska det vara inflyttningsklart. Sen att det finns saker att fixa till är helt ok. Stallet är jag väl villig att lägga mer arbete på än själva huset. För det känns ju enklare att slå upp några boxar än att renovera kök och badrum tex. Sen kommer det ju alltid saker som behöver fixas ändå i ett hus. Däremot så vill jag ha en liten gård med så lite "vardaglig skötsel" som möjligt, så som stor trädgård med 40 olika rabatter som ska lukas och massa gräs som ska klippas. Vill inte heller ha skog eller annat som behöver skötas om. Jag vet ju att det ändå alltid blir att göra, och det är ju inte heller svårt att skapa små projekt om man vill ha något att göra, så jag känner att jag vill ha en rätt så låg miniminivå, så blir det förhoppningsvis inte totalt övermäktigt när allt hopar sig och allt behöver fixas samtidigt.

 

[Milene]

Sv: Köpa gård som ung singel

Jag köpte gård som ensamstående 28-årig småbarnsmamma, arbetslös dessutom. Liten gård, 6 ha, med stall och skog/åker.

Jag är väldigt tacksam för att det gick bra, impulsmänniska som jag är...

Grannen skötte plogning, som kvittades mot arrendet av en del av åkrarna. Skogen tog jag ner en del av, la nytt tak för pengarna. Planterade ny skog och sålde julgranar många år av den.

Efter nio - tio år blev jag sambo, mannen flyttade in hos mig. Jag sålde gården, och nu har vi köpt en gemensamt.

Kostnad för hyra har man ju var som helst. Jag betalade bara räntor och minsta amorteringen de första åren, när jag fick jobb blev det mycket bättre. Jag hyrde ut ett garage och fick in lite pengar där. Så mycket pengar över blev det ju inte, men känslan av att vara sin egen är oslagbar!

Man får vara lite av en trixare och fixare för att få allt att gå runt, men att våga göra nåt som kräver lite extra ger också väldigt mycket extra tillbaka!