Alexandra_W
Trådstartare
Ni som inte hängt med, kort resume:
Dec 04 - hästen ofräsch. vet kommer ut, muskelskada VB, halt VB i skritt och HB i trav initialt, muskelatrofi HB. orsak till allt utom muskelatrofin anses vara en redig vurpa i hagen. Dagen efter bekräftar equiatriker vurpteorin och konstaterar fula spänningar och elände i HB med.
Jan 05 - hästeländet inte alls bättre. Klinik. Halt initialt och vid longering BB, 1 grad halt för högt böjprov BB. Muskelatrofi HB och allmänt öm och stel i vissa muskler i bakdelen. Ev bäckensnedhet. Rtg knän alla fyra och haser UA. finadyne 14 dagar och promenader vid hand.
Feb 05. Dags för dagens ÅB. Klistrar in från min hästdagbok så ni får ta 'kringpratet' med:
vaknade 03.30 imorse, min törötthet jagas tydligen på flykten av grav släporo
Halvsju sniglade jag mig utan lysen på släpet till lokala verkstaden och lät så desperat jag kunde på rösten, och halv åtta åkte jag därifrån med en ny släpvagnskontakt. Hem, vända släp, slänga på hästen skydd och täcken och lasta.
Kele har uppenbarligen pratat med Vision om hur man beter sig vid lastning för hon sprang dels på vänster sida lämmen och reste sig och kastade sig, satte sig platt på ändan en gång med. Var dock där hon skulle inom tio minuter och vi var iväg halv nio. Jag vill ha BERÖM för otrolig effektivitet.
Hade sagolik tur med trafiken och kom fram till MK 20 minuter innan min tid *phu* Lasta av Kele, som testade bommen för första gången, av med skydd och boots och täcke och så dags för veterinären.
Och som jag misstänkte så var hon inte bra. Bättre, men inte bra. Initialt lite halt HB rakt ut på löpargången, släppt i ridhuset/"longerad" ohalt i HV men sparar HB i VV.
In och böjde och nu var hon bättre än sist, men nu var vänster bak det som var värst. Veterinären ville lägga en ledbedövning i knäet eftersom hon var lite fylld i knälederna. Vi klurade ett tag, spruta den damen i en led liksom. Kom fram till att vi provar med brems och ser om hon svarar på det, annars får vi droga ner henne och behandla båda knäna ändå, men det vill man helst inte på en så ung häst om man inte VET att det är nödvändigt.
Lillsnuttan som jag trodde skulle AVSKY brems svarade dock enligt skolboken på bremsen och saligt dimmig på ögonen stod hon medan vet stack henne i knäleden HB (!!!!). En STOR sten föll från mattes hjärta då!
Sen böjde vi och reaktionen HB helt borta. Ut i ridhuset och ohalt HB men ajajaj VB, kom fram en tydligt hälta.
Så, jag ståtar med något så jävla tragiskt som en soon-to-be tvååring med dubbelsidig knäledsinflammation bak *går och gräver ner sig* Det går inte att säga varför hon fått det idag, det KAN vara kombination av trauma och mkt kraftig tillväxt, eller så har jag en häst (till) med kass hållbarhet *överväger att hänga sig i närmsta longerlina*
Så, på med brems och så drogade vi ner henne. Hon blinkade inte ens när de satte kanylen i.v. VARFÖR har vi inte tänkt på att bremsa innan? I med så mycket droger att damen knappt kunde stå på benen, och så behandlades båda bakknäna. Med TVÅ sorters kortison, och tuppkam. Och en notering i passet om 'ej för humankonsumtion'..
Återbesök om två veckor. Kele fick beröm för sitt hull (veterinären hade sett så fins resultat av Krafft Rehab att hon började undra om det var knark i det, vi diskuterade det ett tag), beröm för välmusklad och väl skodd. Och så att hon är otroligt väluppfostrad då. Jag är nu typ tre meter lång och jäkligt styv i korken kan jag meddela =)
Pratade med vet om Visions mage med, och hon tyckte att han KAN reagera på hösilaget, men han kan också ha en magtarmstörning. Så eftersom Kele är Kele och dammkänslig/allergisk så provar vi behandla med ProEquo i tio dagar i första hand så får vi se sen. Vision kommer HATA mig..
Fick även med mig en (inte så) fin röntgenplåt på Visions berömda hasledsdefekt med mig hem.
Lastade Kele, jag ledde på nu och kompisen som mött upp på MK stängde, Kele gick rakt på men ägnade sigs edan åt att prova sparka sönder släpet. Hon lever FAN därinne så fort släpet står still, jääääättekul (INTE) vid rödljusen när det låter som hon fått spel därinne och både bil och släp gungar hysteriskt. Släpet förresten uppförde sig mycket trevligt lastat, inget svaj etc, däremot KÄNNER jag otroligt väl i bilen vad som händer i släpet, som jag sa till kompisen 'hostar Kele därbak känner jag det'. Något jag tycker är POSITIVT.
Körde hem i PISSVÄDER, först underkylt regn som frös på rutan innan torkarna hann få bort det, och sen snöyra deluxe där man knappt såg något. Hem kom vi dock, och V & K är lyckligt återförenade. Kele SPRANG med mig hängande efter in i boxen och kissade en hel flod, för att sen kasta sig över sin mat ute i hagen.
/Alexandra - trött och KÄÄÄÄÄR i mammas bil *ge mig, ge mig, ge mig*
Dec 04 - hästen ofräsch. vet kommer ut, muskelskada VB, halt VB i skritt och HB i trav initialt, muskelatrofi HB. orsak till allt utom muskelatrofin anses vara en redig vurpa i hagen. Dagen efter bekräftar equiatriker vurpteorin och konstaterar fula spänningar och elände i HB med.
Jan 05 - hästeländet inte alls bättre. Klinik. Halt initialt och vid longering BB, 1 grad halt för högt böjprov BB. Muskelatrofi HB och allmänt öm och stel i vissa muskler i bakdelen. Ev bäckensnedhet. Rtg knän alla fyra och haser UA. finadyne 14 dagar och promenader vid hand.
Feb 05. Dags för dagens ÅB. Klistrar in från min hästdagbok så ni får ta 'kringpratet' med:
vaknade 03.30 imorse, min törötthet jagas tydligen på flykten av grav släporo
Kele har uppenbarligen pratat med Vision om hur man beter sig vid lastning för hon sprang dels på vänster sida lämmen och reste sig och kastade sig, satte sig platt på ändan en gång med. Var dock där hon skulle inom tio minuter och vi var iväg halv nio. Jag vill ha BERÖM för otrolig effektivitet.
Hade sagolik tur med trafiken och kom fram till MK 20 minuter innan min tid *phu* Lasta av Kele, som testade bommen för första gången, av med skydd och boots och täcke och så dags för veterinären.
Och som jag misstänkte så var hon inte bra. Bättre, men inte bra. Initialt lite halt HB rakt ut på löpargången, släppt i ridhuset/"longerad" ohalt i HV men sparar HB i VV.
In och böjde och nu var hon bättre än sist, men nu var vänster bak det som var värst. Veterinären ville lägga en ledbedövning i knäet eftersom hon var lite fylld i knälederna. Vi klurade ett tag, spruta den damen i en led liksom. Kom fram till att vi provar med brems och ser om hon svarar på det, annars får vi droga ner henne och behandla båda knäna ändå, men det vill man helst inte på en så ung häst om man inte VET att det är nödvändigt.
Lillsnuttan som jag trodde skulle AVSKY brems svarade dock enligt skolboken på bremsen och saligt dimmig på ögonen stod hon medan vet stack henne i knäleden HB (!!!!). En STOR sten föll från mattes hjärta då!
Sen böjde vi och reaktionen HB helt borta. Ut i ridhuset och ohalt HB men ajajaj VB, kom fram en tydligt hälta.
Så, jag ståtar med något så jävla tragiskt som en soon-to-be tvååring med dubbelsidig knäledsinflammation bak *går och gräver ner sig* Det går inte att säga varför hon fått det idag, det KAN vara kombination av trauma och mkt kraftig tillväxt, eller så har jag en häst (till) med kass hållbarhet *överväger att hänga sig i närmsta longerlina*
Så, på med brems och så drogade vi ner henne. Hon blinkade inte ens när de satte kanylen i.v. VARFÖR har vi inte tänkt på att bremsa innan? I med så mycket droger att damen knappt kunde stå på benen, och så behandlades båda bakknäna. Med TVÅ sorters kortison, och tuppkam. Och en notering i passet om 'ej för humankonsumtion'..
Återbesök om två veckor. Kele fick beröm för sitt hull (veterinären hade sett så fins resultat av Krafft Rehab att hon började undra om det var knark i det, vi diskuterade det ett tag), beröm för välmusklad och väl skodd. Och så att hon är otroligt väluppfostrad då. Jag är nu typ tre meter lång och jäkligt styv i korken kan jag meddela =)
Pratade med vet om Visions mage med, och hon tyckte att han KAN reagera på hösilaget, men han kan också ha en magtarmstörning. Så eftersom Kele är Kele och dammkänslig/allergisk så provar vi behandla med ProEquo i tio dagar i första hand så får vi se sen. Vision kommer HATA mig..
Fick även med mig en (inte så) fin röntgenplåt på Visions berömda hasledsdefekt med mig hem.
Lastade Kele, jag ledde på nu och kompisen som mött upp på MK stängde, Kele gick rakt på men ägnade sigs edan åt att prova sparka sönder släpet. Hon lever FAN därinne så fort släpet står still, jääääättekul (INTE) vid rödljusen när det låter som hon fått spel därinne och både bil och släp gungar hysteriskt. Släpet förresten uppförde sig mycket trevligt lastat, inget svaj etc, däremot KÄNNER jag otroligt väl i bilen vad som händer i släpet, som jag sa till kompisen 'hostar Kele därbak känner jag det'. Något jag tycker är POSITIVT.
Körde hem i PISSVÄDER, först underkylt regn som frös på rutan innan torkarna hann få bort det, och sen snöyra deluxe där man knappt såg något. Hem kom vi dock, och V & K är lyckligt återförenade. Kele SPRANG med mig hängande efter in i boxen och kissade en hel flod, för att sen kasta sig över sin mat ute i hagen.
/Alexandra - trött och KÄÄÄÄÄR i mammas bil *ge mig, ge mig, ge mig*