Jag har också höga krav på min ridning, men jag har lärt mig sänka kraven och inte vara så självkritisk. Red förvisso för en ridlärare som var toppen och hon lärde mig att verkligen rida. Jag trodde jag kunde rida innan, men inte alls på det sättet som nu.Har redan bytt en gång, så någonstans börjar man ju tvivla på sin egna inställning om du förstår hur jag menar? Därför jag skrev här. Trots min negativa upplevelse tänker jag att det kanske är jag som ställer för höga krav både på min ridning och ridläraren. T.ex. kanske jag inte skulle brytt mig om hästen gick snett och bara ridit alla moment ändå eftersom jag inte är på så hög nivå ännu ändå..
I dagsläget rider jag på ridskola igen för två olika ridlärare, den ena verkar ok, den andra kan jag inte uttala mig om än. Tänker jag ska ge det en termin så får jag se hur det känns.
När jag red för den bra ridläraren engagerade jag mig i olika träningar, både privatlektion och hopplektioner.
En privatlektion kan vara supernyttigt, ofta rider man själv och ridläraren kan fokusera enbart på en person. Jag tyckte själv det var lite jobbigt att rida privatlektion, då jag inte kunde komma undan med slarv, men samtidigt väldigt lärorikt också. Helt klart ett alternativ att tänka på.