Sv: Klantiga människor och roliga (?!) anekdoter ...
edit OJ! Såg nu att denna tråd låg på islänning! Jag bara sökte i forumet på anekdoter hihi! Får kanske starta en ny tråd fur alle? /edit
Den här tråden är ju gammal som gatan, desto bättre skäl att väcka liv i den! SÅ, SOM FENIX, RES DIG UR ASKAN OCH BRINN IGEN!
Jag kan ju börja själv? Våra två hästar, nu gamla tanter, har gått tillsammans nästan hela sina liv, dom är tom med halvsystrar (inte vi som fött upp dom, och faktiskt mest en slump att vi har båda i vår ägo idag), men ja, det relevanta med DEN information är att dom hör liksom ihop. Dom har liksom en "Du å jag Emil - Du å Jag Alfred" thing going on. MIna päron har aldrig varit hästfolk, men älskar dom lika bra för det. Den här historian börjar med den här lilla dialogogen med min söta mamma:
-Du Ariadne...
-Ja?
-Du vet hagen på andra sidan vägen? ((Gården ligger vid en smal liten landsväg, vi hade hagar på båda sidor om den))
- Mmm *distraherad, höll på med annat*
-Hur stor är den?
-Vad menar du?
-Ja, hur långt går den liksom?
- .... Jaa *beskriver kortfattat för henne ungefär hur långt den sträcker sej.
Mamma är tyst en stund, tittar fundersamt ut genom köksfönstret.
-Jag undrar om inte Ida (min hästs namn, inte jag som döpt henne) springer löst ute på åkern då...
I det här läget får jag ju eld i baken och rusar fram till fönstret. Mycket riktigt springer den svarta tokan långt ute på åkern med flaggad svans i full karriär. Och jag vet precis vad hon sysslar med. Det är nämligen så här att min häst är kåt. Träffar hon en ny häst vill hon visa sej från sin bästa sida, och det är tydligen bakdelen. Svansen lägger hon upp på ryggen - ja du läste rätt, har aldrig sett en häst med så vig svans, hon lägger den i en kringla på ryggen, ställer sej på tå och börjar flasha sin 'grej'.
Come hither! säger hon sexigt på hästspråk. Hon är väldigt öppensinnad med för hon struntar i om det är hingst, valack eller sto. Alla får en del av kakan om dom vill. Nymfomanhäst med kåtslag helt enkelt.
Vart hon nu i den här historian var på väg, var granngården som låg bara en lite bit längre upp på vägen. En nyinflyttad familj med två islänningar, unghinstar som väntade på att få bli kastrerade, bodde där, och Ida hade utsikt över deras hage från sin hage. Vet inte hur länge hon hade span på dom innan hon bestämde sej för att nu var det dags att sätta in stöten.
Jag kutar ut och får fatt i grimskaft och undrar vagt var den andra hästen är. Hon står lungt kvar i hagen visar det sej, för storhästen har 'bara' sprängt övre linan, och eftersom lillhästen är lat så hoppar hon ogärna i onödanoch hon har ju bra utsikt på var hennes syster är. Grangårdens Fru kommer ner för att försöka hjälpa mej fånga in sexdåren på åkern, och ta in lillhästen i stallet först. Men när lilhästen ser mej komma med grimskaft fattar hon ju vad som är på gång. Hon ville INTE bli skiljd frå sin storasyster. Hon har en sån där kalkylerande blick, jag kan alltid se när hon tänke rhitta på något och i samma stund som jag inser att "Shit, nu får jag skynda mej" sticker lilhästen. Hon bryr sej dock inte om att hoppa över tråden utan springer bara igenom den. Jag som står för nära blir fälld av den och trillar rakång med vevande armar baklänges och lyckas väl genom ett mirakel med nöd och näppe undvika att bli halshuggen - kunde luftdraget när linan drog över ansiktet på mej! Dessvärre klarade mitt ben sej inte lika bra, fick ett stort kombinerat blå/brännmärke över hela vaden.
Grannfrun rusar fram och frågar hur det gick. "Skitbra" svarar jag sammanbitet. Nu är det inte lönt att bry sej om lillhästen, för fångar jag den stora följer den lilla med. Jag traskar ut på åkern och min frustande dam gör sej till för unghingstarna. Illröda näsborrar, ådror på halsen, svansen i topp. Vem kan säga nej liksom? Jo, två livrädda unghingstar. Där står dom , ensamma i sin jättelika hage, tätt hopkurade och stirrar förskräckt på den monstrum som försöker ta sej in till dom. Kommer aldrig glömma bilden av det hela.
Lyckades efter övertalning få med mej Svarta Faran hem, och lillhästen traskade som förutset lugnt med. Ida stod dock och gnäggade översigivet i boxen någon timma innan hon fick komma ut i en annan hage lite senare. Dumpad. Det är inte lätt att komma över.
Kan säga att jag var mycket glad när dom äntligen fick kastrerat dom där islänningarna, för efter det lugnade sej madame betydligt på den fronten.
Lång historia, hoppas ni pallade genom hela! :P
