Japp - och han \"blev bra\"
Kissing Spines konstaterades april-98, hade mystiska "bakbenshältor" (tappade bakbenen i nerförsbackar osv) samt ryggömhet. Konstaterade K.S med röntgen och Scintigrafi. Han hade faktiskt pålagringar på två ställen längst bak i sadelläget samt ont i SI-leden.
Jag jobbade BARA från marken i fyra-fem månader. Han fick också akupunktur (av veterinär) - först en gång per vecka, sen varannan, sen mer och mer sällan under ca ett års tid.
Jobb från marken var tömkörning (på så mycket raka spår som möjligt, man fick bra kondition...), löshoppning, klättring och resten promenader i skog och mark.
Efter dessa månader började jag rida. Skritt för hand först, några varvs longering och sen BARA skritt på tygel och galopp i lätt sits, ingen trav. Efter några månader började jag lägga till trav men väntade med nedsittning i ca ett halvår.
Första 1,5 åren eller så skrittade jag aldrig på lång tygel - gick första biten, satt upp - skrittade på tygeln, satt av sista biten. Överdrev täckningen, dubbla tjocka täcken med halv- eller helhals - han fick absolut inte bli kall. Så lite spannmål som möjligt (undvik stärkelse) och tillskott av E-vitamin och selen, fick alltid shots med Ultrasan + B-vit vid pälsbyten.
Sista året jag hade honom var han aldrig någonsin ryggöm och jag började skritta på lång tygel igen - utan problem. Höll honom "lätt fet" och mkt välmusklad så att han inte skulle tappa stabiliteten kring tornutskotten.
Han var en typiskt predisponerad KS-häst - fullblod, stor, kort och lite sänkt rygg.
JAG tycker inte att man ö h t ska SITTA på en häst som har ont i ryggen. VAD för gott kan komma ur det? Men jag vet att det råder delade meningar om det, vissa veterinärer tycker inte att det är fel att skritta i skog och mark på lång tygel på KS-hästar. JAG tycker att man faktiskt kan orka pallra sig ut och gå BREVID istället - samma nytta men UTAN belastning av ryttare och sadel.
Och så ska de i möjligaste mån INTE stå still.
Prio ett är att de ska vara så avslappnade, oömma och mjuka i sina muskler som möjligt. Först när de känner sig bra i musklerna kan de börja jobba korrekt och bygga mer muskler. Inte dumt att behandla med antiinflammatoriskt och smärtstillande för att de ska kunna slappna av och komma igång. Antingen lokalt (spruta kortison i ryggen) eller allmänt (t ex Pronaxen) eller både och.
KS är absolut INTE en dödsdom! Många hästar går åt fanders men många, många klarar sig jättebra!! Förstås mycket viktigt att man lär sig sin egen hästs rygg och direkt kan känna "status". Har man träning inbokad - kommer till stallet och klämmer på ryggen och hästen ömmar - bad luck, på med täcke och ut och promenera istället. Dagsformen får avgöra. Viktigt med så väl anpassad sadel som möjligt - med BRED kanal och mjukt stoppade bossor.
Jag var rätt okunnig när jag köpte hästen - den var alldeles för omusklad och kantig. Sen red jag den fel kan man konstatera i efterhand - jag trodde att jag var "duktig" som satt och skrittade ut på lång tygel den första vintern... men det var ju bara nötning. Sen fick han väl inte den bästa foderstaten i början heller... men, men, man lär sig ju. Hade jag av någon anledning köpt en sån häst nu skulle den förmodligen aldrig behövt få ont - för jag vet mer idag. Men men - hänt är hänt och det gick ju bra. Tyvärr finns inte hästen kvar i livet - men inte p g a ryggen.
/Dobben