Sv: Kissing spines...när ska man börja fundera?
Kopierar in från annan tråd som jag svarat i:
"Min erfanrenhet av KS är att det visar sig när man kräver av hästen. Krav på samling = ont och protest. När man hoppar tenderar många KS-hästar att rusa iväg i landningen, ryggraden "trycks ihop" och det gör ont.
Hade för 10 år sedan ett jättetrevligt sto som jag köpte som femåring. Första året gick allting bra, men sedan började problemen. Först var det bara enstaka gånger, hon fick fnatt och bockade. Och då menar jag verkligen BOCKADE! Jag trodde det var unghästfasoner, livsglädje. Sedan blev det uppenbart att hon inte gjorde de framsteg som man kunde önska i ridningen. Det gick inte att riktigt rida igenom henne, och hon musklade sig dåligt i rygg och överlinje. Hade jag vetat bättre så hade jag förstås förstått redan då att det var nåt fel, men jag tänkte mer att det var en tröskel i utvecklingen som vi måste över. Sedan blev det mer protest, hon gick inte att rida på böjt spår, stannade och studsade/reste sig. Åkte till Ultuna där de gick igenom henne, böjprov, grepp och hakar - ingenting. Vet ville skicka hem oss med orden "hon är nog i trotsåldern". Jag sadlade och red för att han skulle få se med egna ögon och då... "Vi kanske skulle röntga ryggen". KS i hela sadelstaden, scint visade på kraftig inflammation. Hon blev aldrig mer ridhäst."
I mitt fall gick det ganska långt innan jag förstod att nåt verkligen var galet. Får skylla på att jag var ung och oerfaren och hästen en väldigt timid varelse som inte visade tydliga symptom förrän det verkligen gjorde ont. Det jag borde ha snappat upp mkt tidigare var just att hon inte musklade sig och utvecklades ridmässigt (unghäst). Idag skulle jag nog hellre vara överförsiktig och ta en plåt vid minsta misstanke eftersom det med rätt rehabilitering och träning går att få många KS-hästar att fungera om det inte hunnit gå så långt.