Kass på att rida

[Magiana]

Jag känner mig ofta kass på att rida och kommer liksom aldrig upp till vad jag anser vara lägstanivå, d.v.s. kunna rida en häst stadigt i form. Jag borde ju kunna det vid det här laget tycker jag, men verkar i stort sett vara obildbar.

Jag rider 2 gånger i veckan på ridskola och sedan en tid tillbaka har jag en ny medryttarhäst som jag rider 2 dagar per vecka, men den ena dagen blir det inte så mycket ridet, då jag inte är så pigg på att rida ut i mörkret själv och det finns ingen riktig ridbana.

Nu funderar jag på att sluta med en av lektionerna och ta privatlektioner i stället, men det kommer ju inte att bli så ofta då tyvärr. Jag har redan frågat en som jag vet är vass på att undervisa och har en bra häst tillgänglig för lektion.

Jag skulle ju vilja rida lektion på medishästen också och det finns tränare en bit bort men jag saknar dragbil och så länge jag saknar det så blir det inget. Hästen är dock snäll att lasta och transport finns tillgänglig.

Och mitt i önskningarna om att lära sig rida någon gång, kommer plånboken och lägger sig i. Jag måste helst spara så mycket jag orkar för att kunna köpa hus så småningom och det leder till att jag hela tiden måste kompromissa med önskningarna.

Hur lång tid ska det egentligen behöva ta innan man kommer upp i lägstanivån? När slutar man känna sig kass?

Och så undrar jag om jag kanske måste sluta tävla på ridskolan eftersom man ofta rider samma häst under en termin och den kanske bara är bra på antingen dressyr eller hoppning. Då blir det ju inte mycket att välja på när man ska bestämma vilken häst man vill tävla.

Jag vet inte vad jag vill med tråden. Vädra lite frustration kanske?

 

[skuggi]

Jag tror att du ska försöka se det som att du har många utvecklingsområden istället det har vi alla, det är en stor fördel att känna till sina utvecklingsområden, du är redan långt före de som inte ens fattar att de är kass

Skämt åsido, för mig var det inte ens lite värt att rida på ridskola rent utbildningsmässigt. Nu har jag egen häst, men om jag inte hade det och ville bli en skicklig ryttare så hade jag satsat alla pengar (en period i livet) på att ta lektioner för en skicklig tränare som tillhandahåller välutbildade hästar för lektionerna. Jag har en bekant som gjort så och det är rent otroligt hur fort han utvecklats

Andra alternativ kanske kan vara att man har ett par medryttarhästar som man kan träna på för lämplig instruktör.

Ibland är man som mest frustrerad precis innan ett genombrott, så kanske ditt är på gång nu lycka till!

 

[Magiana]

Tack för ditt svar! Ja, man får ju hoppas på att få ett litet genombrott/lyft snart. Jag tycker jag stampat lite väl länge nu, men jag tror att privatlektioner på en välutbildad häst kan ge den putten i baken som ser till att det händer något också. Men jag lär väl ändå hänga kvar på ridskolan en lektion i veckan för hoppningens skull.

En av eleverna på ridskolan som vann KM 2012, fick börja rida och tävla ridlärarens häst. Nu har hon avancerat till MsvC och blivit placerad 2:a. Det känns snabbt marscherat från LB, med tanke på att jag själv inte ens har lärt mig hälften så mycket på samma tid utan är kvar på i princip samma nivå.

 

[tolksele]

Om du går över till en gång i veckan på ridskola kanske du kan rida varannan vecka eller en gång i månaden för någon riktig bra?

 

[Verdandi]

Förutom de vanliga lektionerna så skulle du kunna rida en privatlektion för din ridlärare på någon av lektionshästarna 1 gång / vecka. Kanske kan du hitta en ridkompis som också är intresserad av att rida privatlektion samtidigt så blir priset lite billigare.
Fördelen med privatlektion är att du får mer fokus. Nackdel är att det kan bli väldigt jobbigt på gott och ont. ☺
Om det är samma instruktör så kan ni jobba lite djupare med det ni gör på lektionerna och på grupplektionerna kan du sedan öva lite mer "i fred" (med mindre fokus på dig) och kanske testa det du har övat på privat.
Fördelen med ridskola brukar vara att man får rida många olika hästar som dessutom ofta är duktiga på att läsa av ryttaren i hur mycket de behöver bidra med. Det innebär att det tar längre tid att lära sig rida, men när polletten väl trillar ner så har du en så mycket större verktygslåda jämfört med någon som endast har ridit en enda häst.

Nu vet jag inte hur mycket din ridskola uppskattar självständig ridning och att eleverna får testa sig fram (inom rimliga gränser), men om du rider privatlektioner så kanske ni kan lägga in det som ett moment ibland t.ex. under uppvärmning. Då får du börja tänka lite mer själv, men har samtidigt ett stöd på plats.

/V

 

[pulkaskurk]

Enda sättet är att hitta en riktigt bra tränare. Rida på ridskola brukar tyvärr inte ge så mkt av finliret är min erfarenhet.
Jag hade slutat på ridskolan, bytt bil till en som du kan dra släpet med och satsa på en riktigt bra tränare en gång i veckan.
Visst du får rida lite färre antal dagar men får i gengäld högre kvalité på ridningen utan att ekonomin blir direkt lidande.

 

[Magiana]

Förutom de vanliga lektionerna så skulle du kunna rida en privatlektion för din ridlärare på någon av lektionshästarna 1 gång / vecka. Kanske kan du hitta en ridkompis som också är intresserad av att rida privatlektion samtidigt så blir priset lite billigare.
Fördelen med privatlektion är att du får mer fokus. Nackdel är att det kan bli väldigt jobbigt på gott och ont. ☺
Om det är samma instruktör så kan ni jobba lite djupare med det ni gör på lektionerna och på grupplektionerna kan du sedan öva lite mer "i fred" (med mindre fokus på dig) och kanske testa det du har övat på privat.
Fördelen med ridskola brukar vara att man får rida många olika hästar som dessutom ofta är duktiga på att läsa av ryttaren i hur mycket de behöver bidra med. Det innebär att det tar längre tid att lära sig rida, men när polletten väl trillar ner så har du en så mycket större verktygslåda jämfört med någon som endast har ridit en enda häst.

Nu vet jag inte hur mycket din ridskola uppskattar självständig ridning och att eleverna får testa sig fram (inom rimliga gränser), men om du rider privatlektioner så kanske ni kan lägga in det som ett moment ibland t.ex. under uppvärmning. Då får du börja tänka lite mer själv, men har samtidigt ett stöd på plats.

/V

Min ridskola har nog inte riktigt den tränare jag skulle vilja ha. Jag synkar inte riktigt med den som har mest kunskap men för henne brukar vi få rida fram självständigt ibland. Vi brukar inte heller byta häst så ofta utan det är oftast 1 eller 2 per termin man rider. I tisdagsgruppen har jag bara ridit en häst den här terminen och i den andra gruppen är det 2. Jag fick byta eftersom jag fick en konflikt med den första och instruktören visste inte hur det skulle lösas. T.o.m. sådant som funkat klockrent innan, slutade att funka. Ja, det kanske säger en del om nivån på undervisningen i den gruppen, men jag tror inte att den mest utbildade läraren hade löst det heller. (Jag kan redan höra vad hon skulle ha sagt.)

Enda sättet är att hitta en riktigt bra tränare. Rida på ridskola brukar tyvärr inte ge så mkt av finliret är min erfarenhet.
Jag hade slutat på ridskolan, bytt bil till en som du kan dra släpet med och satsa på en riktigt bra tränare en gång i veckan.
Visst du får rida lite färre antal dagar men får i gengäld högre kvalité på ridningen utan att ekonomin blir direkt lidande.

Nej, det ger nog inte så mycket finlir. Jag märker att jag ofta får leta själv efter nyanserna i ridningen.

Tyvärr har jag nog inte råd att rida privat en gång i veckan eftersom jag inte kan se hur jag ska kunna ersätta ridskolans hoppträning med privatlektioner. Min medryttarhäst och den häst jag i dagsläget har möjlighet att rida lektion på, är båda dressyrhästar och det är tveksamt om jag kan få hoppträna någon av dem. Alternativet är om jag kan hitta ytterligare en häst att hoppträna med.

Men när jag tänker på det så är det nog så jag behöver göra för den hoppinriktade gruppen jag rider i har även dressyrträning och det kanske kan vara värt att strunta i den till förmån för privat dressyrträning. De renodlade hoppgrupperna på ridskolan kunde jag inte vara med i för de grupperna som var i min nivå var för tidigt på dagen och i de senare grupperna var det för avancerat.

 

[tuaphua]

Jag känner mig ofta kass på att rida och kommer liksom aldrig upp till vad jag anser vara lägstanivå, d.v.s. kunna rida en häst stadigt i form. Jag borde ju kunna det vid det här laget tycker jag, men verkar i stort sett vara obildbar.

Jag rider 2 gånger i veckan på ridskola och sedan en tid tillbaka har jag en ny medryttarhäst som jag rider 2 dagar per vecka, men den ena dagen blir det inte så mycket ridet, då jag inte är så pigg på att rida ut i mörkret själv och det finns ingen riktig ridbana.

Nu funderar jag på att sluta med en av lektionerna och ta privatlektioner i stället, men det kommer ju inte att bli så ofta då tyvärr. Jag har redan frågat en som jag vet är vass på att undervisa och har en bra häst tillgänglig för lektion.

Jag skulle ju vilja rida lektion på medishästen också och det finns tränare en bit bort men jag saknar dragbil och så länge jag saknar det så blir det inget. Hästen är dock snäll att lasta och transport finns tillgänglig.

Och mitt i önskningarna om att lära sig rida någon gång, kommer plånboken och lägger sig i. Jag måste helst spara så mycket jag orkar för att kunna köpa hus så småningom och det leder till att jag hela tiden måste kompromissa med önskningarna.

Hur lång tid ska det egentligen behöva ta innan man kommer upp i lägstanivån? När slutar man känna sig kass?

Och så undrar jag om jag kanske måste sluta tävla på ridskolan eftersom man ofta rider samma häst under en termin och den kanske bara är bra på antingen dressyr eller hoppning. Då blir det ju inte mycket att välja på när man ska bestämma vilken häst man vill tävla.

Jag vet inte vad jag vill med tråden. Vädra lite frustration kanske?

Att verkligen lära sig rida handlar ju om att hitta en känsla. Det kan vara helvetes svårt! För de flesta av oss blir det iaf möjligt om vi har en bra tränare på plats som dels kan förklara HUR och VARFÖR man ska göra saker. Men som också kan skrika "nu" "nu" "nu" etc i exakt rätt ögonblick. För känslan ändras ju så himla snabbt ofta i ridningen. Och speciellt i början när man ska lära sig hitta en NY känsla så tappar man och hittar bara först små, små ögonblick.
Är man en stor grupp då blir det svårt för ridläraren att hinna säga till alla "nu" i exakt rätt lägen samtidigt som den ska guida i exakt hjälpgivning "höger skänkel" "inner hand fram, ut, ner upp högervänster" etc.. Ja, du fattar..

För att lära sig tror jag alltså att det för de flesta krävs just en sån tränare - enskilt.

Jag tror inte du är sämre än någon annan av oss. Ridning är svårt!
Men med rätt hjälp kan faktiskt de allra flesta lära sig. Det tror jag du med kan!

 

[Magiana]

Att verkligen lära sig rida handlar ju om att hitta en känsla. Det kan vara helvetes svårt! För de flesta av oss blir det iaf möjligt om vi har en bra tränare på plats som dels kan förklara HUR och VARFÖR man ska göra saker. Men som också kan skrika "nu" "nu" "nu" etc i exakt rätt ögonblick. För känslan ändras ju så himla snabbt ofta i ridningen. Och speciellt i början när man ska lära sig hitta en NY känsla så tappar man och hittar bara först små, små ögonblick.
Är man en stor grupp då blir det svårt för ridläraren att hinna säga till alla "nu" i exakt rätt lägen samtidigt som den ska guida i exakt hjälpgivning "höger skänkel" "inner hand fram, ut, ner upp högervänster" etc.. Ja, du fattar..

För att lära sig tror jag alltså att det för de flesta krävs just en sån tränare - enskilt.

Jag tror inte du är sämre än någon annan av oss. Ridning är svårt!
Men med rätt hjälp kan faktiskt de allra flesta lära sig. Det tror jag du med kan!

Ja, det där med HUR och VARFÖR skulle jag gärna vilja diskutera mer med instruktören. Jag vill också gärna kunna fråga, ifrågasätta och få svar och förklaringar. Och jag vill också veta mer om biomekaniken. Ibland är jag ju inte alls säker på vad det är jag känner och om det är bra eller dåligt.

Ofta tycker jag att jag rider en hel lektion utan att få mycket feedback alls och det finns sällan möjlighet att ställa frågor, trots att grupperna på min ridskola är rätt små med max 8 elever per grupp.

 

[Sirap]

Enda sättet är att hitta en riktigt bra tränare. Rida på ridskola brukar tyvärr inte ge så mkt av finliret är min erfarenhet.
Jag hade slutat på ridskolan, bytt bil till en som du kan dra släpet med och satsa på en riktigt bra tränare en gång i veckan.
Visst du får rida lite färre antal dagar men får i gengäld högre kvalité på ridningen utan att ekonomin blir direkt lidande.

Fast det beror ju HELT på vilken ridskola det är! Tycker inte om när man generaliserar så, för det finns faktiskt ridskolor som tar fram enormt duktiga ryttare.

 

[skuggi]

Ja, det där med HUR och VARFÖR skulle jag gärna vilja diskutera mer med instruktören. Jag vill också gärna kunna fråga, ifrågasätta och få svar och förklaringar. Och jag vill också veta mer om biomekaniken. Ibland är jag ju inte alls säker på vad det är jag känner och om det är bra eller dåligt.

Ofta tycker jag att jag rider en hel lektion utan att få mycket feedback alls och det finns sällan möjlighet att ställa frågor, trots att grupperna på min ridskola är rätt små med max 8 elever per grupp.

Det låter som att du ska satsa privat ett tag tycker jag. Skippa hoppningen en termin eller två och koncentrera dig på dressyren, det kommer hjälpa dig i hoppningen sen tror jag.
Om du håller till i norra Stockholmsområdet har jag en hel hög tränare jag kan rekommendera, bland annat det där stället med fina välutbildade hästar. Vet nog någon söder om stan också. PM:a i så fall

 

[pulkaskurk]

Fast det beror ju HELT på vilken ridskola det är! Tycker inte om när man generaliserar så, för det finns faktiskt ridskolor som tar fram enormt duktiga ryttare.

Jag tror dig inte en sekund faktiskt.
Inte att de rider enbart ridskolelektioner med ett gäng andra.

Jag är helt övertygad om att de rider en och annan privatlektion vid sidan om.

 

[Magiana]

Fast det beror ju HELT på vilken ridskola det är! Tycker inte om när man generaliserar så, för det finns faktiskt ridskolor som tar fram enormt duktiga ryttare.

Man kommer vanligen inte längre än till LB, åtminstone på min ridskola. Ska man vidare är det privat tränare som gäller.

Det låter som att du ska satsa privat ett tag tycker jag. Skippa hoppningen en termin eller två och koncentrera dig på dressyren, det kommer hjälpa dig i hoppningen sen tror jag.
Om du håller till i norra Stockholmsområdet har jag en hel hög tränare jag kan rekommendera, bland annat det där stället med fina välutbildade hästar. Vet nog någon söder om stan också. PM:a i så fall

Ja, jag håller till i norra Stockholm, nära Norrtälje. Det finns en person i min närhet som jag redan frågat om privatlektioner och hon har en riktigt fin välutbildad häst. Den red jag lite i våras då hon ville att den skulle gå mer än hon själv hann rida då. Jag gillar hennes sätt att undervisa också.

Om det skiter sig med lektioner för henne så tar jag gärna emot fler tips. Då skickar jag pm.

Jag har för övrigt sagt upp min plats i söndagsgruppen nu. Hoppningen är jag inte riktigt beredd att släppa. Det är en bit där jag alltid legat efter då jag haft så få möjligheter att hoppa.

 

[Fossing]

Jag tror dig inte en sekund faktiskt.
Inte att de rider enbart ridskolelektioner med ett gäng andra.

Jag är helt övertygad om att de rider en och annan privatlektion vid sidan om.

Fast jo. Innan jag köpte min första ponny tävlade jag LA på en ridskoleponny, jag var 13-14 år. Jag tror jag red totalt typ tre privatlektioner under mina sju år på ridskolan. Och jag är inte speciellt begåvad, och ponnyn var inte sådär wow heller, ridskolan en normal ridskola. Så visst går det.

 

[pulkaskurk]

Man kommer vanligen inte längre än till LB, åtminstone på min ridskola. Ska man vidare är det privat tränare som gäller.



Ja, jag håller till i norra Stockholm, nära Norrtälje. Det finns en person i min närhet som jag redan frågat om privatlektioner och hon har en riktigt fin välutbildad häst. Den red jag lite i våras då hon ville att den skulle gå mer än hon själv hann rida då. Jag gillar hennes sätt att undervisa också.

Om det skiter sig med lektioner för henne så tar jag gärna emot fler tips. Då skickar jag pm.

Jag har för övrigt sagt upp min plats i söndagsgruppen nu. Hoppningen är jag inte riktigt beredd att släppa. Det är en bit där jag alltid legat efter då jag haft så få möjligheter att hoppa.

Men om du har tillgång till häst och släp om du skaffar dig en bil du kan dra med så har du ju tex Denan att träna på i närheten av Norrtälje, de har ju två dressyrtränare där regelbundet.
Där finns ju även hopptränare att tillgå....

 

[pulkaskurk]

Fast jo. Innan jag köpte min första ponny tävlade jag LA på en ridskoleponny, jag var 13-14 år. Jag tror jag red totalt typ tre privatlektioner under mina sju år på ridskolan. Och jag är inte speciellt begåvad, och ponnyn var inte sådär wow heller, ridskolan en normal ridskola. Så visst går det.

Då har vi väldigt olika referenser, att rida LA är inte så imponerande i mina ögon.

 

[Fossing]

Då har vi väldigt olika referenser, att rida LA är inte så imponerande i mina ögon.

Det var inte menat att vara imponerande; jag relaterade detta till både dig och trådskaparen som skrev: "Jag känner mig ofta kass på att rida och kommer liksom aldrig upp till vad jag anser vara lägstanivå, d.v.s. kunna rida en häst stadigt i form.". Det kan man ju om man rider LA. Förhoppningsvis. Så mitt inlägg var mer riktat till att jo, det går att lära sig att rida en häst i stadig form och lite till även på ridskola. Att en 13-14åring rider LA på en normal ridskoleponny tycker jag tyder på god grundutbildning, vilket är det trådskaparen frågar efter.

 

[Cilva]

Några funderingar @Magiana , är det säkert att hästarna du rider orkar gå i en stadig form ett helt ridpass? Det kanske inte är du som är "dålig" utan hästarna som inte är så tränade?

Varför skaffar du inte en pannlampa så att du kan rida även den ena dagen? Det går ju att öva på finliret i skritt på en rätt så liten yta (stallplanen kanske?) även i mörker eller med en pannlampa. Köp ett gäng koner (eller billiga plastvaser från IKEA) du kan ställa ut på den tillgängliga ytan och ha som hjälp och riktmärken.

Kolla om det finns någon tränare som kan komma till dig där medryttarhästen finns, eller närliggande ridbana. Jag rider relativt ofta lektioner hemma på min ridbana och betalar tränarens resekostnad istället för min egen. Det kan visserligen bli lite dyrare men kanske du kan satsa på det? Eller byta två av ridskolelektionerna mot en privatlektion varannan vecka?

Jag tror att det här med konceptet lägstanivå är ett mindre konstruktivt sätt att se på sin ridning. Min lägstanivå är olika beroende på hästen. På min mer utbildade häst är lägstanivån betydligt högre än på den jag köpte direkt från en aktiv travkarriär förra året. Bara för att jag kan rida den utbildare i en trevlig form ett helt ridpass betyder ju inte det att jag kan rida den som kommit från travet i samma typ av form lika länge. Det är inte heller givet att jag kan rida min kompis häst (som annars tävlar på ungefär samma nivå som min mer utbildade häst) i en bra form ett helt ridpass bara sådär, jag måste hitta knapparna på den för att få det att fungera. Det kan ta flera ridpass.

Så sluta se dig som en dålig ryttare, se dig hellre som en ryttare som är på väg mot något mer och bättre..

 

[Magiana]

Några funderingar @Magiana , är det säkert att hästarna du rider orkar gå i en stadig form ett helt ridpass? Det kanske inte är du som är "dålig" utan hästarna som inte är så tränade?

Varför skaffar du inte en pannlampa så att du kan rida även den ena dagen? Det går ju att öva på finliret i skritt på en rätt så liten yta (stallplanen kanske?) även i mörker eller med en pannlampa. Köp ett gäng koner (eller billiga plastvaser från IKEA) du kan ställa ut på den tillgängliga ytan och ha som hjälp och riktmärken.

Kolla om det finns någon tränare som kan komma till dig där medryttarhästen finns, eller närliggande ridbana. Jag rider relativt ofta lektioner hemma på min ridbana och betalar tränarens resekostnad istället för min egen. Det kan visserligen bli lite dyrare men kanske du kan satsa på det? Eller byta två av ridskolelektionerna mot en privatlektion varannan vecka?

Jag tror att det här med konceptet lägstanivå är ett mindre konstruktivt sätt att se på sin ridning. Min lägstanivå är olika beroende på hästen. På min mer utbildade häst är lägstanivån betydligt högre än på den jag köpte direkt från en aktiv travkarriär förra året. Bara för att jag kan rida den utbildare i en trevlig form ett helt ridpass betyder ju inte det att jag kan rida den som kommit från travet i samma typ av form lika länge. Det är inte heller givet att jag kan rida min kompis häst (som annars tävlar på ungefär samma nivå som min mer utbildade häst) i en bra form ett helt ridpass bara sådär, jag måste hitta knapparna på den för att få det att fungera. Det kan ta flera ridpass.

Så sluta se dig som en dålig ryttare, se dig hellre som en ryttare som är på väg mot något mer och bättre..

Av de 3 hästar jag ridit på ridskolan den här terminen är det minst en som kan det, en annan kan troligen det men den tredje gör det inte. Den tredje tävlade jag för övrigt i helgen (för jag fick inte mitt förstahandsval eller andrahandsval). Han gick bättre än någonsin på framridningen, men sedan kroknade han.

Jag kan i dagsläget inte rida någon häst alls i form någon längre stund och har inte ens lärt mig känna när det blir rätt. Är det bara en eftergift jag får eller har jag även med mig både bakkärra och rygg?

Jag har funderat på pannlampa men inte kommit till skott. Sen måste ju medryttarpålle vänja sig också. Hon är inte van vid pannlampa.

Det finns en ridbana på gång där men den kostar pengar att göra klar, så än så länge kan den inte användas. Någon annan ridbana finns inte på lämpligt ridavstånd. Nu får jag rida på gärdet utanför stallet. Lyset från stallet når dit åtminstone lite grann. Jag brukar träna där i skritt, men jag brukar känna mig färdigkrumelurad efter 20-30 minuter. Att ställa ut lite koner var en bra idé.

Jag har sagt upp min plats i den ena gruppen och tänkte att jag skulle ersätta det med en privatlektion varannan vecka.

 

[Cilva]

Om tävlingen skulle jag tänka att nästa gång jag tävlar den hästen måste jag minska på framridningen för att hästen ska orka själva tävlingsklassen. Det är precis sådant man kan lära sig av att tävla (min häst får jag känna av nästan varje tävling och fundera över hur mycket jag ska rida fram) och det är ju en bra kunskap att ha.

Det är inte så lätt att känna när hästen jobbar som den ska och det är olika med alla hästar. Där hjälper nog bara privatlektioner där tränaren kan fokusera bara på dig och göra dig uppmärksam på när hästen jobbar rätt så att du får hjälp att känna igen känslan.

Det är inte speciellt svårt att vänja hästar vid pannlampa och för mindre fartfylld ridning funkar även en relativt billig pannlampa.

20-30 minuter är helt okej tycker jag, det är ju mycket mer än ingen ridning alls. Med hjälp av koner kan du hitta på ganska mycket om du vill. Serpentiner/slalom mellan tätt ställda koner där du rider hästen rak mellan varje kon, backa runt samma koner, rid hästen böjd åt ett håll genom alla koner, gör sidepass eller skänkelvikning mellan konerna, flytta fram- eller bakdel vid varje kon (gör halt till en början och flytta ur det). Allt det kan du göra med samma rad av koner.

Har du fler koner kan du göra linjer med olika avstånd så att du kan variera svårighetsgrad och gångart. Ställ koner som en trekant, vänd in bakdelen i en av sidorna och backa runt motstående kon tillbaka till utgångsläget. Ställ dem i en fyrkant, skritta rakt, stanna vid konen och för att byta riktning flyttar du fram- eller bakdel, skritta till nästa kon och så vidare. Använd samma fyrkant och rid cirklar i en fyrklöver runt dem.

Märks det att jag själv har sämre förutsättningar för ridning den här tiden på året och får ta till fantasin för att få ihop vettiga ridpass?