Känsliga smaklökar?

[Petruska]

Intressant vinkel! Jag har dock aldrig hört talas om folk som kräks eller inte klarar av att utsättas för musik som inte är i deras smak. Eller gör all musik själv eftersom de inte vill råka ut för något som skulle kunna tänkas innehålla gitarr. Eller absolut inte klarar av något som innehåller blåsinstrument och trummor tillsammans, trots att det går bra var för sig.
Jag tycker det är märkligt att så många tänker så runt just mat, det torde ju vara bra mycket mer grundläggande för överlevnaden än vad musik är.

Jag fick iofs mjölkstockning av ljudet av elgitarrer när jag ammade. Inte exakt samma sak, men det närmaste jag kommer.

Jag blir också rätt ofta arg av ljud.

 

[Centaur]

Nu är det väl knappast nödvändigt för överlevnaden att tycka om fancy mat, mögelost, chili etc.

 

[Petruska]

Nu är det väl knappast nödvändigt för överlevnaden att tycka om fancy mat, mögelost, chili etc.

Nej, men att kunna äta det som alls finns att äta, skulle ju kunna vara det. Jag tror nog att det under evolutionär tid har funnits tillfällen då man ätit betydligt skummare saker än mögelost.

Men överhuvudtaget så kan ju mat bli en väldigt konstig sak för människor, med överätning, anorexi och jag vet inte allt. Trots att det är avgörande för att vi ska kunna överleva.

 

[Ullmerkott]

Det handlar väl, som mycket annat, om balans. Det är en överlevnadsmässig fördel att kunna äta den mat som finns, samtidigt som det också är en fördel att känna avsmak inför t.ex. ruttet kött och annat som är potentiellt farligt att få i sig.

I övrigt är det väl ingen som sagt att man måste tycka allt är gott? Däremot blir livet mycket lättare ju mer mat man tycker om, eller åtminstone lärt sig acceptera. Själv jobbar jag hårt (med ytterst begränsad framgång, ska kanske erkännas ) på att lära mig äta surströmming.

 

[LindaKL]

Här är en till med känsliga smaklökar. Allt som är bittert eller beskt går helt bort för mig.
Kaffe, öl, mörk choklad, sallad, m.m.
Har väldigt svårt för grönsaker överlag och det gäller både deras smak, konsistens och lukt. Lukten av varm broccoli ger mig kväljningar. De grönsaker jag äter är skalad gurka, majs. kalla ärter och isbergssallad.

Jag äter inte heller inälvsmat förutom blodpudding och leverpastej. Räkor går bra men kräftor är för stora och konsistensen blir svampig då. Sojaprodukter eller tofuprodukter går helt bort också. Jag kommer aldrig bli vegetarian eller vegan helt klart.
Detta begränsar mig såklart och jag är inte en så lätt person att bjuda hem på middag eller gå på restaurang med.

 

[hastflicka]

Hmm har du testat att göra det starkt istället? Jag läste en artikel om det och det stämmer på mig. Kaffes otäcka bittra surhet förstärks ju svagare det är, det är då de surigaste otäckaste ämnena läcks ut i vattnet.

Vi har till och med gjort ett test på jobbet en kollega och jag, hon föredrog svagt kaffe och tyckte att man skulle ha få skopor, jag föredrar starkt kaffe och hade många, i varsin kaffekokare. Hon var tvungen att ge sig direkt och medge att hennes kaffe var totalt odrickbart och "starkt" medan mitt kaffe var fullt drickbart och "svagt" dvs runt och inte surbittert. Då gjorde vi ändå testet på en otäck billig kaffesort som fortfarande var lite surbitter.

Riktigt starkt kaffe istället, typ Zoega skånerost, känns inte lika bittert för mig eftersom det är rundare och det sura bittra knappt finns med. (å andra sidan gillar jag starkt te). Så på jobbet har de oftast billigt kaffe typ Löfbergs lila, det kan jag inte dricka utan mjölk.

Notera att starkt bra kaffe praktiskt taget aldrig serveras på cafeer, det är för dyrt. Och folk i allmänhet brukar också göra svagt.

Det beror pa rostningen. Jag vagrar att dricka Svenskt mellanrost ... ett morkrostat kaffe blir inte lika bittert ... och om man tillagar det i en press kanna (Vad kan det heta? har heter det French Press) sa ar det inte bittert alls.

 

[athena_arabians]

Det beror pa rostningen. Jag vagrar att dricka Svenskt mellanrost ... ett morkrostat kaffe blir inte lika bittert ... och om man tillagar det i en press kanna (Vad kan det heta? har heter det French Press) sa ar det inte bittert alls.

Kaffepress

Mellanrost måste vara något av det äckligaste som finns, jag gillade inte det innan min mage pajade heller. Det var intressant när baristan förklarade att kraftigare rostning tog bort syran, jag hade ingen aning om att det fungerade så. Naturvetaren inom mig gillade att få en vetenskaplig förklaring utan hokuspokus

 

[Philosophia]

Något som jag inte kan med lukten av är viss asiatisk mat - jag tror att det är thailändsk mat eller om det kanske är fisksås eller glutamat. Det är en jolmig, salt, lite unken doft. Nu innehåller sådan mat i princip alltid soja som jag inte tål, så jag har faktiskt aldrig smakat det, men jag kan inte föreställa mig att det smakar gott.

Däremot misstänker jag att om det skulle vara supergott (det kanske har en friskare smak än doft) så skulle jag kanske börja tycka att även doften är angenäm.

 

[Centaur]

Det handlar väl, som mycket annat, om balans. Det är en överlevnadsmässig fördel att kunna äta den mat som finns, samtidigt som det också är en fördel att känna avsmak inför t.ex. ruttet kött och annat som är potentiellt farligt att få i sig.

I övrigt är det väl ingen som sagt att man måste tycka allt är gott? Däremot blir livet mycket lättare ju mer mat man tycker om, eller åtminstone lärt sig acceptera. Själv jobbar jag hårt (med ytterst begränsad framgång, ska kanske erkännas ) på att lära mig äta surströmming.

Men varför vill du tvinga dig själv att äta surströmming om du tycker det är hemskt? Vad är poängen? Jag hade ätit gräs och rötter framför surströmming om det handlar om överlevnad.

 

[Raderad medlem 6459]

Men hur funkar det? Det är ju lök i snart sagt allting. (Ja, inte om du lagar det då, antar jag, men i alla andra sammanhang.)

Jag är inte jätteförtjust i lök faktiskt men klarar det så länge löken är tillagad och i rätt små bitar. Däremot får man ibland stora jävla huggna bitar i maten och då bara låter jag bli att äta den.

När jag själv lagar mat är det inte en lök i sikte kan jag säga .

 

[Raderad medlem 6459]

Nu är det väl knappast nödvändigt för överlevnaden att tycka om fancy mat, mögelost, chili etc.

Nä, det är det ju inte. Men det gör ju det sociala livet lite lättare dock. Jag tycker inte alls om att jag inte kan äta stark mat till exempel, eftersom jag alltid oroar mig när jag ska hem till folk/ut på middag att jag ska få mat jag inte kan äta.

Givetvis vore det bästa att vara allätare. Då kan man ju bara haka på utan att tänka liksom.

 

[Petruska]

Detta begränsar mig såklart och jag är inte en så lätt person att bjuda hem på middag eller gå på restaurang med.

Upplever du själv det som jobbigt?

 

[Thrillie]

Upplever du själv det som jobbigt?

Svarar för mig själv, även om det inte var mig du frågade

Jag har nästan helt valt bort att gå på restaurang och undviker middagsbjudningar hos bekanta. Äter bara hemma hos dom som vet om, och accepterar min "kräsenhet". (Vill inte riskera att det jag stoppar i munnen kommer upp igen.. Inte så trevligt..)
Klart det blir lite jobbigt/tråkigt ibland, men så är det. Det är inget jag valt eller kan göra något åt. (Även om jag försöker smaka på det mesta, men jag kan inte lära mig tycka om saker.)

 

[Ullmerkott]

Men varför vill du tvinga dig själv att äta surströmming om du tycker det är hemskt? Vad är poängen? Jag hade ätit gräs och rötter framför surströmming om det handlar om överlevnad.

Uppenbarligen finns det ju en kulinarisk upplevelse i att äta surströmming, eftersom många med i övrigt god smak gillar det. Många livsmedel som är "svåra" i början är ju helt fantastiska när man väl lärt sig tycka om dem. Kaffe, mörk choklad, oliver, vin och lufttorkad skinka är exempel på sådant jag inte gillade när jag var liten, men som idag ger extra guldkant på livet.

 

[Badger]

Uppenbarligen finns det ju en kulinarisk upplevelse i att äta surströmming, eftersom många med i övrigt god smak gillar det. Många livsmedel som är "svåra" i början är ju helt fantastiska när man väl lärt sig tycka om dem. Kaffe, mörk choklad, oliver, vin och lufttorkad skinka är exempel på sådant jag inte gillade när jag var liten, men som idag ger extra guldkant på livet.

Jag håller med, har också lärt mig äta livsmedel som jag tycker är skumma annars för att tja varför inte. Har lärt mig äta honung till exempel, när jag var liten var jag tvungen att lämna rummet om någon öppnade en honungsburk för jag mådde så illa av lukten. Numera har jag honung hemma och kan till och med äta lite honung från en sked. Har lärt mig från att ha det i te och sedan i grekisk yoghurt och honungskarameller osv. Det var lite handikappande att hata så mycket. Samma sak med Koriander i bladform, folk har det ju i allting numera. Jag var som en vampyr runt vitlök, men det har gått över, min man har det som grönsak.

Surströmming har jag inte brytt mig om för jag har inte erbjudits det sedan jag var nio. Inte hemska Tartex heller för det har jag bara stött på en gång hemma hos en kompis under gymnasietiden.

 

[Badger]

Jag håller med, har också lärt mig äta livsmedel som jag tycker är skumma annars för att tja varför inte. Har lärt mig äta honung till exempel, när jag var liten var jag tvungen att lämna rummet om någon öppnade en honungsburk för jag mådde så illa av lukten. Numera har jag honung hemma och kan till och med äta lite honung från en sked. Har lärt mig från att ha det i te och sedan i grekisk yoghurt och honungskarameller osv. Det var lite handikappande att hata så mycket. Samma sak med Koriander i bladform, folk har det ju i allting numera. Jag var som en vampyr runt vitlök, men det har gått över, min man har det som grönsak.

Surströmming har jag inte brytt mig om för jag har inte erbjudits det sedan jag var nio. Inte hemska Tartex heller för det har jag bara stött på en gång hemma hos en kompis under gymnasietiden.

Nyss såg jag en jobbarkompis dränka ingefära i soja och peta i sig några bitar. Hon gillar den inte och brukar ge den till mig

 

[Centaur]

Jag tycker inte det är jobbigt att vara kräsen, stör mig inte alls. Däremot är det lite tråkigt nu som jag har blivit ännu mer begränsad och inte får äta fibrer. Men det plågar mig inte särskilt mycket, det är som det är... Jag lever iaf, är nöjd med det.

Men av någon för mig ofattbar orsak tycker vissa människor att det är enormt jobbigt att jag inte äter "normal mat". Det tycker jag är ohyfsat och jobbigt. Fattar inte varför man ska lägga sig i vad andra äter??

Har heller inga problem att gå ut och äta. Det finns alltid pizza, potatis eller ris!

 

[sassiball]

Någon som lyssnade på "Meny" på P1 idag? Det handlade just om att vissa, med som jag förstod det antingen lite färre eller så okänsligare smaklökar, tyckte om bitter smak så som i vissa grönsaker (broccoli togs upp), kaffe, mörk choklad och lite annat. Sen fanns det en grupp som hade just känsligare (eller fler) smaklökar och de tyckte absolut inte om något bittert.
Sen tog man även upp att just vinprovare tillhörde "mellangruppen", inte den "känsligare" fjärdedelen

Själv gillar jag bitter smak, älskar tex kakao och tar gärna tre gånger så mycket som receptet anger när det någon gång bakas.