alextheasparagus
Trådstartare
Okej, det här blir väl mest bara en skriva-av-mig-tråd men jag vet inte riktigt var annars jag ska vända mig. Jag var medryttare åt en underbar häst i tre år, hon var lite knepig men jag gillade henne och jag och ägaren kom verkligen överens och hade samma hästsyn. Vi utvecklades bra ihop både i ridningen och på marken och jag lärde mig jättemycket. När hästen sedan såldes har jag varit medryttare på två andra hästar, men med båda två känner jag mig alltid så himla dum och oerfaren, det känns som jag alltid gör fel och att ägaren egentligen hatar mig. Jag har gillat hästarna, men jag kommer verkligen inte överens med ägarna. Med min nuvarande medryttarhäst och även min förra känns det som att de har haft väldigt höga krav på mig som jag inte kan leva upp till. Hästen ska ha det ena och det andra, det är tusen olika prylar och saker att hålla reda på och om jag inte gör exakt som de säger kommer hästen dö på fläcken. Så känns det i alla fall. Jag gör verkligen mitt bästa, men även om jag hållit på med hästar i 13 år känner jag mig som världens nybörjare och som jag aldrig kan vara duktig nog. Sen vet jag inte heller om det ÄR så eller om det bara är min ångest som spökar. Blir hästen rädd för något känns det som att det är mitt fel för "den gör aldrig så med mig", t.ex., även om jag vet med mig att jag inte gjort något särskilt för att göra den orolig. Nu kommer jag bara ha min nuvarande tills månadsskiftet då den ska på bete och jag kommer flytta till en annan stad efter sommaren (om allt går som planerat), men jag funderar på om jag borde prata med ägaren om det här innan jag slutar, men vet inte vad jag skulle säga utan att få det att låta som om jag antingen är för hård mot mig själv eller gnäller på hen. För jag tycker ju verkligen inte illa om ägaren, hen och hästen verkar passa jättebra ihop, det funkar bara inte med mig. Det känns lite jobbigt för jag vet heller inte vad jag ska göra i framtiden. Ska jag börja på ridskola igen, även fast det inte är i ridningen jag har problem? Ska jag försöka bli medryttare igen även fast jag har extremt lågt självförtroende och är rädd att samma sak ska hända igen? Ska jag ta en paus från hästarna även om jag verkligen inte vill? Ugh, jag vet inte helt enkelt. Vore skönt att höra om någon känt något liknande någon gång eller bara allmän feedback.