Iris71
Trådstartare
Jag förstår inte riktigt resonemanget min kompis för, så kan nån här förklara för mig. Hon har betsällt ett föl, en islänning som är född i år. Ett sto föl. Det jag funderar över är att hon väljer att ha kvar fölet hos uppfödare för att hon ska gå i flock.
Jag frågar varför inte ta hem fölet då hon är färdigavvand och sätta sin egen prägel på det? Så hon blir hanterad av människor. Min kompis svarar då att hon vill att hon ska växa upp i flock och att detta är vanligt bland islandshästfolk, hon har två kompisar som skickar sina årsföl till ställen där de får gå i flock.... Hon har själv "bara" två hästar hemma så det blir ingen flock.
Kan ju tillägga att jag själv har hästar, för närvarande en flcok på 8 hemma, varav 4 är mina egna. Mitt senaste russföl växer upp i "min" flock samtidigt som jag dagligen hanterar honom (umgås i hagen, klappar, känner igenom honom, tar in honom, hovslagaren får titta på hovarna osv osv). I mina ögon måste det ju vara det ultimata, att både fostras i en flock av andra hästar, samtidigt som jag får sätta min egen prägel på honom och hantera honom.
Ska oxå säga att jag har en helbror till honom som är 2½ och uppvuxen på samma sätt och han har aldrig varit "på" eller störig eller bufflig eller så.... Mitt årsföl är även han väldigt trevlig och jag får väldigt mycket beröm för att mina hästar är så trevliga...
Så, kan nån förklara för mig. Är det så att islandshästfolk prioriterar att hästen ska präglas av andra hästar och inte av människor. varför i så fall?? Och varför just bland islänningar?
Jag undrar bara och tycker inte att nån gör fel, vill bara veta....
Jag frågar varför inte ta hem fölet då hon är färdigavvand och sätta sin egen prägel på det? Så hon blir hanterad av människor. Min kompis svarar då att hon vill att hon ska växa upp i flock och att detta är vanligt bland islandshästfolk, hon har två kompisar som skickar sina årsföl till ställen där de får gå i flock.... Hon har själv "bara" två hästar hemma så det blir ingen flock.
Kan ju tillägga att jag själv har hästar, för närvarande en flcok på 8 hemma, varav 4 är mina egna. Mitt senaste russföl växer upp i "min" flock samtidigt som jag dagligen hanterar honom (umgås i hagen, klappar, känner igenom honom, tar in honom, hovslagaren får titta på hovarna osv osv). I mina ögon måste det ju vara det ultimata, att både fostras i en flock av andra hästar, samtidigt som jag får sätta min egen prägel på honom och hantera honom.
Ska oxå säga att jag har en helbror till honom som är 2½ och uppvuxen på samma sätt och han har aldrig varit "på" eller störig eller bufflig eller så.... Mitt årsföl är även han väldigt trevlig och jag får väldigt mycket beröm för att mina hästar är så trevliga...
Så, kan nån förklara för mig. Är det så att islandshästfolk prioriterar att hästen ska präglas av andra hästar och inte av människor. varför i så fall?? Och varför just bland islänningar?
Jag undrar bara och tycker inte att nån gör fel, vill bara veta....