Kan det vara på G snart månne?

[Lupin]

Sv: Kan det vara på G snart månne?

Vi kan faktiskt skratta åt det där numera. En klassiker är att vi har pratat om att byta fler fönster och det är ju inget svårt eller komplicerat. Vi har bytt ett gäng redan. Men hitintills har det resulterat i att vi (= jag) börjar prata om att renovera lite, tex byta de sista fönsterna (i vardagsrummet, stora panoramafönster). Då fortsätter han med att vi måste måla grunden med. Och dessutom är det ett antal fogar i teglet som behöver kratsas ur och fyllas i nytt - och just det där med tegelfogarna tycker han är jättejobbigt!! Han svimmar nästan direkt när han kommer dit hän i tankarna. Sen blir det jämt en glidning från tegelfogarna (som faktiskt inte är så många som behöver åtgärdas, några få på södersidan) upp till taket. Och då ångar han iväg och blir alldeles svettig på stört. För vi måste ju lägga om taket. Och det är jättesvårt och jättedyrt och inget vi klarar av själva. Och så blir han jättetrött av allt tänkande på ALLT som behöver göras vid och går in och kollar på motorsport på TV eller surfar på Blocket tills olusten går över och han lyckas förtränga det som behöver göras vid här hemma.

Men han har faktiskt blivit lite, lite bättre. Han knyter sig inte längre direkt jag tar upp behovet av att få upp lister och karmar runt fönsterna vi bytt ut. Det första byttes för drygt ett år sedan, de andra för snart ett halvår sedan. Man skulle kanske ta och ringa Arga Snickaren?

 

[Embe]

Sv: Kan det vara på G snart månne?

Blir ni aldrig trötta på att vara familjens projektledare till 110% eller är ni nöjda med det ansvaret? (långvarigt trötta alltså, inte bara då och då) Observera att det är en nyfiken fråga och inte kritik!

Hos oss är det fullständigt självklart (blir liksom aldrig någon diskussion) att vi delar på hushållsarbete, ansvar för renoveringar, föräldraledighet osv. Min blivnade man anser det fullständigt självklart (det är snarare han som drar det större lasset hemma än tvärt om för jag har en mer tidsödande hobby) och jag anser att det är hans rättighet att tex få ta ut halva föräldraledigheten. Något jag inte kan ta ifrån honom för att jag själv ev. skulle vilja vara hemma längre, för han vill också vara hemma med vårt kommande barn. Och vi är ju lika mycket föräldrar båda två!

Jag inser dock, särskilt efter att ha läst mycket (tex här), att det är tämligen ovanligt att ha det som vi. Men att behöva påpeka allt som skall göras i hemmet hela tiden, "be om hjälp" osv - jag är full av beundran över att ni orkar ha det så rent mentalt! För det måste vara en hårfin gräns för att inte falla in i rollen som "gnälltant" gissar jag?

Observera att detta inte är någon kritik på något sätt! Utan ren nyfikenhet och vördnad över att ni inte tröttnar.

TS: STORT LYCKA TILL med förlossningen! Det "måste" ju vara på G när som helst nu Skönt att det inte verkar som att storebror har vattkoppor trots allt, det underlättar ju väsentligt, även om läkaren sa att det skulle vara ok

 

[vindvissla]

Sv: Kan det vara på G snart månne?

Vad bra att ni faktiskt kan prata med varandra! Det har hjalpt oss otroligt mycket att sambon ar hemma med sonen nar jag jobbar, da ser han hur lite man hinner gora nar man ar hemma! Jag har designerat dessa tre dagar i veckan till att vara hans "hemmafrudagar" vilket i praktiken innebar att han ska fixa och laga middag. Hittills har det fungerat tva ganger tror jag haha men han forsoker i alla fall.

Hur har det gatt med huvudvarken och allt?

 

[Lupin]

Sv: Kan det vara på G snart månne?

Huvudvärken försvann i söndags kväll, efter första sessionen på min nya spikmatta. Låg på den i måndags morse igen och den är helt fantastisk för avslappning! Kan varmt rekommendera Den Svenska Spikmattan.

Men nu har jag en fundering. Ända sedan sent på lördag kväll så har det runnit ut en hel del klar vätska. Till att börja med (lördag kväll - söndag) så var det ibland färkst blod inblandat, men vartefter tiden gått så är det bara klart vatten som kommer. Det är *inte* urin och det luktar inget speciellt. Det är inte heller slemmigt eller kladdigt, bara som ren vätska/vatten. Jag berättade det flera gånger när jag låg inlagd, men ingen ville kontrollera, utan jag fick höra att det var teckningsblödningen - även utan blod inblandat. Men det slutar ju inte komma! Det rinner till, tex när jag reser mig upp från stolen eller ur sängen och det rinner väldigt frekvent. Det är ju inte så att trosskydd/trosor eller byxor blir blöta, men det kan komma allt från en dryg femkrona i diameter till betydligt mer och då är det rejält fuktigt på trosskyddet. Säkert att det inte kan vara fostervatten som sipprar? Typ att det bara är den yttre hinnan som spruckit eller kan det vara nåt pyttelitet hål som gör att det sipprar i stort sett konstant? Vad gör man i så fall? Fortsätter vänta?

Lite halvt pinsamt avslöjande: jag stoppade in en liten plastburk i trosorna, för att försöka fånga upp vätskan. Såg tipset på ett annat forum, någon som inte hade blivit trodd och hemskickad utan kontroll och sen kom tillbaka med vätskan i en behållare. Det visade sig vara fostervatten och de fick stanna.

 

[vindvissla]

Sv: Kan det vara på G snart månne?

Haha jag kan riktigt känna hur bekvämt det är att ha en plastburk mellan bena

Skönt att huvudvärken försvann! Men det låter ju onekligen som fostervatten! Visst kan de göra ett tops-test och se om det är så? Fast det är väl inte direkt farligt ändå, om man har pyspunka?

Peppar bebis lite, tycker det är dags för dig nu!

 

[Lupin]

Sv: Kan det vara på G snart månne?

Hehe, det var så obekvämt trots att burken var liten, att jag gav upp efter en kort stund.

Besökte BM i morse, trycket har hoppat upp igen och låg på 150/90 och huvudvärken kom tillbaka igår.

BM konstaterade (på min beskrivning) att det är fostervatten jag läcker. Som du säger så är "pyspunka" inget farligt, men jag är så jäkla less på det här nu. BM ringde och bokade tid för kontroll/samtal på obstretiska mottagningen på tisdag nästa vecka, då jag har gått 42 fulla veckor. Nu heter det att är jag inte förlöst innan dess så sätter de igång mig, troligtvis på onsdagen. Och jag känner allt starkare att jag tänker inte vänta tills dess! Om de tänker sätta igång mig om mindre än en vecka så kan de lika gärna göra det NU. Det pratades om igångsättning redan för 1½ vecka sedan och från och till under tiden jag låg inne på BB för kontroll under fem dagar. När jag skickades hem i måndags fm var jag öppen 3 cm, fullt centrerad, helt mogen och hinnorna var redan avlossade så de kunde inte ens göra en hinnsvepning. De var övertygade om att det skulle sätta igång inom några timmar, eller senast till natten. Nu har det gått tre dagar till... Jag kan inte bli mer färdig! Jag läcker för tusan dessutom. De hade fullt upp när jag ringde nyss och blev ombedd att ringa igen kl 13:00. Nu får det banne mig hända något.

 

[TinyWiny]

Sv: Kan det vara på G snart månne?

Jag håller med dej, nu får det banne mej hända något
Det är ju så otroligt segt med vatten avgång

Jag håller alla tummar att det sätter igång nu, så att "snart storebror" kan bli hämtad av din pappa på dagis så att ni slipper svärmor.

Skickar massor av pepp

 

[vindvissla]

Sv: Kan det vara på G snart månne?

Ahh jag forstar att du ar less! Kan du inte dansa forlossningsdans eller nat?

Naja, jag och Sam peppar den lille iaf, tycker din vanta-trad borjar bli lite lang nu

 

[Snyggve]

Sv: Kan det vara på G snart månne?

Kom igen nu bebis! UT MED DIG!

 

[Lupin]

Sv: Kan det vara på G snart månne?

Haha vad roliga ni är!

Oh, jag dansar gärna en förlossningsdans om det hjälper. Jag ringde i alla fall strax efter 13 igår och fick tid för ställningstagande idag kl 0900. Maken ska vara med. Har inte kunnat sova sedan 0500 konstigt nog.

Igår var jag tröttare än en utarbetad zombie, orkade knappt surfa eller läsa, så jag låg i sängen och sov/vilade mer än jag stod upp. Trots det var jag redo för sängen vid 2130. Har sovit gott hela natten och är desto piggare idag. Känner mig redo!

Igår kväll, satt jag ett tag på min pilatesboll medan vi kollade färdigt på filmen (tja, maken sov i soffan i stort sett hela filmen, bra att han laddar han med). Det var skönt för ryggen och jag kände av förvärkarna rejält. Sen när jag gick ut i köket efteråt, vid 22, så rann det rejält helt plötsligt. Först trodde jag att jag hade kissat på mig utan anledning, in på toa och kollade trosskyddet men det var inte urin utan fostervatten. Den här gången den största mängden som kommit på samma gång. Trosskyddet var plaskblött. Lite till så hade jag fått byta trosor med.

Hur kan man ha så här mycket och kraftiga, regelbundna förvärkar och dessutom läcka fostervatten utan att det händer något på flera dagar? Förvärkarna är allt annat än milda längre, de drar ner i ljumskarna och ut i ryggen. Jaja, hoppas jag får träffa en bra = medgörlig läkare på förlossningen idag kl 0900.

 

[eyz]

Sv: Kan det vara på G snart månne?

Håller tummen för dig! Det verkar ju som sagt dumt att du ska behöva gå enda till på onsdag innan de sätter igång dig om du är så "klar" som du är nu och dessutom har såna besvär!

Ska tänka på dig om två och en halv timme, om jag är vaken! Lycka till!

 

[TinyWiny]

Sv: Kan det vara på G snart månne?

Ja nu får de allt sätta fart på sjukhuset så att bebben kommer ut!
Ska hålla tummarna för dej hela dagen

 

[Snyggve]

Sv: Kan det vara på G snart månne?

Uppdatera oss!! Du har ju pratat med läkaren i flera minuter nu, vad säger h*n?

 

[TinyWiny]

Sv: Kan det vara på G snart månne?

Hallå!
Har det hänt något?

 

[vindvissla]

Sv: Kan det vara på G snart månne?

Jag har en känsla av att vi inte får se lupin igen innan bebisen är ute! Kanske den till och med är det redan?

 

[eyz]

Sv: Kan det vara på G snart månne?

Nåt åt bebisfödarhåll bör väl ha skett i alla fall!

 

[ia_]

Sv: Kan det vara på G snart månne?

Om jag såg rätt bland Webbisarna fick Lupin en son igår em!

 

[Snyggve]

Sv: Kan det vara på G snart månne?

Hoppas verkligen det för hennes skull

 

[Lupin]

Sv: Kan det vara på G snart månne?

Hej hej!

Blev beviljad igångsätting i fredags morse och kl 11:40 tog de hål på de sega hinnorna (BM behövde tre svettiga försök innan hon lyckades med virknålen) och kl 14:15 var lillebror framfödd, efter 15 min krystning. Lustgasen var bara äcklig och det var lättare att fokusera på de intensiva och täta värkarna utan. Stod i gåstolen större delen av tiden, utom när vi åt lunchen vid 12:30, då satt jag på sängkanten och tuggade mellan värkarna (kokt kyckling med ris och currysås). Fick i mig halva portionen på det viset. Sen satt jag ca en halvtimme på pilatesbollen, vilket visade sig vara väldigt effektivt. När jag inte pallade mer och bad om epidural istället så var det dags att krysta! Varken jag eller maken trodde på BM haha, så hon fick övertala mig under några minuter att det var helt ok att krysta ifall/när jag kände för det.

Låg på sidan när jag krystade och kan verkligen rekommendera det. Jag tog i för kung och fosterland, blev alldeles brunrödprickig i hela ansiktet på kuppen + på ryggen, men jag sprack inget och fick inga stygn. BM sa att jag var väldigt elastisk och behövde inte ens hålla emot mellangården. Den här gången höll svanskotan, jag blev bara lite svullen i underlivet och det svider knappt när jag kissar. Vi åkte hem mindre än ett dygn senare, jag körde själv den ena bilen (vi lyckades dubbelåka i och med att jag åkte in på samtalet själv i fredags morse) och jag känner mig hur pigg som helst.

Inte illa pinkat av en "gammal tant" som fyller 40 om fyra månader, om jag får säga det själv.

Bröstvårtorna är snedsugna, jag får inte vårtskydden att sitta som de ska och lillplutten bet mig i ren protest mot den konstiga silikontutten, men har redan mjölk i överflöd och början till stockning i vänsterbröstet den här gången med, så jag ska bli bröstmjölksdonator så någon får nytta av överflödet.

Jag är överlycklig, jag fick min önskade drömförlossning - som kompensation för den förra som var både dramatisk och traumatisk. Visst det gick fort som attan den här gången med (drygt 4 timmar förra gången och 2,5 timmar den här gången). Men jag var med hela tiden, fokuserad, tog värk för värk och var aldrig rädd eller spänd och kände att jag hade kontroll hela tiden. Förutom att jag inte fattade att det redan kunde vara dags att krysta lite före 14... BM navlade av sonen sent, enligt mina önskemål och hon var jättenoga att ge mig drösvis med medikamenter för att dra ihop livmodern och motverka en blödning av samma storlek som förra gången och jag blödde inte mer än ca 550-600 totalt och är jättenöjd på precis alla sätt och vis.

Storebror är jättestolt och överlycklig (just nu i allafall, det kommer säkert någon reaktion senare). Maken var fantastisk under förlossningen och även nu efteråt. Allt känns bra (trots svärmors senaste påhitt) och jag/vi är i himmelen.

 

[Calazirya]

Sv: Kan det vara på G snart månne?

Stort grattis Lupin med familj