Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Vad vinner man på det?Det handlar om ren pennalism. Göra bort andra inför resten av företaget.
Ofattbar. Kan inte förstå syftet med hela spektaklet.Då var det dags för julfest, jobbar på ett mansdominerat företag. Av 92 som kom var 10 tjejer. Jag har jobbat där ca 1,5 år. Såg fram emot festen, fixade barnvakt och var pepp! En av mina närmsta kollegor höll i festfixandet. Hon är sur på mig eftersom hon försökte dumpa sina arbetsuppgifter på mig som hon tyckte var tråkiga och jag gick till vår chef och sa att det inte var okej. Vi delar rum och stämningen är kylig till och från.
Så, dags för julfest. En bit in säger vår konferencier att en jury ska bestämma vem som blir årets anställd. Jag och 3 andra är nominerade. Jag tror i min enfald att det är pga varit duktig på jobbet eller är en god medarbetare eller liknande. Men då visar det sig att vi ska sjunga. Alla för sig, alla inför en publik på 90 pers, mer än hälften är okända för mig. Jag känner hur benen skakar och börjar svettas. Ser min kollega som skrattar. Jag vill inte. Jag kan absolut inte bjuda på mig själv så. När det är dags för min tur så säger jag flera gånger att jag inte vill men konferenciern som håller i tävlingen trycker upp mikrofonen i ansiktet på mig och vi sjunger tillsammans. Jag vill bara gå där ifrån. När alla vi 4 sjungit så ska vi sjunga en gång till! Med isbitar i munnen! Alltså jag vill bara sjunka genom jorden. När det är dags för min tur igen fattar äntligen konferencieren att jag inte vill och säger till mig att jag kan sätta mig. Jag satt jämte min chef och mittemot satt VD. Min chef såg direkt på mig hur obekväm jag kände mig. Sista deltävlingen var luftgitarr.... vinsten var en öl i baren. Min kollega visste att jag körde bil. När allt var slut ursäktade jag mig med att jag skulle ringa mitt barn men jag gick till bilen och åkte hem. Grät hela vägen hem. Jag är inte en människa som bjuder på mig själv i ett sådant sammanhang och jag känner (även om det kanske inte är så) att min kollega fick sin ”hämd” för att jag gick till chefen angående arbetsuppgifterna.
Är detta verkligen okej att göra? Vad hade ni gjort? Hur ska jag tackla detta? Har fortfarande ont i magen och blir ledsen när jag tänker på det.
Jag tycker att det är självklart att man ska säga ifrån. Detta året är ju skadan redan skedd, men förhoppningsvis blir det uppstramning och press på chefen att kolla upp och styra vad som planeras på kommande fester.Sen tänker jag om inte chefen/cheferna där och då styrt upp det (eftersom de var närvarande) vad är det som säger att det skulle bli en förändring om man mailar dem?
Visst ska man säga ifrån, men kanske ska man gå högre upp eller ta det med facket mest av allt eftersom chefen uppenbarligen verkade tycka det var helt ok sysselsättning på en fest? Chefen skulle behöva få höra ett och annat från någon i högre befattning så det inte sker igen, och visst är det även en god idé att ta det med sin chef, men alltså inte enbart utan bara i ett informativt syfte.Jag tycker att det är självklart att man ska säga ifrån. Detta året är ju skadan redan skedd, men förhoppningsvis blir det uppstramning och press på chefen att kolla upp och styra vad som planeras på kommande fester.
*dubbelpostEftersom jag är just den där "tråkiga typen" som inte uppskattar förnedring, nollningar och att bli skrattad åt - så har jag viss erfarenhet.
Risken är alltid att man betraktas som just tråkig och en som "inte tål skämt". Vissa tycker att kriteriet på att vara en kul typ är att man gillar sånt.
Det är helt rätt att såga ifrån.
Men risken är att det inte kommer att ändra något alls. Samt att det är bättre att försöka hitta ett annat jobb.
Eftersom jag är just den där "tråkiga typen" som inte uppskattar förnedring, nollningar och att bli skrattad åt - så har jag viss erfarenhet.
Risken är alltid att man betraktas som just tråkig och en som "inte tål skämt". Vissa tycker att kriteriet på att vara en kul typ är att man gillar sånt.
Det är helt rätt att såga ifrån.
Men risken är att det inte kommer att ändra något alls. Samt att det är bättre att försöka hitta ett annat jobb.
Äsch, det är inget fel på någon för att man inte gillar vissa lekar. Vi är alla olika.Jag hade totalvägrat eller bara rest mig och gått hem. Tråkig är inget som rör mig i ryggen om nån nu tycker det. Jag har avskytt nästan alla lekar som vuxen och många som barn, det är nog nåt fel på mig
Jag tror inte någon av var informerade om det innan. Den ena som var med som jag känner var inte heller bekväm med detta och då har jag idag fått reda på att han är lite av en hobbytrubadur och kan sjunga. Så han var inte heller speciellt glad men genomförde alla ronder. De andra två känner jag inte, men de verkade överraskade också men kunde bjuda på sig själva och göra det.Var de andra tre informerade om vad som skulle ske eller hur känner de?
Som chef hade jag, till en början, förutsatt att det var arrangerat och att deltagarna var med på det. Och därför inte agerat direkt. Helt enkel för att det känns så osannolikt att detta fortfarande förekommer. Men eftersom det tydligen gör det hade varningar delats ut till de som utsatt sina kollegor för detta.
Nej, du har nog förväxlat mig. Jag gillar mitt jobb, trivs med det och de flesta kollegerna. Och det funkar jättebra att matcha med mitt privatliv. Nu känner jag inte riktigt lika mycket för det längre och beroende på vad som händer nästa vecka så får jag se om jag vill vara kvar eller inte.Har du inte skrivit om jobbiga saker med jobbet tidigare?
Eller har jag kanske blandat ihop dig med någon annan?
Oavsett så är det långt ifrån okej och jag förstår att du blev jätteledsen.
Hade sökt annat jobb. Även om det skulle bli bättring hade jag haft så dåligt förtroende för cheferna att jag inte velat vara kvar.
Ta hand om dig!