Jordbrukets fel att bina dör ut

Efter ett inslag på nyheterna i morse har jag funderat på vad de sa.

En tredjedel av Sveriges biarter (säger man arter?) riskerar att dö ut. Enligt inslaget är detta jordbrukets fel. Lösningen var att bönderna skulle så in blommor och annan växtlighet som bina tycker om i kanten på sina odlingar, vilket såklart är fantastiskt bra!

Men mina tankar handlar om jordbrukets påverkan på bina. Jordbruk har funnits i alla tider och är en nödvändighet för att människan ska kunna äta närproducerat och att tamdjuren ska få foder. Många småskaliga jordbruk har fått lägga ner eftersom det inte varit lönsamt att driva dem. Detta borde, enligt min kanske okunniga mening, leda till att åkermark inte längre brukas vilket även borde leda till goda möjligheter för växtlighet där bina skulle kunna trivas.

Jag ser ett större hot mot bina i det faktum att allt fler öppna områden görs om till områden med små tomter som ligger tätt och där ingen växtlighet mer än kortklippta gräsmattor finns. Grönområden i anslutning till bostadsområden klipps ner av enbart estetiska skäl etc.

Inslaget var från Österlen och jag ska erkänna att jag inte har någon aning om hur det ser ut där då jag bor i mellan sverige. Men för mig kändes det verklighetsfrånvänt och konstigt.

Kan vi inte diskutera detta? Vilka faktorer påverkar bina negativt och vad kan samhället göra för att göra en verklig skillnad för dessa livsnödvändiga insekter?
När ett jordbruk läggs ner så leder inte det till att marken inte brukas. Den köps upp och ingår istället i ett större jordbruk. Därav monokultur
 
Du verkar ha missförstått poängen med lieslåtter. Du ska skapa en blomsteräng, inte "ta bort oönskade växter".
Fast till viss del handlar det om det, att få bort oönskade växter som tagit över så fröbanken i marken har utrymme att utvecklas.

De som sköter vår slåtteräng har kämpat hårt med att få bort bla rallarrosor och magra av marken så andra växter/blommor orkar upp. Här kör de med lie och motoriserad slåtterbalk, har förstått att man helst vill ha skärande redskap vid slåtter men har svårt att se att det spelar någon roll på vårslåttern om man skulle använda röjsåg när målet bara vad jag förstått är att ’mejja ner’ oönskad växtlighet 🤔

Här har det vuxit massa rallarrosor, detta är taget i juni i år.
C233031B-2A24-4D93-8FA1-2428D6D0FBF3.jpeg
 
Fast till viss del handlar det om det, att få bort oönskade växter som tagit över så fröbanken i marken har utrymme att utvecklas.

De som sköter vår slåtteräng har kämpat hårt med att få bort bla rallarrosor och magra av marken så andra växter/blommor orkar upp. Här kör de med lie och motoriserad slåtterbalk, har förstått att man helst vill ha skärande redskap vid slåtter men har svårt att se att det spelar någon roll på vårslåttern om man skulle använda röjsåg när målet bara vad jag förstått är att ’mejja ner’ oönskad växtlighet 🤔

Här har det vuxit massa rallarrosor, detta är taget i juni i år.
Visa bifogad fil 73377
Absolut att en behöver ta bort oönskad växtlighet från sin slåtteräng, men det är inte det som är poängen med slåtterängen. Det handlar inte om att röja för röjandets skull, utan att med varsamhet (mer varsamhet än mycket annat i jordbruket) skapa en bra miljö för biologisk mångfald. Röjning ingår i det när det behövs, men det är en del av ett mycket större arbete.
 
Fast till viss del handlar det om det, att få bort oönskade växter som tagit över så fröbanken i marken har utrymme att utvecklas.

De som sköter vår slåtteräng har kämpat hårt med att få bort bla rallarrosor och magra av marken så andra växter/blommor orkar upp. Här kör de med lie och motoriserad slåtterbalk, har förstått att man helst vill ha skärande redskap vid slåtter men har svårt att se att det spelar någon roll på vårslåttern om man skulle använda röjsåg när målet bara vad jag förstått är att ’mejja ner’ oönskad växtlighet 🤔

Här har det vuxit massa rallarrosor, detta är taget i juni i år.
Visa bifogad fil 73377
En av anledningarna till att man inte vill använda tråd vid röjning/slåtter är att det splittrar och sprider organisktmaterial som göder jorden bland annat. Generellt sett så försvinner de arter som tar över ängen när man magrar av den eftersom de ofta behöver mer näring än gängse ängsväxt. Lupiner skapar dock sitt eget kväve och gör att marken blir mer näringsrik därför behöver man använda andra metoder för att komma åt den.
 
... biologisk mångfald.
Ett modeord som flitigt används men vad menar man när man skriver "biologisk mångfald"? Vad men du? (Obs, ingen retorisk fråga utan jag tycker den är både viktig och intressant)

Det används uteslutande som något eftersträvansvärt men för mig är "biologisk mångfald" inte alltid av godo för miljön.
 
Vad mer tycker du behövs?

Intressant tråd och utveckling!
Vi måste sluta tänka produktionseffektivitet i kr/m2, och börja tänka hållbarhet. För att en gård ska vara hållbar ur flera aspekter så måste det betesroteras med olika djurslag, mark måste få vila, specialiseringen mot spannmål/enstaka djurslag brytas, reglerna om stall ändras (vansinnigt att det är så svårt att få dispens för att ha djur ute året om, när det är det optimala för både gödselfördelning, djurens välmående och markens välmående), vi måste lätta upp reglerna för småproducenter som vill förädla och sälja egenproducerade varor, sänka avgifterna och anpassa regelverket så att det inte är en förlustaffär att ha småskalig gårdsbutik. Se till att det finns SLAKTERIER lokalt så att det går att producera bra naturbeteskött utan att behöva skicka djuren tvärs över landet för slakt. Som det är idag är hela regelverket, alla system och alla bidrag utformade för att eliminera smågårdar, skuldsätta storbönder så de sitter i en jävla lånefälla, alla upphandlingar sköts av några få stora butiker som helt ärligt behandlar producenterna som SKIT och småproducenter kan inte ens få slakttider.


Bland annat.
 
Ett modeord som flitigt används men vad menar man när man skriver "biologisk mångfald"? Vad men du? (Obs, ingen retorisk fråga utan jag tycker den är både viktig och intressant)

Det används uteslutande som något eftersträvansvärt men för mig är "biologisk mångfald" inte alltid av godo för miljön.
En viktig fråga! Det är inte ett begrepp som jag slänger mig med av bara farten, utan för mig är det det bästa möjliga som också förstås av gemene man som ett bredare koncept än bara artbevarande. Vad jag gillar med begreppet är att det inte gör skillnad på natur och kultur, det handlar alltså inte om bevarande av "det vilda" utan att bevara stabila ekosystem inklusive mänsklig närvaro.

Jag är av åsikten att det finns ett inneboende värde i allt levande oavsett hur mycket direkt nytta det har för människan. Sen är jag också av åsikten att för att människan ska må bra så behövs fungerande ekosystem, och vi vet inte än exakt vad vi kan vara utan eller inte (om vi ens skulle värdera liv efter nytta för oss), och därför bör vi bredda bevarandearbetet så mycket som möjligt.

Var/när menar du att biologisk mångfald inte är av godo? Och vad är "miljön" i din mening?
 
En viktig fråga! Det är inte ett begrepp som jag slänger mig med av bara farten, utan för mig är det det bästa möjliga som också förstås av gemene man som ett bredare koncept än bara artbevarande. Vad jag gillar med begreppet är att det inte gör skillnad på natur och kultur, det handlar alltså inte om bevarande av "det vilda" utan att bevara stabila ekosystem inklusive mänsklig närvaro.

Jag är av åsikten att det finns ett inneboende värde i allt levande oavsett hur mycket direkt nytta det har för människan. Sen är jag också av åsikten att för att människan ska må bra så behövs fungerande ekosystem, och vi vet inte än exakt vad vi kan vara utan eller inte (om vi ens skulle värdera liv efter nytta för oss), och därför bör vi bredda bevarandearbetet så mycket som möjligt.

Var/när menar du att biologisk mångfald inte är av godo? Och vad är "miljön" i din mening?
Jag tycker det låter väldigt oprecist, biologisk månfald kan då i princip betyda vad som helst, eller egentligen ingenting.

Mångfald som ord betyder många olika och den rimligaste tolkningen av biologisk mångfald borde vara många olika arter och variation och det är ibland bra, ibland dåligt för miljön. För att ge ett övertydligt exempel, nya arter som kommer in och sprids i Sverige kan innebära att den biologiska mångfalden (antalet arter) ökar men är ofta inte av godo för miljön, som rävens dvärgbandmask.

En del miljöer är artfattiga utan att för den skull ha sämre biologiskt värde, det kan mycket väl vara tvärtom och jag tycker biologisk mångfald är ett dåligt begrepp för god naturmiljö.
 
Jag tycker det låter väldigt oprecist, biologisk månfald kan då i princip betyda vad som helst, eller egentligen ingenting.

Mångfald som ord betyder många olika och den rimligaste tolkningen av biologisk mångfald borde vara många olika arter och variation och det är ibland bra, ibland dåligt för miljön. För att ge ett övertydligt exempel, nya arter som kommer in och sprids i Sverige kan innebära att den biologiska mångfalden (antalet arter) ökar men är ofta inte av godo för miljön, som rävens dvärgbandmask.

En del miljöer är artfattiga utan att för den skull ha sämre biologiskt värde, det kan mycket väl vara tvärtom och jag tycker biologisk mångfald är ett dåligt begrepp för god naturmiljö.
Fast invasiva arter leder ju allt som oftast till att den biologiska mångfalden minskar, eftersom de har stor påverkan på ekosystemen och tränger undan andra arter.

Men, jag är på intet sätt fäst vid begreppet. Jag tycker bara det inte i dagsläget finns något bättre begrepp som är allmänt gångbart. Själv vill jag egentligen tala om Arne Naes "deep ecology" men "djup ekologi" på svenska är det ju ingen som förstår (eftersom det också kräver att en läst Naes).

Absolut att en del miljöer är artfattiga och ändå har stort värde! Men om vi talar om jordbrukets (mänsklighetens) konsekvenser så är ändå minskad biologisk mångfald en del av det, eftersom livsmiljöerna trängs undan (även de artfattiga). Så det handlar inte om flest arter per m2, det handlar om mångfald av miljöer och landskap.

Jag tror att vi är ganska lika i tankesättet egentligen. Men så länge det inte finns ett bättre begrepp (som inte separerar människa och natur) så kommer jag nog fortsätta använda biologisk mångfald, trots att det är otydligt :)
 
Funderar på om ni ens vet varför en lantbrukare får EU stöd? Det är för att vi konsumenter annars fått betala för de dyra priserna på säd.

All mat i affären kommer från lantbruket. Förrutom fisken då. Vi äter säden iform av mjöl och pasta. Lantbrukarna odlar våra grönsaker och säden fodrar köttet vi köper i butiken.

1975 hade vi 100000 lantbruk i sverige och nu 14142 stycken.

De mindre lantbruken har fått läggas ner pga olönsamhet och de som är kvar har tvingats till att bli större för att få någon som helst lönsamhet.

Pengarna ligger ofta i gården (företaget) och lantbrukaren har inte möjlighet att plocka ut någon nämnvärd lön.
Trots att de oftast arbetar hela dagarna (och kvällar nätter när skörden måste in)
De arbetar oftast 365 dagar om året utan att klaga.

De har både inkomster och utgifter med sitt lantbruk.

Känns orättvist att anklaga dem över att bin och humler försvinner
 
Jag tycker det låter väldigt oprecist, biologisk månfald kan då i princip betyda vad som helst, eller egentligen ingenting.

Mångfald som ord betyder många olika och den rimligaste tolkningen av biologisk mångfald borde vara många olika arter och variation och det är ibland bra, ibland dåligt för miljön. För att ge ett övertydligt exempel, nya arter som kommer in och sprids i Sverige kan innebära att den biologiska mångfalden (antalet arter) ökar men är ofta inte av godo för miljön, som rävens dvärgbandmask.

En del miljöer är artfattiga utan att för den skull ha sämre biologiskt värde, det kan mycket väl vara tvärtom och jag tycker biologisk mångfald är ett dåligt begrepp för god naturmiljö.
Det är kanske en tolkningsfråga men jag tycker det som togs upp i det du citerar är vanliga argument för biologisk mångfald. Det är bland annat etiska, ekologiska, ekonomiska och sociala eller kulturella skäl. Biologisk mångfald går ju att mäta med olika index så särskilt diffust behöver det inte vara.

Med det sagt håller jag väl lite med om att ett område som får en ökad biologisk mångfald inte nödvändigtvis alltid är bättre, eller kanske snarare att det inte alltid sker av rätt anledningar, ett tydligt exempel på det är klimatförändringarna. Vi kommer kanske få större lokal eller regional biologisk mångfald i Sverige av varmare klimat då mycket tyder på det, men arktiska och höghöjds-arter kommer få det svårt och den totala mångfalden kan då minska samtidigt som den ökar lokalt.

Men i det här sammanhanget, det vill säga storskaligt jordbruk med monokulturer som hotar biologisk mångfald, tycker jag däremot absolut att man bör verka för större biologisk mångfald och att inte förlora fler arter än man redan gjort.
 
På landet tycker jag ändå att det finns massor med blommor längst diken osv. Men åker man in till stan är det väldigt glest.
Istället för att ta från böndernas åkermark (vilket är deras inkomst) kan man försöka uppmuntra alla människor att ha mer blommor hemma, tex på balkongen och i trädgården, ja helt enkelt blommor över allt. Och kanske om det finns någon sort som är extra bra för bina att försöker uppmuntra folk att ha just den sorten.

Även betesmarker verkar det ju vara vanligt att man putsar, kanske kan vara en ide att låta dessa växa vilt tills det är dags för djuren att beta?
 
Funderar på om ni ens vet varför en lantbrukare får EU stöd? Det är för att vi konsumenter annars fått betala för de dyra priserna på säd.

All mat i affären kommer från lantbruket. Förrutom fisken då. Vi äter säden iform av mjöl och pasta. Lantbrukarna odlar våra grönsaker och säden fodrar köttet vi köper i butiken.

1975 hade vi 100000 lantbruk i sverige och nu 14142 stycken.

De mindre lantbruken har fått läggas ner pga olönsamhet och de som är kvar har tvingats till att bli större för att få någon som helst lönsamhet.

Pengarna ligger ofta i gården (företaget) och lantbrukaren har inte möjlighet att plocka ut någon nämnvärd lön.
Trots att de oftast arbetar hela dagarna (och kvällar nätter när skörden måste in)
De arbetar oftast 365 dagar om året utan att klaga.

De har både inkomster och utgifter med sitt lantbruk.

Känns orättvist att anklaga dem över att bin och humler försvinner
Nu vet jag inte vem du riktar ditt inlägg mot, men att anklaga lantbrukarna har ju inte jag gjort. Däremot så anklagar jag EU-stödet för att vara felutformat, och premiera fel sorts jordbruk.
 
På landet tycker jag ändå att det finns massor med blommor längst diken osv. Men åker man in till stan är det väldigt glest.
Istället för att ta från böndernas åkermark (vilket är deras inkomst) kan man försöka uppmuntra alla människor att ha mer blommor hemma, tex på balkongen och i trädgården, ja helt enkelt blommor över allt. Och kanske om det finns någon sort som är extra bra för bina att försöker uppmuntra folk att ha just den sorten.

Även betesmarker verkar det ju vara vanligt att man putsar, kanske kan vara en ide att låta dessa växa vilt tills det är dags för djuren att beta?
Fast det handlar inte om "massor med blommor" utan att det är tillräckligt många olika sorter, tillräckligt stora sammanhängande områden, tillräckligt näringsfattig mark, tillräckligt med boplatser etc. etc. De flesta pollinerare rör sig inte mer än 100 meter från sitt bo, och de flesta åkrar är mycket större än så idag.
 
Det är kanske en tolkningsfråga men jag tycker det som togs upp i det du citerar är vanliga argument för biologisk mångfald. Det är bland annat etiska, ekologiska, ekonomiska och sociala eller kulturella skäl. Biologisk mångfald går ju att mäta med olika index så särskilt diffust behöver det inte vara.

Med det sagt håller jag väl lite med om att ett område som får en ökad biologisk mångfald inte nödvändigtvis alltid är bättre, eller kanske snarare att det inte alltid sker av rätt anledningar, ett tydligt exempel på det är klimatförändringarna. Vi kommer kanske få större lokal eller regional biologisk mångfald i Sverige av varmare klimat då mycket tyder på det, men arktiska och höghöjds-arter kommer få det svårt och den totala mångfalden kan då minska samtidigt som den ökar lokalt.

Men i det här sammanhanget, det vill säga storskaligt jordbruk med monokulturer som hotar biologisk mångfald, tycker jag däremot absolut att man bör verka för större biologisk mångfald och att inte förlora fler arter än man redan gjort.
Argument för biologisk mångfald är något helt annat än vad man menar med termen "biologisk mångfald". Etiska, ekologiska, ekonomiska och sociala eller kulturella argument går även att använda för storskaligt jordbruk.

Jag tror att de flesta likställer biologisk mångfald med artrikedom och det säger inte så jättemycket om huruvida något är miljö- och naturmässigt bra.
 
Argument för biologisk mångfald är något helt annat än vad man menar med termen "biologisk mångfald". Etiska, ekologiska, ekonomiska och sociala eller kulturella argument går även att använda för storskaligt jordbruk.

Jag tror att de flesta likställer biologisk mångfald med artrikedom och det säger inte så jättemycket om huruvida något är miljö- och naturmässigt bra.
Vilka ekologiska argument finns det för att föredra storskaliga jordbrukets monokulturer över en mer heterogen miljö?
 
Fast det handlar inte om "massor med blommor" utan att det är tillräckligt många olika sorter, tillräckligt stora sammanhängande områden, tillräckligt näringsfattig mark, tillräckligt med boplatser etc. etc. De flesta pollinerare rör sig inte mer än 100 meter från sitt bo, och de flesta åkrar är mycket större än så idag.
Jo men om alla människor i ett villa område då fyllde sina trädgårdar med rätt typ av blommor för bina skulle det ju underlätta. Jämfört med hur det ser ut nu i många villaområden.
Nog rör de sig mer än 100 meter, har massor med pollinerande bin i min trädgård, men inget bo i närheten.
 
Så ALLA ska ta sitt ansvar och vaccinera sej mot Covid men ALLA ska inte behöva bry sej om att rädda bin/humlor ??
Intressant ... Vi människor kommer inte långt om bin och humlor dör... Då kvittar vaccin rätt hårt...

Jag har ändå svårt att se vad jag ska göra för skillnad med min 1000kvm tomt.

Jag tycker det här ansvaret till största del ligger mer på de som äger mark. Och då syftar jag inte på villaträdgård. Där gör man väl vad man kan. De flesta har lite rabatter och fruktträd.
 
Jo men om alla människor i ett villa område då fyllde sina trädgårdar med rätt typ av blommor för bina skulle det ju underlätta. Jämfört med hur det ser ut nu i många villaområden.
Nog rör de sig mer än 100 meter, har massor med pollinerande bin i min trädgård, men inget bo i närheten.
Absolut att villaträdgårdar kan hjälpa mycket, men de är en droppe i havet jämfört med jordbrukslandskapet.

"de": Vi talar om tusentals olika arter, så det blir svårt att generalisera. Vildbin har du troligtvis några bon av i närheten, de behövs letas efter. Är det tambin flyger de längre. För att inte tala om pollinerande flugor, fjärilar, malar, svärmare, getingar... det är säkerligen en del generalister runt dig, men generellt i villaträdgårdar inte några specialister om du inte råkar ha väldigt fin miljö runt knuten.

Jag har ändå svårt att se vad jag ska göra för skillnad med min 1000kvm tomt.

Jag tycker det här ansvaret till största del ligger mer på de som äger mark. Och då syftar jag inte på villaträdgård. Där gör man väl vad man kan. De flesta har lite rabatter och fruktträd.
På 1000 kvm har du gott om plats till blomsteräng, bihotell, vattenbad, ja, ett helt litet paradis för massor med pollinerare. De flyger inte långt men du kan lätt ha en stor mångfald på din plätt! En får ju göra det en kan ändå, tycker jag.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp