Jordbrukets fel att bina dör ut

Har du någonsin slagit en äng med lie? Tidsåtgången är enormt mycket större, och arbetskraft behövs. Arbetskraft är idag dyrare än maskiner. Skogsträdgård och skogsbete kan en mig veterligen inte få något EU-bidrag för alls, ergo premieras markanvändning som ger bidrag. Trädesbruk, ja, då använder du inte marken=inte lika hög avkastning.
Det kan säkert vara kul att slå med lie men att gå tillbaka till den tiden är inte realistiskt, det kommer inte att ske. Det som däremot, åtminstone i teorin skulle kunna göras är att fatta ett beslut om att Sverige skall vara självförsörjande på livsmedel samt att inte tillåta industriell inomhusuppfödning av djur. Det skulle vara en bra start mot ett mera hållbart samhälle.
 
Men är du insatt i KRAV ersättningen ?
Ja, men jag ser inte hur det är relevant för diskussionen vi för. Oavsett hur ersättningarna ser ut anser jag inte att KRAV/ekologiskt räcker. Det är som sagt bättre än inget, men inte tillräckligt.
Det kan säkert vara kul att slå med lie men att gå tillbaka till den tiden är inte realistiskt, det kommer inte att ske. Det som däremot, åtminstone i teorin skulle kunna göras är att fatta ett beslut om att Sverige skall vara självförsörjande på livsmedel samt att inte tillåta industriell inomhusuppfödning av djur. Det skulle vara en bra start mot ett mera hållbart samhälle.
Jag har inte sagt att vi skall gå tillbaka till någon tidigare version av jordbruk. Däremot ser jag att jordbruket behöver förändras drastiskt. Självförsörjande på livsmedel samt ingen industriell djuruppfödning är en del av det, men inte allt, i min mening.
 
Ja, men jag ser inte hur det är relevant för diskussionen vi för. Oavsett hur ersättningarna ser ut anser jag inte att KRAV/ekologiskt räcker. Det är som sagt bättre än inget, men inte tillräckligt.

Jag har inte sagt att vi skall gå tillbaka till någon tidigare version av jordbruk. Däremot ser jag att jordbruket behöver förändras drastiskt. Självförsörjande på livsmedel samt ingen industriell djuruppfödning är en del av det, men inte allt, i min mening.

Vad mer tycker du behövs?

Intressant tråd och utveckling!
 
Men det är väl inte alls samma som du menar att de lever på marginalerna?
Det är intressant att vissa tror att det är gratis att odla.... Tror du verkligen att bonden med full maskinpark har kunnat cacha maskinerna? Vad tror du det kostar att serva en traktor eller tröska? Vad tror du utsädet kostar? Hur mycket diesel går det åt för att plöja, harva, så, skörda en ha mark tror du?

Hur mycket kostar en traktor som är tillräckligt stark för att plöja en leråker tror du?
 
Vad mer tycker du behövs?

Intressant tråd och utveckling!
Hm. Ja, alltså, jag har tankar, men inte så många raka svar. Som historiker har jag ett intresse för de långa linjerna i historien, och för vårt förhållande till natur; och natur som koncept är lite avhängigt av att det finns något som inte är natur, vilket jag lite vill ta bort. Jordbruket ska inte vara en kamp mot naturen, som den mycket setts som/är idag, utan ett samarbete med den natur vi ju faktiskt är en del av. Och jag vet att många gärna vill sätta sådana tankar i "flummig stadsmänniska"-facket, men jag hoppas att vi någon gång ska komma förbi det. Jag må ha akademisk bakgrund, men jag var sju år när jag var med och slaktade min första gris. Med mina egna händer. Jag har bönder i släkten på alla sidor, och har sett många olika sätt att bruka jorden och leva med (eller mot) naturen. Så jag hoppas på en ny typ av tänkande där uppdelningen natur-civilisation inte finns. Jag skriver allt det här för att sätta mina mer konkreta tankar i perspektiv; det som står nedanför är inte något som kan införas över en natt, och det kräver större skiften i värderingar i samhället i stort för att faktiskt fungera. Det betyder dock inte att det är omöjligt, särskilt inte eftersom jag sett med egna ögon (och läst otaliga historiska och nutida perspektiv som inte kommer från det västerländska industriella jordbruket) att det finns andra sätt att vara på och tänka.

Så, med det sagt: Jag tycker att det behövs att maten blir dyrare. Eller, att viss mat blir dyrare. De EU-bidrag vi har idag är på det stora hela likadana som efter andra världskriget, och fokuserar på billigt kött, billig mjölk, billigt spannmål genom storskalig produktion. Jag vill se mindre produktionsenheter med mer diversifierad produktion på mindre ytor, som alla föder lokalsamhället i första hand. Det vill säga, en bonde har både frukt och grönt, spannmål, kanske viss djurproduktion, bönor, potatis - och såklart måste detta anpassas efter lokala förhållanden, och sorter och arter inom t.ex. gruppen "spannmål" också ha bredare genetisk bas (det vill säga vara flera sorter). Samtidigt önskar jag att de bidrag som ges också stöttar faktiskt bevarandearbete i själva jordbruket, det vill säga att konflikten mellan "miljömuppar" och "bönder" tas bort, eftersom de bör om de inte är samma person, åtminstone jobba i samklang. Det gäller att skapa livsmiljöer för bred biologisk mångfald som ett inslag i odlingslandskapet, insprängda skogar, lieslåtter, våtmarker m.m. Likaså effektivare konflikthantering när de uppstår, t.ex. bättre stöd för de som har problem med rovdjur eller skadedjur. Stöd som söks efter behov på den punkten, möjligtvis. Tycker också att yrket bonde ska ha mycket högre status i vårt samhälle, och inte vara så undanskymt på landsbygden, utan något som även de som bor i städerna har aktiv kontakt med genom livet, en dialog och förståelse ska finnas där, inte konflikt och okunskap (på båda hållen).

Detta är några tankar. Har många, många fler, och allt samspelar såklart. Och, viktigast av allt: Det är inte någon färdig lösning. Jag har inte alla svar. Då hade jag inte suttit här och skrivit utan varit och knackat dörr på Rosenbad och SLU och i Bryssel. Men jag gör mitt bästa med det jag har, och jag tror inte att förändring åstadkoms genom att en snubbe helt plötsligt har en lösning på ALLA problem, utan genom att många människor samtidigt testar en massa olika saker och försöker hitta rätt tillsammans. Och gudarna vet att vi måste försöka hitta rätt, nu när allt går fel. Bina dör, skogar brinner, människor svälter... Jag tänker då inte gå genom livet och rycka på axlarna. Jag tänker försöka.
 
För de flesta äger mycket mark?
Annars så tycker jag EU borde införa krav på att viss del av marken inte ska brukas då… Eller att det måste sås äng.

Jag tycker öppna landskap är vackert, men skittrist när det bara är åker, åker, åker. Här i östergötland är det mycket så.

Det går inte att så en äng, marken måste utarmas (det tar flera år!) , krattas på våren, och på sensommaren slås och gräset tas bort. Efter slagnlngen kan det gå betesdjur där.
 
Det är intressant att vissa tror att det är gratis att odla.... Tror du verkligen att bonden med full maskinpark har kunnat cacha maskinerna? Vad tror du det kostar att serva en traktor eller tröska? Vad tror du utsädet kostar? Hur mycket diesel går det åt för att plöja, harva, så, skörda en ha mark tror du?
Intressant att du tror att vissa tror att det är gratis att odla. Jo många bönder har betalat sin maskinpark. Och jag vet precis vad diesel, utsäde, plast, nät, servning o reparationer kostar. Däremot är jag inte alls insatt i bekämpningsmedel o konstgödning. Men du får inte glömma att det finns inkomster också som ställs mot utgifterna, det är liksom inte, som framställs, bara utgifter.
 
Vad menar du med dålig markkvalitet? Det är ju där det är ojämt, stenigt och liknande som lien är bättre än motoriserade maskiner, iallafall när man ser var lieföretagen slår för ytor.
En motoriserad maskin kan vara en elröjsåg. Nej lien är inte bättre där, med röjsågen kan jag ta bort oönskade växter på ställen lien inte når.
 
En motoriserad maskin kan vara en elröjsåg. Nej lien är inte bättre där, med röjsågen kan jag ta bort oönskade växter på ställen lien inte når.

Jag har ingen aning om vart röjsågen är bättre eller når längre när det handlar om gräs... Sly är ju röjsågen bättre men risken är stor att man bara stubbhamlar och det blir värre och värre...
Min röjsåg sitter fast i min sele så når ju inte så lågt ifrån kroppen....
 
Jag tycker Rachel Carsons bok Tyst vår borde vara obligatorisk läsning för alla. Den här många år på nacken men är fortfarande lika aktuell.

Och för den som vill ha lite mindre domedag och istället känna hopp och glädje, läs Den vilda trädgården av Dave Goulson. Disclaimer: man blir helt tokig och vill sätta insektshotell och anlägga ängar och plantera äppelträd överallt!
 
Så, med det sagt: Jag tycker att det behövs att maten blir dyrare. Eller, att viss mat blir dyrare. De EU-bidrag vi har idag är på det stora hela likadana som efter andra världskriget, och fokuserar på billigt kött, billig mjölk, billigt spannmål genom storskalig produktion. Jag vill se mindre produktionsenheter med mer diversifierad produktion på mindre ytor, som alla föder lokalsamhället i första hand. Det vill säga, en bonde har både frukt och grönt, spannmål, kanske viss djurproduktion, bönor, potatis - och såklart måste detta anpassas efter lokala förhållanden, och sorter och arter inom t.ex. gruppen "spannmål" också ha bredare genetisk bas (det vill säga vara flera sorter). Samtidigt önskar jag att de bidrag som ges också stöttar faktiskt bevarandearbete i själva jordbruket, det vill säga att konflikten mellan "miljömuppar" och "bönder" tas bort, eftersom de bör om de inte är samma person, åtminstone jobba i samklang. Det gäller att skapa livsmiljöer för bred biologisk mångfald som ett inslag i odlingslandskapet, insprängda skogar, lieslåtter, våtmarker m.m. Likaså effektivare konflikthantering när de uppstår, t.ex. bättre stöd för de som har problem med rovdjur eller skadedjur. Stöd som söks efter behov på den punkten, möjligtvis. Tycker också att yrket bonde ska ha mycket högre status i vårt samhälle, och inte vara så undanskymt på landsbygden, utan något som även de som bor i städerna har aktiv kontakt med genom livet, en dialog och förståelse ska finnas där, inte konflikt och okunskap (på båda hållen).
Dessa riktade stöd är inte sällan kontraproduktiva, projekten som genomförs har som syfte att maximera stödet inte att få till en bra miljö. Det är numera stora pengar involverade och det förändrar inställningen hos de som arbetar inom området och drar dessutom till sig fel personer. Det låter pessimistiskt men det är realiteten, tyvärr.
 
Intressant att du tror att vissa tror att det är gratis att odla. Jo många bönder har betalat sin maskinpark. Och jag vet precis vad diesel, utsäde, plast, nät, servning o reparationer kostar. Däremot är jag inte alls insatt i bekämpningsmedel o konstgödning. Men du får inte glömma att det finns inkomster också som ställs mot utgifterna, det är liksom inte, som framställs, bara utgifter.
Ja, under förutsättning att det inte blir torka eller att ett spöregn orsakar liggsäd, att priserna för spannmålen råkar ligga på en bra nivå precis när det är dags för skörd och försäljning, att förhållandena vädermässigt har varit så bra så att skörden kan säljas till humankonsumtion som ger ett högre pris.

De flesta får gården att gå runt, så mycket mer än så är det inte. Storbönderna kan få större vinster, men de är få i jämförelse med de som har normalstora och mindre gårdar.

Det sättet du uttrycker dig när det gäller lantbrukares inkomster/vinster tolkar jag som att det finns vissa luckor i lantbruksekonomikunskaperna.
 
Dessa riktade stöd är inte sällan kontraproduktiva, projekten som genomförs har som syfte att maximera stödet inte att få till en bra miljö. Det är numera stora pengar involverade och det förändrar inställningen hos de som arbetar inom området och drar dessutom till sig fel personer. Det låter pessimistiskt men det är realiteten, tyvärr.
Syftar du på min tanke om stöd till rovdjursdrabbade eller var det något annat?

Min förhoppning är ju att det är en del i en större förändring. Som jag skrev i början krävs det ändrad kultur kring jordbruk för att något av det ska fungera på stor skala.
 
Intressant att du tror att vissa tror att det är gratis att odla. Jo många bönder har betalat sin maskinpark. Och jag vet precis vad diesel, utsäde, plast, nät, servning o reparationer kostar. Däremot är jag inte alls insatt i bekämpningsmedel o konstgödning. Men du får inte glömma att det finns inkomster också som ställs mot utgifterna, det är liksom inte, som framställs, bara utgifter.
Enligt lönestatistik.se ligger medianlönen på 18000 kr. Sjuksköterska ligger på 25, som jämförelse.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp