Att kunna sälja in sig över en kopp kaffe är väl det som anställningsintervju går ut på.Ja för er som det "bara" är att gå all in med att sälja er själv så är det förstås easy peasy. För såna som mig som är bra på att skapa förtroende i långsiktiga realtioner men INTE är bra på att sälja mig själv över en kaffe så är det inte så bara.
Och bortser man från att jag själv förstås ur ett rent egoistiskt perspektiv också vill kunna få jobb, så tror jag att man även ur ett samhällsperspektiv gör arbetsmarknaden en stor otjänst om man gör matchningsprocessen alltför snäv i betydelsen "jobb tillsätts genom att känna varandra eller genom gemensamma vänner/familj/kollegor". Absolut är det ETT sätt för AG och AT att hitta varandra, men jag tycker det ligger i båda parters intresse att sträva efter att hålla även andra dörrar öppna.
Visst ett av mina jobb fick jag genom att min systers ex pappa viste vem jag var men annars har det varit träffat någon på puben som jag pratat med som rekommenderat att ringa till ett visst företag men absolut inte nämna vem som tippsat om det eller en gång så gav jag tips på ett företag som behövde förstärkningoch och vi började prata på en hundkurs, där sa jag att inte nämna mig.
Behöver inte alls vara så nära som gemensamma vänner eller familj.