Jag mötte en grävling!!!

[TinyWiny]

Hur vanligt är det att grävlingar är så sysselsatta med sitt att de inte ens märker två människor som går och pratar och dessutom har varsin häst med, skodda, på grusväg?

Jag och dottern hade hämtat hästarna och jag ser något på håll som jag tror är en katt som grejar i diket, men inser till min förvåning när vi kommer närmare att det är en grävling, jag trodde de var skygga djur?!

Vi var bara 5-6 meter ifrån den när jag säger till dottern att nu pratar vi VÄLDIGT HÖGT för det är en grävling i diket.

Grävlingen tittar upp, tittar nyfiket på mej medans jag och dottern fortfarande skrik-pratar, jag börjar gapa ännu högre och hoppar runt (tur att vi har coola hästar) och då tycker den att det nog är säkrast att försvinna.

Den såg fullvuxen ut, jag vet ju att vi har grävlingar här men de brukar ju dra fortast möjligt, man brukar precis hinna se att, jo det var nog en grävling.

Varför så orädd? Dåligt med mat kan det ju knappast vara nu?!

Om någon undrar, jo jag tycker att grävlingar är jättefina djur, men efter att som liten varit nära att bli biten så har jag väldig respekt för dem, kom undan med trasiga byxor, tack och lov för cykel

 

[Fraggel_Tess]

Sv: Jag mötte en grävling!!!

De grävlingar jag har stött på har varit väldigt skygga och sprungit iväg. Kanske hade han nåt smaskigt i diket som lockade mer.

 

[Sasse]

Sv: Jag mötte en grävling!!!

De flesta grävlingar är nog väldigt skygga, det är väl därför man aldrig ser dom. Men det finns undantag. Min pappa har varit ca 3 m från en grävling. Grävlingen såg honom inte förrän min pappa var såpass nära alltså. Men den började morra, och då backar man kvickt

Jag har även varit "nära" en grävling. Den var dock mycket längre bort, men tillräckligt så att man såg den. Den sprang inte ifrån mig, utan kom emot mig efter att ha stått o glott nån minut. Så det finns väl grävlingar mot inte bryr sig så mycket med.

 

[aiquen]

Sv: Jag mötte en grävling!!!

De grävlingar jag har stött på har varit väldigt skygga och sprungit iväg. Kanske hade han nåt smaskigt i diket som lockade mer.

Det var min tanke också.

Ungefär som när jag mötte en räv med bilen en gång: räven stod mitt på landsvägen och sprang inte undan trots att jag kom körande i mycket hög hastighet. Så jag fick tvärstanna och stå still en stund innan den flyttade på sig, och det visade sig då att räven lekte med en mus som den inte gärna ville släppa. Till sist sprang den av vägen dock, men den såg noga till att få med sig musen i farten.

 

[Lilahnee]

Sv: Jag mötte en grävling!!!

Jag och min syster var på promenad på en smal skogsstig omgärdad av blåbärsris för ett par somrar sen, och vem kommer rakt emot oss om inte en grävling? Den upptäckte oss inte förrän den endast var fyra meter ifrån oss, och då vände den snabbt på klacken och sprang iväg. Det var en väldigt häftig upplevelse men det verkar inte vara helt ovanligt med liknande möten.

 

[TinyWiny]

Sv: Jag mötte en grävling!!!

Ja att rävarna här omkring är modiga det vet jag, mamma räv låter sina ungar leka trots att vi står och tittar på dem och pratar, hon kollar på oss ibland men struntar i oss sen.

En dag förra året kom en räv med en stor höna i munnen den var så stor att han lade ner den ibland för att ta bättre grepp, stackars höna hon släpade ju i marken

Vår kompost får heller aldrig vara ifred, rävarna är där och länsar på en gång, men nu har vi satt staket runt så de inte kommer åt den

Grannarna varnade oss för att lämna skor på trappen när vi flyttade hit, rävar tycker om att gnaga på skor precis som hundar

 

[TinyWiny]

Sv: Jag mötte en grävling!!!

Ja de brukar ju vända direkt när de ser en, inte stå och betrakta en som om det vore den naturligaste sak i världen att vi stod där när hon tittade upp!?

Att man ser dem är inte så ovanligt här, men de brukar dra snabbt när man kommer.

 

[TinyWiny]

Sv: Jag mötte en grävling!!!

Ja det var just en grävling som kom emot mej som slutade med trasiga byxor jag trodde i skymningen att det var en hund och lockade på den, (detta var mitt ute i skogen och det var ganska vanligt att jag träffade på hundar som sprungit bort, vilka jag med sorg i hjärtat återlämnade till ägaren, jag ville ju ta med dem hem)
Denna gången visade det sej att det inte var en hund utan en grävling, han blev ganska sur när jag kom så nära vad jag cyklade fort därifrån jag hade ju tur att det bara var byxorna och inte mitt ben han fick tag i, de springer fort de små rackarna

 

[TinyWiny]

Sv: Jag mötte en grävling!!!

Ja något intressant måste det ha varit!

 

[Poxz]

Sv: Jag mötte en grävling!!!

Jag har mött 2-3 stycken, och ingen av dem har varit speciellt skygga. De har liksom bara sniffat vidare och kört sitt race, men när man kommit för nära bara vänt och larvat åt andra hållet.

Den allra "coolaste" grävlingen var nog den jag mötte när jag hade hunden med mig (schäfer). Antingen såg h*n oss inte, eller så brydde h*n sig inte för vi kom bra nära innan h*n "upptäckte oss". Och det var bara för att hunden såg grävlingen samtidigt och naturligtvis skällde till...

Men inte ens då fick h*n bråttom utan stannade upp, blängde på oss och fnös och vände sedan rumpan till och travade iväg.

 

[TinyWiny]

Sv: Jag mötte en grävling!!!

Ja det var precis så som den här gjorde!
Kanske är det inte så ovanligt ändå