Jag krossas

Jag vet knappt vad jag ska ta mig till för ångesten sliter mig i stycken. Allting bara snurrrar och snurrar och snurrar så fort att det finns inte en chans att hinna med. Jag vet inte hur jag har klarat denna veckan och jag har ingen aning om hur jag ska klara mig igenom helgen utan att bryta ihop fullkomligt för jag är så in i märgen slutkörd och jag kan inte vila för jag är för stressad men jag kan inte göra något för jag är för trött och huvudet funkar inte. Antingen snurrar allt i överljudsfart eller så är det kolsvart och jag är okapabel att tänka alls. Det kolsvarta är värst för jag kan inte göra något alls för jag kan inte koncentrera mig eller tänka på ens det allra lättaste. Bara ligga och stirra.

Djuren blir fortfarande sjuka hela tiden. Jag gör mitt bästa men mitt bästa aldrig tillräckligt. Just nu käkar både Pärla och Poppy kortison. Pärla är mycket bättre tack och lov men Poppys klåda är lika illa fortfarande och jag vet inte vad jag ska göra. Eller jo, ringa veterinären såklart, men sedan då? Hur ska jag få reda på vad hon inte tål när eliminationsdiet inte funkar?

I tisdags blev Epica kastrerad och det kan gå åt vilket håll som helst. Med tanke på hur mycket jag älskar henne så lär det gå åt helvete. Hon äter bara lite lite på egen hand och vägrar att dricka så det är tvångsmatning som gäller och jag får panik varje gång för ångesten är så stark att jag knappt klarar att mata henne och för varje gång jag inte klarar att tvinga i henne all stödmatning så minskar hoppet om att hon ska överleva vilket ger ännu mer ångest så allt blir en negativ spiral som föder mer och mer ångest. Jag vet inte vad jag gör om Epica också dör

Jag har mer ångest än vad jag har haft på flera år. Den sliter mig fullständigt i stycken. I måndags skar jag mig vilket gör att det jävla monstret sitter och skriker om att jag måste göra det igen för det blev inte ordentligt gjort. Men om jag ska göra det ”rätt” så kommer det att ta mer än en månad att läka. Tjockistankarna har också fritt spel. Efter att jag tog covidsprutan blev jag jättedålig och hade noll matlust i flera veckor. Vikten rasade av så såklart fortsatte jag ju att svälta mig men nu börjar jag tappa behärskningen och jag har redan gått upp 1kg igen och jag har fullkomlig panik för det också.

Jag är fullkomligt okapabel att hålla ordning hemma och nu när Epica måste tas omhand så har kaoset fått extra fritt spelrum plus allt kaos som omhändertagandet av Epica skapar så jag har typ fått sparka upp en stig för att ta mig fram. Vilket såklart skapar ÄNNU MER panik och ångest. Att pengarna typ runnit mellan fingrarna gör paniken ännu ännu ännu värre!

Jag vet inte vad jag ska ta mig till och jag vet inte varför jag skriver. Jag borde göra något vettigt för att lösa allt istället för att sitta här som ett odugligt jävla mähä

 

[Lyan]

Vad jag har lärt mig genom åren med ett antal opererade marsvin är att ordentlig smärtlindring är bland det absolut viktigaste för att de ska komma igång med att äta själva. Plus rätt aggressiv stödmatning i början, så att inte tarmrörelserna stannar av.

Det är ett jättepositivt tecken att hon börjat äta lite själv!

Nu är det visserligen december, men gräs kan göra underverk för aptiten. Inte i några stora mängder förstås, men de flesta krassliga marsvin brukar kunna tänka sig att äta gräs även om de inte vill äta någonting annat.

Samma erfarenhet här. Hon fick sista dosen bupaq ikväll och veterinären trodde inte att det skulle behövas mer men jag funderar på att be min vän om lite metacam så hon får smärtstillande några dagar till för säkerhets skull.
Det är stödmatningen som varit/är mitt svåraste problem eftersom min ångest blir skyhög bara av tanken på att stödmata för så gott som alla jag har försökt rädda de senaste åren har dött eller fått avlivas oavsett hur noga jag än varit så varje gång jag måste stödmata så ser jag alla jag förlorat och som jag i princip bara förlängt lidandet på genom att stödmata

Hon satt och åt hö nu när jag gick och la mig så jag hoppas verkligen att det är på väg att vända nu!

Gräs har jag tyvärr inte kunnat hämta men hon har fått en massa annat som hon ätit

 

[Lyan]

Jag däremot har inte gjort annat än ätit och ätit och ätit så nu när paniken för Epica har lättat en aning så har jag tokpanik gör vikten istället

 

[sorbifolia]

Jag däremot har inte gjort annat än ätit och ätit och ätit så nu när paniken för Epica har lättat en aning så har jag tokpanik gör vikten istället

Det är nog din hjärna som fastnat i panik-modus. Kom ihåg att ångesten i sig inte är farlig, den är bara obehaglig.

Och det är inte heller farligt om du går upp litegrann i vikt. Vad är det värsta som skulle kunna hända i så fall?

 

[Lyan]

Det är nog din hjärna som fastnat i panik-modus. Kom ihåg att ångesten i sig inte är farlig, den är bara obehaglig.

Och det är inte heller farligt om du går upp litegrann i vikt. Vad är det värsta som skulle kunna hända i så fall?

Jag har haft panik nästan dygnet runt i flera veckor nu så det har den definitivt och jag vet inte hur jag ska få det att sluta Och om ångesten och paniken ska fortsätta såhär så kommer det att bli farligt

Jag kommer att känna mig fet och äcklig och hata mig själv ännu mera än vad jag redan gör föratt jag är oduglig på allt

 

[doppler]

Samma erfarenhet här. Hon fick sista dosen bupaq ikväll och veterinären trodde inte att det skulle behövas mer men jag funderar på att be min vän om lite metacam så hon får smärtstillande några dagar till för säkerhets skull.
Det är stödmatningen som varit/är mitt svåraste problem eftersom min ångest blir skyhög bara av tanken på att stödmata för så gott som alla jag har försökt rädda de senaste åren har dött eller fått avlivas oavsett hur noga jag än varit så varje gång jag måste stödmata så ser jag alla jag förlorat och som jag i princip bara förlängt lidandet på genom att stödmata

Hon satt och åt hö nu när jag gick och la mig så jag hoppas verkligen att det är på väg att vända nu!

Gräs har jag tyvärr inte kunnat hämta men hon har fått en massa annat som hon ätit

Ett par dagar på Metacam till skadar säkert inte. Det är sällan något marsvin reagerar negativt på just Metacam. Bupaq däremot har jag mindre bra erfarenheter av. Där finns ett större spann mellan djur som hanterar det jättebra till djur som förvandlas till små, apatiska aptitlösa högar. Möjligen kommer aptiten förbättras nu när hon slipper Bupaq, ifall hon är en av dem som inte tål det så bra.

Ångest har jag ingen erfarenhet av alls, och kan därför inte säga så mycket om just det. Däremot så har jag stödmatat en himla massa marsvin och i de allra flesta fallen så brukar det vända efter några dagar till en vecka efter en operation, under förutsättning förstås att marsvinet inte medicineras med något hen inte riktigt tål.

Att hon äter hö är ett fantastiskt gott tecken! Äter hon stödmatningsmat om du serverar den i skål? De flesta någorlunda pigga marsvin brukar tycka det är gott och äta frivilligt.

Jag tycker det brukar märkas på deras attityd vid stödmatningen när det är dags att försöka med skål. När de tar sprutan med någorlunda entusiasm är det dags.

 

[sorbifolia]

Jag har haft panik nästan dygnet runt i flera veckor nu så det har den definitivt och jag vet inte hur jag ska få det att sluta Och om ångesten och paniken ska fortsätta såhär så kommer det att bli farligt

Jag kommer att känna mig fet och äcklig och hata mig själv ännu mera än vad jag redan gör föratt jag är oduglig på allt

Hoppast att du lyckades få sova i natt, och att det känns lite bättre i dag.

Försök om du kan låta bli med att tala om för dig själv att du kommer känna dig dålig och hata dig själv - sådana tankar blir ofta självuppfyllande profetier, genom att vi förväntar att det ska hända så programmerar vi in det i våra hjärnor.

Det är rätt så tydligt att du använder mat för att hantera känslor, och det är inget du ska behöva må dåligt över. När kroppen känner att den är i ett krisläge, så signalerar den att den behöver mera näring. Stress och ångest bränner en massa kalorier, precis som fysisk aktivitet gör. Och mat, särskilt vissa typer, ger endorfiner som får oss att må bättre.

När "krisen" är över och du lyckas varva ner, så kommer även ätandet lugna ner sig. Men om du har dåligt samvete över att du ätit för mycket, så är det lätt att hamna i en negativ spiral. Kan du testa att vara lite snäll och förlåtande mot dig själv? Du tog hand om Epica, och du tog dig ut och skaffade saltvatten och mat åt henne trots ångesten. Det är jättebra! Och betyder mycket mera än ett par kg hit eller dit.

Kram

 

[Lyan]

Ett par dagar på Metacam till skadar säkert inte. Det är sällan något marsvin reagerar negativt på just Metacam. Bupaq däremot har jag mindre bra erfarenheter av. Där finns ett större spann mellan djur som hanterar det jättebra till djur som förvandlas till små, apatiska aptitlösa högar. Möjligen kommer aptiten förbättras nu när hon slipper Bupaq, ifall hon är en av dem som inte tål det så bra.

Ångest har jag ingen erfarenhet av alls, och kan därför inte säga så mycket om just det. Däremot så har jag stödmatat en himla massa marsvin och i de allra flesta fallen så brukar det vända efter några dagar till en vecka efter en operation, under förutsättning förstås att marsvinet inte medicineras med något hen inte riktigt tål.

Att hon äter hö är ett fantastiskt gott tecken! Äter hon stödmatningsmat om du serverar den i skål? De flesta någorlunda pigga marsvin brukar tycka det är gott och äta frivilligt.

Jag tycker det brukar märkas på deras attityd vid stödmatningen när det är dags att försöka med skål. När de tar sprutan med någorlunda entusiasm är det dags.

Hon verkar inte ha tålt bupaq så bra plus att hon också får baytril så hon fick diarré dagen efter operationen. Då fick hon dia-stop vilket stoppade den redan efter en dos tack och lov och så satte vi in andapsin och probiotika som hon kommer att få så länge hon får baytril.

Nyss slukade hon sin cc frivilligt för första gången och sedan åt hon 1cm gurka innan hon gick och la sig igen. Så det fortsätter att gå långsamt framåt! Hon äter kligröt ur skål men inga stora mängder. Cc har hon inte velat ha ur skål ännu och hon vill inte ha sina ärtplättar. Hö äter hon också alldeles för lite fortfarande men att hon äter alls är ju ett gott tecken. Hon får sitt vanliga hö och extra oxbow botanical hö för det älskar hon plus att det är lite grövre än det vanliga höet så tänderna får jobba lite extra. Är så orolig för hennes tänder nu när hon äter så dåligt för både hennes moster och morbror fick tandfel

Var glad att du slipper ångest! Min ångest förstör hela mitt liv

 

[Lyan]

Hoppast att du lyckades få sova i natt, och att det känns lite bättre i dag.

Försök om du kan låta bli med att tala om för dig själv att du kommer känna dig dålig och hata dig själv - sådana tankar blir ofta självuppfyllande profetier, genom att vi förväntar att det ska hända så programmerar vi in det i våra hjärnor.

Det är rätt så tydligt att du använder mat för att hantera känslor, och det är inget du ska behöva må dåligt över. När kroppen känner att den är i ett krisläge, så signalerar den att den behöver mera näring. Stress och ångest bränner en massa kalorier, precis som fysisk aktivitet gör. Och mat, särskilt vissa typer, ger endorfiner som får oss att må bättre.

När "krisen" är över och du lyckas varva ner, så kommer även ätandet lugna ner sig. Men om du har dåligt samvete över att du ätit för mycket, så är det lätt att hamna i en negativ spiral. Kan du testa att vara lite snäll och förlåtande mot dig själv? Du tog hand om Epica, och du tog dig ut och skaffade saltvatten och mat åt henne trots ångesten. Det är jättebra! Och betyder mycket mera än ett par kg hit eller dit.

Kram

Tack Jag har haft mycket ångest men fått sova en del iallafall.

Jo, jag vet, men jag klarar inte att mota bort alla dåliga tankar Jag vill ha terapi men psykiatrin tycker inte att jag är lämplig för terapi

Jag vet inte om jag använder mat för att hantera känslor. Kanske är det så. Jag vet iallafall att jag inte kan äta på ett hälsosamt sätt överhuvudtaget. Antingen vräker jag i mig eller så svälter jag mig.
Min kropp verkar dock inte reagera på endorfiner för allt som får ”normala” människor att må bra ger bara ångest hos mig.

Jag vill väga 59kg igen för när jag vägde det är enda gången jag kunnat se mig i spegeln och varit nöjd. Vad jag väger nu vet jag inte mer än att det är mindre än 65 och mer än 63 och vill nog inte veta heller för det kommer bara att ge panik.

Ja, att Epica klarar sig är absolut viktigare än vad jag väger! Men så fort hon är frisk så kommer ångesten pga vikten att krossa mig istället för ångest över Epica. Jag kan inte vinna över ångesten vad jag än gör för om jag lyckas mota bort den från en grej så kommer den dubbelt så stark genom något annat

 

[doppler]

Hon verkar inte ha tålt bupaq så bra plus att hon också får baytril så hon fick diarré dagen efter operationen. Då fick hon dia-stop vilket stoppade den redan efter en dos tack och lov och så satte vi in andapsin och probiotika som hon kommer att få så länge hon får baytril.

Nyss slukade hon sin cc frivilligt för första gången och sedan åt hon 1cm gurka innan hon gick och la sig igen. Så det fortsätter att gå långsamt framåt! Hon äter kligröt ur skål men inga stora mängder. Cc har hon inte velat ha ur skål ännu och hon vill inte ha sina ärtplättar. Hö äter hon också alldeles för lite fortfarande men att hon äter alls är ju ett gott tecken. Hon får sitt vanliga hö och extra oxbow botanical hö för det älskar hon plus att det är lite grövre än det vanliga höet så tänderna får jobba lite extra. Är så orolig för hennes tänder nu när hon äter så dåligt för både hennes moster och morbror fick tandfel

Var glad att du slipper ångest! Min ångest förstör hela mitt liv

Baytril är ju också en sådan där eländig medicin som rätt ofta slår benhårt på aptiten. För att inte tala om vad den gör med bakteriebalansen i tarmarna. Då är det ju faktiskt rätt förklarligt varför hon inte äter så bra, stackars liten

Hur länge ska hon äta Baytril?

Tänderna behöver du inte oroa dig för så länge som hon får cc. Den innehåller saker som hjälper till att slipa ner tänderna, fick jag förklarat för mig av min veterinär en gång för länge sen när jag hade en som inte åt alls själv på flera veckor (och ja, han blev frisk till slut han med). Och Epica äter ju själv litegrann åtminstone. Det visar på kämpaglöd, och det är jättebra!

Ibland kan man få dem att äta mer hö genom att stoppa in stråna i munnen på dem, ett i taget, men det kanske du redan har testat?

 

[Lyan]

Baytril är ju också en sådan där eländig medicin som rätt ofta slår benhårt på aptiten. För att inte tala om vad den gör med bakteriebalansen i tarmarna. Då är det ju faktiskt rätt förklarligt varför hon inte äter så bra, stackars liten

Hur länge ska hon äta Baytril?

Tänderna behöver du inte oroa dig för så länge som hon får cc. Den innehåller saker som hjälper till att slipa ner tänderna, fick jag förklarat för mig av min veterinär en gång för länge sen när jag hade en som inte åt alls själv på flera veckor (och ja, han blev frisk till slut han med). Och Epica äter ju själv litegrann åtminstone. Det visar på kämpaglöd, och det är jättebra!

Ibland kan man få dem att äta mer hö genom att stoppa in stråna i munnen på dem, ett i taget, men det kanske du redan har testat?

Ja, jag vet
Tror det är 3 dagar kvar

Epicas mosters tänder blev förvuxna efter kastrering och stödmatning med cc och henne matade jag oftare än jag har matat Epica för Tangle åt inte en smula på egen hand.
Epica har kanontemperament och kommer inte ge upp i första taget. Annars hade jag inte vågat kastrera henne

Ja, det har jag gjort lite. Vissa har hon ätit men det mesta har hon spottat ut. Har inte provat det idag dock

 

[doppler]

Ja, jag vet
Tror det är 3 dagar kvar

Epicas mosters tänder blev förvuxna efter kastrering och stödmatning med cc och henne matade jag oftare än jag har matat Epica för Tangle åt inte en smula på egen hand.
Epica har kanontemperament och kommer inte ge upp i första taget. Annars hade jag inte vågat kastrera henne

Ja, det har jag gjort lite. Vissa har hon ätit men det mesta har hon spottat ut. Har inte provat det idag dock

Det kommer bli tre långa dagar, men sen borde det vända ordentligt. Att ge en medicin som man vet behövs, men som gör att marsvinet inte mår bra är bland det värsta jag vet, så jag lider med dig.

Håll ut, och mata på!

 

[Lyan]

Det kommer bli tre långa dagar, men sen borde det vända ordentligt. Att ge en medicin som man vet behövs, men som gör att marsvinet inte mår bra är bland det värsta jag vet, så jag lider med dig.

Håll ut, och mata på!

Mm. Hon tycker dessutom att baytrilen är så fruktansvärt äcklig att hon får panik när jag ska ge den och gör verkligen allt för att slippa
Hon sover mest när jag ser henne (men hon har alltid sovit mycket och hon är nästan döv så hon märker ju inte när jag kommer så den delen är jag inte orolig över) men vikten ligger stabilt och det ser ut som att vattennivån i flaskan har sjunkit lite så det går ju framåt. Hon har mycket vikt att ta igen men att hon äntligen iallafall inte går ned längre är ju positivt.
Jag önskar att jag kunde sätta ihop henne med de andra men jag vågar inte ännu eftersom de har en lång ramp i buren och jag är rädd att det kan bli tjafs och spring när de varit särade så länge. Nosti tror jag inte gör något men Ailyn är mitt i värsta tonårstrotsen och hon och Epica var rätt mycket i luven på varandra när Ailyn flyttade hit

 

[doppler]

Mm. Hon tycker dessutom att baytrilen är så fruktansvärt äcklig att hon får panik när jag ska ge den och gör verkligen allt för att slippa
Hon sover mest när jag ser henne (men hon har alltid sovit mycket och hon är nästan döv så hon märker ju inte när jag kommer så den delen är jag inte orolig över) men vikten ligger stabilt och det ser ut som att vattennivån i flaskan har sjunkit lite så det går ju framåt. Hon har mycket vikt att ta igen men att hon äntligen iallafall inte går ned längre är ju positivt.
Jag önskar att jag kunde sätta ihop henne med de andra men jag vågar inte ännu eftersom de har en lång ramp i buren och jag är rädd att det kan bli tjafs och spring när de varit särade så länge. Nosti tror jag inte gör något men Ailyn är mitt i värsta tonårstrotsen och hon och Epica var rätt mycket i luven på varandra när Ailyn flyttade hit

Baytril är äckligt om man är marsvin. Bactrim är inte så himla gott det heller, men Metacam är jättegott.

Vad skönt att hon är stabil i vikt! Kanske kan hon träffa Nosti en stund i knät och dela på ett salladsblad, eller något? Just att få lite konkurrens om maten kan väcka aptiten, och det är alltid trevligt att träffa kompisarna, åtminstone en stund.

Äter hon själv nu, eller stödmatar du fortfarande?

Det där med hopsläpp efter sjukdom är en historia för sig, för det beror så himla mycket på de individer marsvin man har. En del är jättetrevliga även efter lång tid isär, andra not so much. Jag brukar försöka få till hopsättningen så fort som möjligt, åtminstone med en kompis. Nu har ju du en trio och då är det ju lite besvärligare med det.

 

[Lyan]

Jag var på praktiken idag och det var nog mer än vad jag klarade för ångesten sliter mig i stycken trots ångestdämpande jag vet inte vad jag ska ta mig till

 

[Lyan]

Epica gjorde en djupdykning inatt och har inte velat ha mat idag så jag tänkte att det får bära eller brista så nu sitter hon med de andra och mumsar paprika för fullt. Håll tummarna att hon piggar på sig nu!!

 

[Lyan]

Jag vägde mig. Det var ett fett stort misstag

 

[sorbifolia]

Jag vägde mig. Det var ett fett stort misstag

Det är bara siffror. De betyder ingenting. Kan du slänga ut vågen, den får dig endast att må dåligt och gör ingen nytta överhuvudtaget.... Jag befinner mig i samma vikstspann som du, och har inte haft en våg i hus på flera år.

 

[startpompe]

Det är bara siffror. De betyder ingenting. Kan du slänga ut vågen, den får dig endast att må dåligt och gör ingen nytta överhuvudtaget.... Jag befinner mig i samma vikstspann som du, och har inte haft en våg i hus på flera år.

Jag har aktivt inte vägt mig heller sedan typ i högstadiet hos skolsköterskan, jag är inte heller överviktig men ser liksom ingen vits med att hålla på och väga mig, det om nått skulle få mig må sämre är jag övertygad om. Så jag håller med, ut med vågen!

 

[Lyan]

Jag tror att det blir ännu värre utan våg för då kommer jag att inbilla mig att jag har gått upp och få panik kanske utan anledning. Det är iallafall så det har blivit när jag har undvikit att väga mig. Hade jag bara kunnat träna så vet jag att det hade blivit mycket bättre för då hade jag inte behövt må dåligt för allt daller och tror inte att jag hade brytt mig lika mycket om siffrorna. Jag tror att min kassa nacke också beror på brist på muskler så jag behöver ju verkligen träna men jag klarar det inte

 

[sorbifolia]

Det är så trist att du inte får terapi. Jag tror knappast det är så att du inte är "lämplig", utan snarare att sjukvården har så otroligt knappa ressurser så de har inte en chans i helv** att hjälpa alla som behöver det.

Har du testat att läsa på om ångesthandtering och liknande själv? Numera finns det ju även olika appar där man kan få råd och ibland även chatta med psykolog, jag har inte koll på alla men tror vissa är gratis medan andra kostar en liten slant. Det blir givetvis inte lika bra som terapi, men kanske kan hjälpa litegrann ändå...?