Jag fick ont i magen

Psykologen tyckte idag att jag nog borde bo i lägenhet i stället då jag uppvisar autistiska drag och enligt honom inte är lämpad att klara av att sköta ett hus och trädgård själv. Det förslaget var inte populärt kan jag tala om. Någon som är förvånad? Inte många skulle jag tro.

Jag har ju alltid haft så många idéer och även upplevt att jag haft vissa svårigheter att prioritera bland saker jag behöver eller vill göra. Även om jag lyckats prioritera så har jag ändå varit missnöjd över allt jag inte hunnit. Det har känts otillfredsställande att jag bara lyckats med halvmesyrer gällande vissa saker, bara för att jag inte har hunnit med allt. Så därför borde jag alltså inte bo i hus .

Bara tanken på att bo i lägenhet får mig att må dåligt. Jag kan räkna upp hur många nackdelar som helst med det. Jag vet inte ens vad man gööör i en lägenhet. Hur fördriver man tiden på ett sådant ställe? Jag ser liksom framför mig hur jag skulle sitta i total tristess och reta mig över mina grannar. Att reta mig på grannarna är väl det enda jag kan göra i en lägenhet. Snacka om förspillt liv. Jag kommer aldrig att få utlopp för mina drömmar och min kreativitet i en lägenhet. Jag vill snickra, odla, ha höns, ha biodling, installera solceller på mitt tak, tapetsera med vilken tapet jag vill, välja material själv vid renoveringen, välja avloppslösning själv som tar vara på den resurs som spolas ner där, skapa vackra planteringar, ligga i hängmattan, sitta och dricka kaffe i solen, dansa loss till hög musik vid vilken tid som helst på dygnet. Att amortera på mitt hus är också mitt sätt att spara till pensionen. Jag räknar med att det är färdigbetalt innan jag går i pension.

Det kändes jävligt jobbigt att höra att jag inte ansågs kunna klara av att ha ett liv som jag vill ha utan att jag helst ska typ leva som på en institution (lägenhet) där man inte kan göra något alls förutom sticka strumpor dagarna i ända. Blä. Kräks.

Så jag blev upprörd och fick ont i magen. Hur farao ska jag kunna skapa ett liv som jag vill ha och som fungerar? Lägenhetsliv är i alla fall inte min kopp te.

 

[Raderad medlem 6459]

Men var han verkligen så kategorisk? Eller är det din tolkning? Du tolkar folk väldigt snävt och hårt till och från.

 

[EmmaBovary]

Alltså, baserat på det som du delat med dig om så låter det ju faktiskt som att det tillför dig en stor stress att bo i ett hus, speciellt delen med att kunna prioritera och släppa MEN med tanke på att så stor del av din essens och dina intressen nästan kräver att bo i ett hus så hoppas jag verkligen att du får hjälp att hitta strategier för att kunna komma runt problemen.

 

[Anders]

Psykologen tyckte idag att jag nog borde bo i lägenhet

Folk tycker så mycket, lyssna på det som känns rätt och strunta i det som känns fel.

 

[Magiana]

Men var han verkligen så kategorisk? Eller är det din tolkning? Du tolkar folk väldigt snävt och hårt till och från.

Ja, han sa att jag borde bo i lägenhet. Jävla kasst förslag. Ordet "förmyndare" nämndes också, som att jag behöver någon som ser efter mig.

Han ändrade sig när jag protesterade mot lägenhetsförslaget och sa att jag då behöver prioritera. No shit, Sherlock.

Alltså, baserat på det som du delat med dig om så låter det ju faktiskt som att det tillför dig en stor stress att bo i ett hus, speciellt delen med att kunna prioritera och släppa MEN med tanke på att så stor del av din essens och dina intressen nästan kräver att bo i ett hus så hoppas jag verkligen att du får hjälp att hitta strategier för att kunna komma runt problemen.

Hela min identitet kretsar kring det jag bara kan ägna mig åt om jag bor i hus.

 

[TinyWiny]

Nästan exakt detsamma fick jag höra när jag flyttade till hus som ensam vuxen (mina barn var då 7 och 9 år gamla) utan att det fanns diagnosfunderingar i bakgrunden (iallafall inga som de delade med sig av till mig). Särskilt av män. Jag fick höra att det aldrig skulle gå, att jag inte skulle klara ditt och datt, att det skulle bli jobbigt och hur skulle jag klara av att klippa gräset och bla bla bla. Ingen av mina manliga bekanta som flyttat som ensam vuxen till hus har fått höra något som ens är i närheten. Skit i det. Det gjorde jag. Det gick jättebra och jag har inte ångrat mig en enda dag. Det är ingen annan än du som ska leva ditt liv och ingen annan än du vet vad du behöver för att må bra. Lev ditt liv som du vill utefter just dina förutsättningar. Säg till psykologen att istället för att döma ut det liv du vill och behöver leva så vill du lära dig, hitta strategier för hur du kan hantera det du vill och behöver kunna hantera.

TW som fortfarande efter nästan 20 år i hus drömmer mardrömmar om att behöva flytta till lägenhet igen. Hellre bor jag i en husvagn i skogen.

 

[Trissa]

Jag skulle inte heller vilja bo i lägenhet, fast mycket av det du räknar upp skulle funka om man hade bostadsrätt och kolonilott.

 

[tuaphua]

Jag tänker att det finns ju också mellanting mellan lägenhet i hyreshus och eget hus med en massa mark och extrhus att sköta etc.
Man kan ju hyra lägenhet på gård tex.

Så OM man beslutar sig för att det är för mkt jobb just nu att rodda hus etc behöver det inte innebära att man måste bo i stan i höghus och lägenhet.

 

[Raderad medlem 120709]

Alltså, jag förstår att du hatar tanken på att bo i lägenhet, det gör jag med och att flytta till hus var en enorm boost för mitt mående. Jag pallade inte känslan av att alltid ha människor omkring mig, och dessutom var mina grannar såna som festade ofta och högljutt, så det var nästan aldrig lugn och ro heller. Verkligen inte lämpligt för mig som pga autism har stort behov av ensamtid, och är väldigt känslig för bland annat ljud.

Tyvärr är det många som verkar tro att om man är autistisk så ska man bo i grupphem och inte alls ha något ansvar för sitt eget boende. Jag vet att vissa pedagoger under skoltiden tyckte det var direkt olämpligt att jag skulle bo självständigt, enbart pga min diagnos. Noll förståelse för hur stor variation som finns inom spektrumet.

Skit i det tugget, du vet själv vilken boendesituation som är bäst för dig. Säg istället att du vill få strategier för att hantera livet som du vill leva det, utefter dina förutsättningar. Jag har t ex fått stor hjälp av arbetsterapeut för att lära mig få in rutiner och koordinera vardagen, det kanske kan vara något att kolla upp?

En till tanke, och det här säger jag i all välmening, av jag läst om ditt husprojekt så låter det ibland som att du har tagit dig vatten över huvudet? Jag köpte själv ett hus med visst renoveringsbehov, men det hade jag aldrig gjort om jag inte visste att jag hade familjen tillgänglig som hjälp med det som behöver göras.

Det kanske skulle kunna vara ett alternativ att helt sonika flytta till ett annat hus, något som inte kräver så enormt mycket jobb, iom att du inte har hur mycket ork som helst? Såklart att det är jobbigt att flytta också, men nog måste det vara bättre än att känna att du aldrig kommer nånvart med ditt drömliv eftersom det är så mycket slit?

 

[Magiana]

Jag skulle inte heller vilja bo i lägenhet, fast mycket av det du räknar upp skulle funka om man hade bostadsrätt och kolonilott.

Nä, det funkar inte alls med kolonilott. De är för små. Och bostadsrätter har månadsavgift och grannar.

Hellre bor jag i en husvagn i skogen.

Det gör jag också.

Jag tänker att det finns ju också mellanting mellan lägenhet i hyreshus och eget hus med en massa mark och extrhus att sköta etc.
Man kan ju hyra lägenhet på gård tex.

Så OM man beslutar sig för att det är för mkt jobb just nu att rodda hus etc behöver det inte innebära att man måste bo i stan i höghus och lägenhet.

Jag köpte det här och flyttade från ett litet hus på en gård för jag trivdes inte med att inte kunna bestämma något själv med boendet plus att pengarna jag betalade för det gick till min hyresvärd. Jag har f.ö. bott i ett flertal hus som jag hyrt och har alltid hatat att bli tvungen att flytta p.g.a. andras nycker. Jag har aldrig fått möjligheten att se mina trädgårdsprojekt mogna för jag har fått flytta ifrån dem. Jag köpte ett hus för jag vill kunna rota mig någon gång och jag vill bestämma saker själv.

 

[MiaMia]

Du övertolkar det som en argumentation där han försöker övertyga dig om något.
"han säger att jag borde, men jag protesterade så att han ändrade sig"

Det han gör är att resonera. Lyfta olika alternativ, höra hur du tänker kring dem och din situation. Öppnar för reflektion om olika alternativ.

 

[mandalaki]

Jag tror visst att du kan bo i hus, men du behöver kanske lära dig att du inte kan få allt genast, helst i går. Hus är ju ofta en process, man får fixa en sak i taget, inte bli förlamad av allt som borde göras.

Psykologen är din psykolog, inte din boendekonsult. Så jag tycker att du kan strunta i vad han tänker om ditt boende. (Han kanske bara testar idéer på dig?) Och förmyndare kan han nog inte ha pratat om utan att vara ute och cykla, du är ju inget barn.

 

[förvirrad]

Jag skulle säga tvärt om. Om du har autistiska drag ska du definitivt inte bo i lägenhet. Jag blir galen av att höra ljud från grannarna och kan inte slappna av. Ibland vill jag bara flytta till lägenhet och slippa allt påtvingat jobb men det räcker att tänka tanken på grannens TV så släpper den tanken.
Däremot håller jag med @mandalaki om att du måste släppa på dina krav. Man kan inte lösa allt samtidigt man kan kanske inte lösa allt överhuvudtaget och det är okej det också.

 

[Magiana]

En till tanke, och det här säger jag i all välmening, av jag läst om ditt husprojekt så låter det ibland som att du har tagit dig vatten över huvudet? Jag köpte själv ett hus med visst renoveringsbehov, men det hade jag aldrig gjort om jag inte visste att jag hade familjen tillgänglig som hjälp med det som behöver göras.

Det kanske skulle kunna vara ett alternativ att helt sonika flytta till ett annat hus, något som inte kräver så enormt mycket jobb, iom att du inte har hur mycket ork som helst? Såklart att det är jobbigt att flytta också, men nog måste det vara bättre än att känna att du aldrig kommer nånvart med ditt drömliv eftersom det är så mycket slit?

Det finns uselt med alternativ. Jag måste ha fiber i huset för att kunna fortsätta jobba med det jag gör. Att helt byta jobb vill jag inte göra. Det är ett bra jobb, jag klarar det bra och det är vettigt betalt, åtminstone i jämförelse med andra jobb jag kan få där betalningen bara lär landa på runt 3/4 av nuvarande lön.

Jag vill ha ett hus som är byggt före 1950 alternativt ett ekologiskt hus. Det senare är i en prisklass jag inte har råd med förutom att jag inte vet var man kan hitta ett. Jag vill inte ha något hus som är sönderrenoverat med felaktiga material eller som är byggda med fel material från start.

Jag har redan flyttat alldeles för många gånger och har sagt att aldrig mer.

Och förmyndare kan han nog inte ha pratat om utan att vara ute och cykla, du är ju inget barn.

Han menade nog att jag annars alltför lätt ränner iväg med mina idéer och planer.

Jag skulle säga tvärt om. Om du har autistiska drag ska du definitivt inte bo i lägenhet. Jag blir galen av att höra ljud från grannarna och kan inte slappna av. Ibland vill jag bara flytta till lägenhet och slippa allt påtvingat jobb men det räcker att tänka tanken på grannens TV så släpper den tanken.
Däremot håller jag med @mandalaki om att du måste släppa på dina krav. Man kan inte lösa allt samtidigt man kan kanske inte lösa allt överhuvudtaget och det är okej det också.

Jag blir också galen av ljuden från grannarna. Och så känner jag mig instängd i en lägenhet.

Du övertolkar det som en argumentation där han försöker övertyga dig om något.
"han säger att jag borde, men jag protesterade så att han ändrade sig"

Det han gör är att resonera. Lyfta olika alternativ, höra hur du tänker kring dem och din situation. Öppnar för reflektion om olika alternativ.

Möjligt, men han la inte fram det som ett resonemang.

 

[mandalaki]

Det finns uselt med alternativ. Jag måste ha fiber i huset för att kunna fortsätta jobba med det jag gör. Att helt byta jobb vill jag inte göra. Det är ett bra jobb, jag klarar det bra och det är vettigt betalt, åtminstone i jämförelse med andra jobb jag kan få där betalningen bara lär landa på runt 3/4 av nuvarande lön.

Jag vill ha ett hus som är byggt före 1950 alternativt ett ekologiskt hus. Det senare är i en prisklass jag inte har råd med förutom att jag inte vet var man kan hitta ett. Jag vill inte ha något hus som är sönderrenoverat med felaktiga material eller som är byggda med fel material från start.

Jag har redan flyttat alldeles för många gånger och har sagt att aldrig mer.


Han menade nog att jag annars alltför lätt ränner iväg med mina idéer och planer.


Jag blir också galen av ljuden från grannarna. Och så känner jag mig instängd i en lägenhet.


Möjligt, men han la inte fram det som ett resonemang.

Fast vuxna har inte förmyndare. De KAN ha förvaltare eller god man om de inte klarar att hantera sitt liv och sin ekonomi. Men det gör ju du.

 

[Raderad medlem 120709]

Jag tror visst att du kan bo i hus, men du behöver kanske lära dig att du inte kan få allt genast, helst i går. Hus är ju ofta en process, man får fixa en sak i taget, inte bli förlamad av allt som borde göras.

Det var det här jag ville få sagt men inte lyckades formulera (inte utan att skriva en roman, iallafall). Att bo i hus, speciellt ett av äldre modell, innebär att man får vänja sig vid att prioritera - vad är viktigast att få gjort just nu, och vad kan sparas till ekonomin/orken/etc räcker? Det som inte ska göras nu får man helt enkelt skriva upp på en lista och sedan glömma tills man är redo att ta itu med det, annars blir man tokig.

 

[MiaMia]

Möjligt, men han la inte fram det som ett resonemang.

Eller så hörde du bara orden och missade att han också kommunicerade en massa utöver det med ickeverbala metoder.
Som @niphredil säger har du tendens att ibland landa i tolkningar som är väl snäva, bokstavliga och "enkelspåriga", att se få alternativa sätt att uppfatta olika (sociala) situationer.

 

[Magiana]

Eller så hörde du bara orden och missade att han också kommunicerade en massa utöver det med ickeverbala metoder.
Som @niphredil säger har du tendens att ibland landa i tolkningar som är väl snäva, bokstavliga och "enkelspåriga", att se få alternativa sätt att uppfatta olika (sociala) situationer.

Jag brukar nästan aldrig titta på honom när vi pratar eftersom jag tycker det är en jobbig situation att sitta där. Han är entonig också. Så det är ju svårt att uppfatta annat i den situationen.

 

[MiaMia]

Jag brukar nästan aldrig titta på honom när vi pratar eftersom jag tycker det är en jobbig situation att sitta där. Han är entonig också. Så det är ju svårt att uppfatta annat i den situationen.

Desto större sannolikhet att du inte fått med dig hans andemening helt korrekt alla gånger.

 

[åke]

Det finns uselt med alternativ. Jag måste ha fiber i huset för att kunna fortsätta jobba med det jag gör. Att helt byta jobb vill jag inte göra. Det är ett bra jobb, jag klarar det bra och det är vettigt betalt, åtminstone i jämförelse med andra jobb jag kan få där betalningen bara lär landa på runt 3/4 av nuvarande lön.

Jag vill ha ett hus som är byggt före 1950 alternativt ett ekologiskt hus. Det senare är i en prisklass jag inte har råd med förutom att jag inte vet var man kan hitta ett. Jag vill inte ha något hus som är sönderrenoverat med felaktiga material eller som är byggda med fel material från start.

Jag har redan flyttat alldeles för många gånger och har sagt att aldrig mer.


Han menade nog att jag annars alltför lätt ränner iväg med mina idéer och planer.


Jag blir också galen av ljuden från grannarna. Och så känner jag mig instängd i en lägenhet.


Möjligt, men han la inte fram det som ett resonemang.

Men varför måste du ha just fiber. Vanligt ADSL borde väl fungera??