Fritidsryttare
Trådstartare
Sv: Jag får ta bort min häst p.g.a slarv
Absolut, det inser jag också och det är utsläpparen väl införstådd med.
Absolut, det inser jag också och det är utsläpparen väl införstådd med.
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Trots detta kämpade vi på, hästen mådde (naturligtvis) otroligt dåligt under den här tiden, det var vid det här laget jag beslöt mig för att detta var sista gången. Naturligtvis får man tycka vad man vill om mitt beslut att ta bort hästen istället för att ta henne till klinik ännu en gång men efter att ha sett henne igår, när hon var så panikslagen att veterinären knappt fick in kanylen för att kunna sedera henne en sista gång så kändes mitt beslut rätt. Jag kan även tillägga att jag frågade min behandlande vet. om de kunde komma till mig för att kolla på hästen istället för att jag skulle behöva transportera henne (sederad) ytterligare en gång ner till dem men de hade ingen möjlighet till det. För de som inte är insatta i hela historien kanske det låter som ett märkligt beslut men de jag pratat med har bara visat förståelse.
Svarar alla
Vilken diskussion det har blivit, jag har inte orkat läsa igenom alla svar... Jag har läst lite av era argument och ska försöka ge några svar, även om många frågor säkert förblir obesvarade.
Jag är fortfarande arg för att människan släppte ut min häst i lördags utan att ringa och dubbelkolla med mig först. Jag har alltid mobilen på mig och det hade jag även den dagen. Hade personen försökt ringa mig utan att nå mig och fattat ett beslut utefter det så hade jag haft större förståelse, men h*n erkände själv att h*n inte ens ägnade det en tanke att h*n kunde ringa och fråga mig.
Samtidigt inser jag att det är väl hårt av mig för att anklaga personen i fråga för att direkt ha orsakat min hästs död för det gjorde h*n inte. Beslutet att avliva hästen var bara mitt och jag hade bestämt mig redan innan för att om något mer händer så skulle hästen få somna in. Känslan som finns kvar hos mig nu är mer besvikelse över att det blev som det blev.
Å andra sidan kan jag inte låta bli att undra över hur det skulle se ut om samma situation hade uppstått men att det var personen som blev skadad istället för hästen? Vems ansvar hade det varit om personen tagit ut hästen och hon hade blivit antingen översprungen eller fått en hov i huvudet? Hade det varit mitt fel då för att jag skrev ett meddelande som lämnade utrymme för egna tolkningar? Det hade varit ett fullt tänkbart scenario med den hästen, så egentligen är det ren tur att jag inte - indirekt, orsakade någons död.
Jag känner också att jag vill förklara lite mer ingående varför jag valde att ta bort hästen istället för att ge det ett försök till. Jag fick hästen i slutet på april och sen i slutet av maj har jag varit inne på klinik inte mindre än sex gånger, för att inte tala om alla gånger vet. har kommit ut till mitt stall på grund av olika anledningar. Sedering har krävts i tid och otid, vare sig det varit för att kunna leda henne, sko henne eller lasta henne. Naturlig hagvistelse har inte varit aktuellt för henne under sommaren då hon har toksprungit alt. vandrat rastlöst fram och tillbaka. När hon var frisk så lät jag henne hållas men efter den första skadan så blev det en ond cirkel av alltihop. Jag har provat alla varianter i sommar, det enda som har fungerat någorlunda har varit en grusruta på 20 x 15 meter eller sjukhage under kortare stunder på dygnet (läs: ca 1 timme åt gången, sen for hon runt så att vi var rädda att hon skulle sparka sönder trästaketet och spetsa sig själv).
Hon hann gå ett par veckor ihop med en liten arabmärr i somras, som hon avgudade, de var bästa vänner. Det var ett desperat försök för att se om hon skulle lugna ner sig, och hon blev lite bättre men drog tyvärr på sig nästa inflammation så det var bara att ta in henne på klinik igen. I eftervården stod det att hästen antingen skulle gå i "begränsad hage med begränsad möjlighet till rörlighet, alternativt sjukhage eller boxvila med 20 minuters promenerande för hand per dag." Den senaste månaden har jag växlat mellan att ha henne i sjukhage och att promenera henne, vilket inte har varit det lättaste. Hon har definitivt utgjort en fara för sig själv och andra så varje dag har det varit med risk för livet att ta ut henne och jag vågar nog påstå att jag varit den enda som velat hantera henne när de sett hur hon betett sig. Personen som släppte ut henne i lördags har varit bortrest med sin egen häst under den här tiden och har inte sett min häst "in action", men hennes dotter var med när jag blev översprungen och nedtrampad p.g.a att hästen hamnade i fullkomlig panik.
Till råga på allt lyckades hästen på något lustigt vänster slå upp pannan när det var en vecka kvar av boxvilan, vilket resulterade i en penicillinkur och ännu mera sedering. Penicillinet slog ut magen på henne så den sista tiden fick jag ge henne bakteriekultur för att försöka stabilisera bakteriefloran, dessutom utvecklade hon en extrem spruträdsla efter alla behandlingar och sederingar.
Trots detta kämpade vi på, hästen mådde (naturligtvis) otroligt dåligt under den här tiden, det var vid det här laget jag beslöt mig för att detta var sista gången. Naturligtvis får man tycka vad man vill om mitt beslut att ta bort hästen istället för att ta henne till klinik ännu en gång men efter att ha sett henne igår, när hon var så panikslagen att veterinären knappt fick in kanylen för att kunna sedera henne en sista gång så kändes mitt beslut rätt. Jag kan även tillägga att jag frågade min behandlande vet. om de kunde komma till mig för att kolla på hästen istället för att jag skulle behöva transportera henne (sederad) ytterligare en gång ner till dem men de hade ingen möjlighet till det. För de som inte är insatta i hela historien kanske det låter som ett märkligt beslut men de jag pratat med har bara visat förståelse.
Vad har veterinärer, hovslagare och de andra yrkesmännen du räknade upp att göra med om en uppstallning är kass?
Jag fattar ingenting, det låter som om jag skulle ha ifrågasatt din hästhållning, något jag inte varit i närheten av! Du är ju snurrig...
Hur fick du in hämnd i det här?
Och ännu mer förvånande, hur kom bilder på torterade människor in i diskussionen?
Det är stor skillnad på misstag och misstag med förmodad dödlig utgång!
Man kan inte orsaka grov skada eller till och med dödlig skada och sedan stå och pilla sig i naveln och hävda att man bara gjort ett misstag!
Gör man så farliga misstag, då måste man ta till sig det man gjort så att man ALDRIG gör om det! Annars kommer ju en sådan att rusa genom livet och orsaka både skada, död och lidande!