"islandshästridning"

[KrullTroll]

Jag såg i en annan tråd här på forumet att det stod något om speciell "islandshästridning"... Hur upplever ni andra att "islandshästridning" är?
Jag har ridit stor häst tidigare och ridit för både hopp och dressyr tränare. Jag upplever inte alls att instruktörer inom islandshästar är på något annorlunda sätt, tvärtom... De jag ridit för/ tittat på går mycket upp i grundridningen, har inte alls sett något speciellt "isländskt", förutom tölten och passen Det är kanske skillnad på tränare och tränare, men det är det väl inom alla områden

Här följer ett svar från mig som inte själv har islänning och inte heller planer på att skaffa.
Delade tidigare stall med en person som sadlat om från storhäst-dressyr till islänningar. Detta var tyvärr en person som på nått sätt levde upp till alla de fördommar jag hade om "islandsfolk".
Hon köpte islänning för att hon blivit rädd för de stora och hade hört att alla (!!) islänningar är lugna och trygga, plus att de är så lätthanterliga tack vare sin lilla storlek.
Hon köpte sig en nyinriden valack med massor med egen vilja, skarpt huvud och massa energi. Inte riktigt vad hon tänkt sig...

Iaf så var jag med henne på lite islandstävlingar och detta är vad jag såg.
* Hästarna reds i ett högre tempo än vad jag som storhäst-människa är van att se på "vanliga" tävlingar
* Det skumpades runt mycke på ryggarna då rida lätt inte verkade förekomma. Och när det förekom så var det bara under framridning inte i skarpt läge.
* Det var som på "vanliga" tävlingar stor skillnad i ridning
* De som red samlat, snyggt och prydligt var också de som plockade högst poäng så "flängridning" verkar inte premieras.

Men det som jag reagerade på mest och fortfarande kan göra är när en fullvuxen karl på 185 cm sitter och rider runt på en liten ponny i storlek med en nätt mindre C. Jag kan inte hjälpa att jag tycker att det ser fult och otroligt oproportionellt ut och jag frågar mig om det verkligen är bra för den lilla hästen.
Jag kommer aldrig tro på "en islänning klarar att bära minst 100 kg trots sin lilla storlek" som jag fått höra under många år från olika islandsmänniskor.
Finns det ingen regel att ekipaget åtminstonne ska se proportionerligt ut?

 

[Boj]

Nej det finnas ingen sån regel, och tur är väl det då det inte alltid är så proportionerligt men en liten figur på 175 cm häst heller.

 

[KrullTroll]

Nej det finnas ingen sån regel, och tur är väl det då det inte alltid är så proportionerligt men en liten figur på 175 cm häst heller.

Sant, men det skapar heller inte funderingar om det verkligen är så bra för hästen

 

[Boj]

Sant, men det skapar heller inte funderingar om det verkligen är så bra för hästen

Det man ska fundera över är varför skadefrekvensen är så mycket högre på vissa raser, medan andra har en betydligt lägre sådan. Vill man då även väga in ryttarens storlek så går ju det bra.

 

[KrullTroll]

Det man ska fundera över är varför skadefrekvensen är så mycket högre på vissa raser, medan andra har en betydligt lägre sådan. Vill man då även väga in ryttarens storlek så går ju det bra.

Att "vanliga" långbenta ridhästar är mer representerade i skadehisorik är väl ingen nyhet. Vilket oxå är en av anledningarna till att jag valt bort den för kallblod som är generellt tåligare.
Men det tror jag mer har att göra med hur dom är bygda med kraftig kropp och smala ben. För att inte glömma vilka krav som ställs tidigt på dom. Vid tre års ålder ska de redan kunna prestera, vilket inte är nyttigt för någon häst.
Där finns ett stort plus för islänningar som jag förstått precis som kallbloden generellt får tiden att växa klart.

Men jag förstår inte varför det är ok att sätta en 185 cm ryttare på en islänning i C-ponny storlek både i vardagsridning och på tävling.
För jag tror inte det hade varit samma acceptans om det hade gällt en vanlig ponny i samma storlek och byggnad.

 

[Silkisif]

Det man ska fundera över är varför skadefrekvensen är så mycket högre på vissa raser, medan andra har en betydligt lägre sådan. Vill man då även väga in ryttarens storlek så går ju det bra.

Jag tror att mörkertalet för islandshästar med hältor är enormt, framförallt hos de som flängrider. De rider ut och lullar i skogen, so far so good. Då får hästen en chans att avlasta sitt onda ben, eftersom balans och gångväg är lite mer fritt. Gångarterna brukar ju då bestå i räsertrav a la lägga sig ner på halsen och hoppas att det blir trav, grisepass och härliga snabba galopper. Traven är krävande och varje ben får ta relativt mycket belastning, klart hästen har svårt att trava. Grisepassen är ett uttryck för att hästen vill kunna hålla balansen och avlasta maximalt. Den snabba galoppen gör att bärigheten försvinner, dvs benen får en lägre belastning.

Min Prins var ju halt i princip överallt, men vi märkte ingenting. Då har han ändå rena gångarter, och vi red förutom ut även i paddock (där jag tror att man har generellt lättast att upptäcka hältor). Jag anser inte att jag är en sådan som flängrider. Det var först när vi löshoppade som han kaaaaanske eventuellt markerade på ena fram . Vid böjning hade han en 3,5 gradig hälta på ena fram, och något lägre på resten av benen. Han blev felbehandlad av veterinär i ett halvår, eftersom han så väl dolde sina hältor vid undersökningarna.

Min poäng är att jag tror att många många lider i det tysta...

 

[Lobelia]

Jag tror att mörkertalet för islandshästar med hältor är enormt, framförallt hos de som flängrider. De rider ut och lullar i skogen, so far so good. Då får hästen en chans att avlasta sitt onda ben, eftersom balans och gångväg är lite mer fritt. Gångarterna brukar ju då bestå i räsertrav a la lägga sig ner på halsen och hoppas att det blir trav, grisepass och härliga snabba galopper.

Var hittar du den enorma mängden islandshästryttare som rider på detta viset, jag säger inte att de inte finns men jag har då inte sett en enda som praktiserar räsetrav "a la lägga sig ner på Halsen och hoppas på att det blir trav.."

 

[Silkisif]

Var hittar du den enorma mängden islandshästryttare som rider på detta viset, jag säger inte att de inte finns men jag har då inte sett en enda som praktiserar räsetrav "a la lägga sig ner på Halsen och hoppas på att det blir trav.."

Jag bara tror att de finns, baserat på typ annonser på nätet Jag likställer räsertraven med grisepassen, kanske för att de jag sett i princip antingen har båda eller ingen. Om hästen har fin trav men grisepass så kanske det i sig ger en indikation på att något står knasigt till, har man tränat mycket på tölten men ändå inte lyckas kanske man ska se sig om efter anledningar. Vissa kanske bara är sådana, men jag tror att de är få och de flesta har ont någonstans.

 

[Lobelia]

Vid böjning hade han en 3,5 gradig hälta på ena fram, och något lägre på resten av benen. Han blev felbehandlad av veterinär i ett halvår, eftersom han så väl dolde sina hältor vid undersökningarna.

Min poäng är att jag tror att många många lider i det tysta...

Jag tror säkert att många lider i det tysta, och det gäller alla raser, framförallt fritidsryttare har problem att avgöra. Islandshästar är bättre på att maskera genom att de har fler gångarter att ta till men gångarterna gör det även lättare att upptäcka problem. En till synes ohalt häst men som tappar en gångart eller hästen blir ovillig att ta den ( och då syftar jag på hästar inridna hästar med okej gångarter) får många att bli oroliga och undersöka vidare där ingen misstänkt något på en tregångare.

I det citerade stycket blir jag konfunderad, hur kan en veterinär felbehandla pga av att hästen döljer problemen när den visar 3,5 graders hälta vid böjprov. Nästan blockhalt är knappast något jag skulle kalla dölja problem utifrån. Kanske du missade något i beskrivningen här annars måste veterinären varit blind, böjprov är väl nästan obligatoriskt vid hältutredning, åtminstone om man inte hittar någon uppenbar orsak eller att hästen är tydligt halt utan böjprov på det benet.

 

[Lobelia]

Jag bara tror att de finns, baserat på typ annonser på nätet Jag likställer räsertraven med grisepassen, kanske för att de jag sett i princip antingen har båda eller ingen. Om hästen har fin trav men grisepass så kanske det i sig ger en indikation på att något står knasigt till, har man tränat mycket på tölten men ändå inte lyckas kanske man ska se sig om efter anledningar. Vissa kanske bara är sådana, men jag tror att de är få och de flesta har ont någonstans.

Har du sett någon annonsera ut hästar med räsertrav och grisepass och där man ligger ner på halsen för att få fram en gångart? Och hur lyckas du dra slutsaten att det är vanligt att folk beter sig på det här viset?

De flesta amatörer som inte lyckas få fram tölt har förmodligen inte kunskapen. Och de som har kunskapen skulle jag då inte kalla skogsmullar.

 

[Silkisif]

Jag tror säkert att många lider i det tysta, och det gäller alla raser, framförallt fritidsryttare har problem att avgöra. Islandshästar är bättre på att maskera genom att de har fler gångarter att ta till men gångarterna gör det även lättare att upptäcka problem. En till synes ohalt häst men som tappar en gångart eller hästen blir ovillig att ta den ( och då syftar jag på hästar inridna hästar med okej gångarter) får många att bli oroliga och undersöka vidare där ingen misstänkt något på en tregångare.

I det citerade stycket blir jag konfunderad, hur kan en veterinär felbehandla pga av att hästen döljer problemen när den visar 3,5 graders hälta vid böjprov. Nästan blockhalt är knappast något jag skulle kalla dölja problem utifrån. Kanske du missade något i beskrivningen här annars måste veterinären varit blind, böjprov är väl nästan obligatoriskt vid hältutredning, åtminstone om man inte hittar någon uppenbar orsak eller att hästen är tydligt halt utan böjprov på det benet.

Vem har sagt att vi inte utförde böjprov? Blockhalt vid böjning, ja, men i princip ohalt utan. Jag vet inte hur du gör men jag brukar inte böjprova själv. Hästen hade en senskada på HB, men avlastade på fram, HF hade 3,5 grad, VF hade typ 2,5. Eftersom han var halt runt om behandlades alla benen, och på åb var allt bättre men fortfarande var HF värst. Han behandlade i leder runt om (men ffa fram) i ett halvår, blev liite bättre för varje behandling, innan vi gav upp.

HF var bara en sekundär skada, men eftersom den yttrade sig mer än den primära skadan (som doldes väldigt väl) var det den som behandlades, helt i onödan. Eftersom senskadan inte behandlades kom inflammationerna i benen tillbaka.

Jag kan förstå att du tycker att det är lättare att se på islandshästar, ja, visst, om man har full koll på hur hästen alltid går och det är en välutbildad häst med klockrena gångarter. De flesta skogshästar är sådana som går på den snälla meriten och därför får bära de mer oerfarna, som inte känner eller märker. De brukar dessutom komma undan med (mindre eller större) taktförändringar.

 

[Silkisif]

Har du sett någon annonsera ut hästar med räsertrav och grisepass och där man ligger ner på halsen för att få fram en gångart? Och hur lyckas du dra slutsaten att det är vanligt att folk beter sig på det här viset?

De flesta amatörer som inte lyckas få fram tölt har förmodligen inte kunskapen. Och de som har kunskapen skulle jag då inte kalla skogsmullar.

Ja, de är ganska vanliga. Jag säger inte att vanligt folk beter sig så, absolut inte alla, du läser verkligen som en kråka nu. Jag tror att det är vanligt! Vad är då vanligt? Ja, kanske en procent. Det är relativt, och jag tror det är vanligare på islandshästar än på tregångare. Därav "vanligt". Ofta förekommande. Det är de du inte ser på kurserna, inte här och oftast inte på tävlingarna.

Vad kallar du dem då? De som vill ha en snäll och trygg häst för trevliga skogsturer, som inte riktigt bryr sig om hästen går perfekt.

 

[Lobelia]

Vem har sagt att vi inte utförde böjprov? Blockhalt vid böjning, ja, men i princip ohalt utan. Jag vet inte hur du gör men jag brukar inte böjprova själv. Hästen hade en senskada på HB, men avlastade på fram, HF hade 3,5 grad, VF hade typ 2,5. Eftersom han var halt runt om behandlades alla benen, och på åb var allt bättre men fortfarande var HF värst. Han behandlade i leder runt om (men ffa fram) i ett halvår, blev liite bättre för varje behandling, innan vi gav upp.

HF var bara en sekundär skada, men eftersom den yttrade sig mer än den primära skadan (som doldes väldigt väl) var det den som behandlades, helt i onödan. Eftersom senskadan inte behandlades kom inflammationerna i benen tillbaka.

Du skrev att hästen felbehandlades av veterinär utifrån att den dolde sin smärta. Jag ifrågasätter hur en häst lyckas dölja smärtan och ändå visa kraftig hälta vid undersökning. Hästen haltade uppenbarligen även på benet som hade en senskada, att veterinären inte fick rätt diagnos kan ju inte beror på brist på symptom vid vid 2,5-3,5 graders hälta.

Sekundära hältor är vanligt hos alla raser och är inget unikt för islandshästen och inte svårigheter att diagnostisera.

 

[Lobelia]

Ja, de är ganska vanliga. Jag säger inte att vanligt folk beter sig så, absolut inte alla, du läser verkligen som en kråka nu. Jag tror att det är vanligt! Vad är då vanligt? Ja, kanske en procent. Det är relativt, och jag tror det är vanligare på islandshästar än på tregångare. Därav "vanligt". Ofta förekommande. Det är de du inte ser på kurserna, inte här och oftast inte på tävlingarna.

Vad kallar du dem då? De som vill ha en snäll och trygg häst för trevliga skogsturer, som inte riktigt bryr sig om hästen går perfekt.

Du påstod det var vanligt med folk som låg på halsen i försök att få islandshästar att visa räsertrav bland skogsmullarna. Jag ifrågasätter för jag aldrig sett det och jag har träffat på massor av skogsmullar. Bara tanken på att skogsmullar vill rida räsertrav och/eller ligga på halsen låter absurt.

Jag har inte ifrågasatt att skogsmullar söker snälla, trevliga och nybörjarvänliga hästar eller att folk är okunniga, men någon hejd på överdrifterna tycker jag det bör vara. Och skogsmullar finns det av alla raser även om exempelvis islandshäst, varmblodstravaren och tinkern mfl antingen snälla eller billiga hästar lär vara överrepresenterade. Bland varmblodstavare har jag i och för sig sätt folk liggande på halsen i räsertrav men då i försök att stanna eller få galopp, och knappast frekvent.

 

[Reykur]

Ja, de är ganska vanliga. Jag säger inte att vanligt folk beter sig så, absolut inte alla, du läser verkligen som en kråka nu. Jag tror att det är vanligt! Vad är då vanligt? Ja, kanske en procent. Det är relativt, och jag tror det är vanligare på islandshästar än på tregångare. Därav "vanligt". Ofta förekommande. Det är de du inte ser på kurserna, inte här och oftast inte på tävlingarna.

Om det handlar om en procent av islandsryttarna, man inte ser dem varken på kurser eller tävlingar. De är inte intresserade av islandshästen i sig utan endast en skogsmulle att fräsa omkring i skogen på... Förlåt men jag tycker inte det är relevant i tråden? Det är ju inte avarterna och minoriteten som efterfrågades, utan snarare "normalridningen".

Att likställa det du beskriver med "islandsridning" känns som att säga att alla hundar bits eller alla poliser skjuter folk i huvudet.

 

[Silkisif]

Du påstod det var vanligt med folk som låg på halsen i försök att få islandshästar att visa räsertrav bland skogsmullarna. Jag ifrågasätter för jag aldrig sett det och jag har träffat på massor av skogsmullar. Bara tanken på att skogsmullar vill rida räsertrav och/eller ligga på halsen låter absurt.

Jag har inte ifrågasatt att skogsmullar söker snälla, trevliga och nybörjarvänliga hästar eller att folk är okunniga, men någon hejd på överdrifterna tycker jag det bör vara. Och skogsmullar finns det av alla raser även om exempelvis islandshäst, varmblodstravaren och tinkern mfl antingen snälla eller billiga hästar lär vara överrepresenterade. Bland varmblodstavare har jag i och för sig sätt folk liggande på halsen i räsertrav men då i försök att stanna eller få galopp, och knappast frekvent.

Om det är så så är det ju jättebra. Den verkligheten överensstämmer inte helt med den jag har sett.

 

[Silkisif]

Du skrev att hästen felbehandlades av veterinär utifrån att den dolde sin smärta. Jag ifrågasätter hur en häst lyckas dölja smärtan och ändå visa kraftig hälta vid undersökning. Hästen haltade uppenbarligen även på benet som hade en senskada, att veterinären inte fick rätt diagnos kan ju inte beror på brist på symptom vid vid 2,5-3,5 graders hälta.

Sekundära hältor är vanligt hos alla raser och är inget unikt för islandshästen och inte svårigheter att diagnostisera.

Visst finns sekundära skador överallt, men du missar min poäng. Islandshästarna är bättre på att dels stå ut med hältor, och dels att byta takt lite lite så att vi inte märker (eller, under utredningar, att det kan skyllas på muskelminne).

Då får du väl ifrågasätta det, vi var många som var tveksamma men tänkte att det kunde ju inte skada att åka till veterinären och kolla upp. Väl där upptäcktes många hältor överallt, men det jag vill poängtera är att vi inte märkt något tidigare. Han hade avlastat/stått ut så pass att det inte syntes. Att sedan inte veterinären ville undersöka bakomliggande orsaken till hältorna och därmed behandlat fel kanske var fel att ta upp här.

Varför skulle det vara lätt på att skilja på en primär och en sekundär hälta? Hur gör du? Jag är nyfiken, för jag har aldrig förstått att man kan se på en hälta om den är sekundär.

 

[Silkisif]

Om det handlar om en procent av islandsryttarna, man inte ser dem varken på kurser eller tävlingar. De är inte intresserade av islandshästen i sig utan endast en skogsmulle att fräsa omkring i skogen på... Förlåt men jag tycker inte det är relevant i tråden? Det är ju inte avarterna och minoriteten som efterfrågades, utan snarare "normalridningen".

Att likställa det du beskriver med "islandsridning" känns som att säga att alla hundar bits eller alla poliser skjuter folk i huvudet.

Nu var det ju inte så att jag svarade på första inlägget, utan diskussionen utvecklades.

Jag undrar var du ser att jag likställer det med islandsridning?

 

[Lobelia]

Visst finns sekundära skador överallt, men du missar min poäng. Islandshästarna är bättre på att dels stå ut med hältor, och dels att byta takt lite lite så att vi inte märker (eller, under utredningar, att det kan skyllas på muskelminne).

Då får du väl ifrågasätta det, vi var många som var tveksamma men tänkte att det kunde ju inte skada att åka till veterinären och kolla upp. Väl där upptäcktes många hältor överallt, men det jag vill poängtera är att vi inte märkt något tidigare. Han hade avlastat/stått ut så pass att det inte syntes. Att sedan inte veterinären ville undersöka bakomliggande orsaken till hältorna och därmed behandlat fel kanske var fel att ta upp här.

Varför skulle det vara lätt på att skilja på en primär och en sekundär hälta? Hur gör du? Jag är nyfiken, för jag har aldrig förstått att man kan se på en hälta om den är sekundär.

Tyvärr så blev det ett skrivfel och jag bero om ursäkt för det, jag menade inte att det var lätt att diagnostisera sekundära hältor, bara att det är det samma oavsett ras.

Jag vill bara påminna om att jag i början av denna kedja av kommentar ifrågasatta hur en häst lyckas dölja en hälta för veterinärer när hästen visade kraftig hälta under böjprov och undrade om du inte skrivit fel, det lät lite konstigt. Jag har nu förstått att du menade att det var svårt att komma fram till vad hältan berodde på, men det är problem som hästägare oavsett ras får brottas med, inget man kan tillskriva rasen.

Jag kommenterade svårigheterna med att diagnostisera hältor på islandshästar i ett annat inlägg, vill du diskutera den biten, läs där så slipper jag upprepa mig.

 

[Boj]

Visst finns sekundära skador överallt, men du missar min poäng. Islandshästarna är bättre på att dels stå ut med hältor, och dels att byta takt lite lite så att vi inte märker (eller, under utredningar, att det kan skyllas på muskelminne).

Då får du väl ifrågasätta det, vi var många som var tveksamma men tänkte att det kunde ju inte skada att åka till veterinären och kolla upp. Väl där upptäcktes många hältor överallt, men det jag vill poängtera är att vi inte märkt något tidigare. Han hade avlastat/stått ut så pass att det inte syntes. Att sedan inte veterinären ville undersöka bakomliggande orsaken till hältorna och därmed behandlat fel kanske var fel att ta upp här.

Varför skulle det vara lätt på att skilja på en primär och en sekundär hälta? Hur gör du? Jag är nyfiken, för jag har aldrig förstått att man kan se på en hälta om den är sekundär.

Nej jag vill inte påstå att de är bättre på att dölja smärta, däremot är det oftare så att ägare/ryttare inte ser eller väljer att inte se att hästen har ett problem.

Men det är att generalisera, och speglar långt ifrån majoriteten av de som ägnar sig åt Islandshästar.

Det räcker med att vara lite observant, kolla skor hur slits dom? Förändras hästen på något sätt, takt, humör osv. Tappar hästen oförklarligt muskler på något eller några ställen, bara här kan du redan se att det finns ett problem i någon form som borde undersökas grundligare.