inte nu igen! (tunna med låsbart lock)

[lady_vip]

Sv: inte nu igen! (tunna med låsbart lock)

Mest en egen teori när jag gick här och funderade. FT-linjerna upplever jag som väldigt "hårda", har ju själv haft en hund med dem linjerna som var supertokig och hade hög aggressivitet men ingen direkt rädsla. Visst var hon som vilken labbe som helst som pep om man tog i henne, men hon gjorde ju om samma sak 1000 gånger till även om det gjorde ont.
Hon var inte förarvek, inte alls så som en labbe ska vara, eller vilken retriver som helst. Hon var iofs ouppfostrad, men hon var också en sån hund som åt upp apportviltet på väg in till föraren, även om föraren stod 3 meter iväg.

Och om man då liksom korsar linjer utan rädsla (FT?) med linjer utan aggressivitet så kanske man får "stenhuvuden", som sagt en teori bara.

 

[Milosari]

Sv: inte nu igen! (tunna med låsbart lock)

jag håller med jadzia. jag anser inte heller att det där är självständighet, utan ett normalt och sunt beteende för alla raser. det är väl egentligen bara hundar som är extremt rädda som inte vågar utforska världen på egen hand. men hur beter sig dig hund i relation till andra? söker den upp flocken och håller den sig i närheten? stannar den kvar när den möter nya människor/hundar? det gör inte min. klart att han vill vara med om det händer något särskilt, och han är mycket nyfiken. men som i somras, när jag semestrade på landet och vi gick in för att äta lunch. han öppnade helt sonika dörren och gick ut igen. inte för att göra något särskilt, utan han gick och la sig och vilade. samma sak om jag lämnat dem hos hundvakt några dagar. klart han kommer fram och säger hej, men hälsningsproceduren är över på någon sekund. trots att jag är han favorit på jorden så är han inte alls så starkt knuten till mig som min andra hund.

 

[Brandgul]

Sv: inte nu igen! (tunna med låsbart lock)

att viljan att ingå i en flock hänger ihop med lusten att samarbeta?

Det låter i alla fall som att det borde vara så! Jag sitter och funderar och försöker hitta egna exempel, men jag kommer inte riktigt på det. Men jag förstår precis hur du menar... Men det blir stopp i skallen när jag försöker reda ut och det börjar blanda äpplen och päron!

 

[Brandgul]

Sv: inte nu igen! (tunna med låsbart lock)

men de är inte alls självständiga på samma vis som Kuvasz, Maremma och liknande. De behöver ingen utan arbetar helt ensamma utan förare.

De är väl heller inte så enkla raser att lära saker? De behöver ju inte den bekräftan som vissa andra hundar söker.

 

[Brandgul]

Sv: inte nu igen! (tunna med låsbart lock)

Jag tycker att du har fel och att er hund helt enkelt verkar vara ett dåligt exemplar. En arbetande Labrador som är avlad i generationer på att samarbeta ska inte vara hård på något sätt. (Men jag tror dig att er hund verkligen var det ) När vi mentaltestade många Labradorer var det två (av 20-30 hundar, minns inte exakt hur många det var) som var måttligt hårda och dessa var inte från FT-linjer utan från "vanliga". Tvärtom jag kan ibland uppleva det som att vissa jaktlabradorer istället hämmas av att hela tiden vilja vara sin förare till lags. Min kompis hund var ett praktexemplar på det. Hon fick lära honom att söka längre och längre bort från henne. Han ville helst stå på hennes fötter och fråga hur han kunde tjäna henne på bästa sätt.

Att äta vilt är heller inget rastypiskt. Det får man ingen FTCH på. Att man just kallar vissa hunda för FT-linjer är ju att stamtavlan kryllar av FTCH, annars ser man det ju inte Mjuk mun och bjuda upp viltet till föraren gör en champion. De hundar som dessutom når championat på ett FT är riktigt bra och lättstyrda hundar!

Tänk att du går på en linjer och det smäller och skjuts massor av vilt. Otrolig stress! Sen sänds hundarna ut en och en och kan söka på direkt dirigering av föraren, trots alla retningar reagerar hundarna blixtsnabbt på sina förare. Det krävs nästan en hund som är lite osjälvständig.

Ett FT skiljer sig mycket från ett svenskt jaktprov (B-prov), där hundarna arbetar mer självständigt. A-proven däremot kräver en hund som jobbar mindre självständigt, en del påstår till och med att det kan vara svårt att kombinera. Dvs. att ena dagen jobba på otroligt styrt, till att andra dagen starta på B-prov och jobba mer självständigt.

Så nej, jag skulle inte säga att jaktlabradorer är hårda på något vis. (Dåliga exempel finns det så klart alltid) Däremot har jag upplevt många med lite större intigritet mot andra hundar.

 

[Jadzia]

Sv: inte nu igen! (tunna med låsbart lock)

Nej, de är ganska svåra. Vi har haft pyrenee och de gjorde mest som de själva ville. Trevliga hundar och ganska lättsamma för de ställde ju aldrig till med något, men samarbetsviljan var noll och man fick nöja sig med att vardagslydnaden var sisådär.

 

[Brandgul]

Sv: inte nu igen! (tunna med låsbart lock)

När jag börjar fundera på det där så tänker jag på en uppmärksam hund som vänder sig mot sin förare. Som är uppmärksam på vad som sker och vart man är på väg. Men då börjar det bli lite mer temperament jag tänker på.

Om jag tänker på mina sista hundar så var den gamla mycket uppmärksam. Hon har aldrig lämnat mig. Aldrig gått ifrån mig, inte ens jagat efter något eftersom hon inte ville gå ifrån mig så. Mycket arbetslust som hon gärna gjort tillsammans med mig. Men ändå har jag inte riktigt upplevt henne som riktigt förig. (Hon hade iofs så mycket annat som snurrade i sin skalle...) Men min yngre hund har jag alltid upplevt som mycket förigare. Men hon har lätt kunnat gå bort från mig för att käka skit. Den driften har varit starkare. Inte riktigt lika livlig och kvick. Men ändå känts mycket mjukare och följsammare. Så jag tror att det blir så mycket mer än det sociala som jag tänker på när jag tänker i dessa banor

 

[Gilly]

Sv: inte nu igen! (tunna med låsbart lock)

Fast det du beskriver är inte vad jag skulle kalla en självständig typ av hund. Det är helt enkelt en förarvek hund som inte är vek i övrigt. En hund är inte självständig bara för att den inte är vek och behöver förarstöd. BC arbetar ju inte direkt intill sin förare, men de är inte alls självständiga på samma vis som Kuvasz, Maremma och liknande. De behöver ingen utan arbetar helt ensamma utan förare.

Ordet självständig betyder 'som tänker och handlar själv utan att behöva stöd från andra.'

Så jo

Min hund är en arbetande jakthund. Hon MÅSTE kunna arbeta självständigt och lösa problemen som de kommer på egen hand, för annars blir hon mos nere i gryten.

Gilly

 

[Gilly]

Sv: inte nu igen! (tunna med låsbart lock)

jag håller med jadzia. jag anser inte heller att det där är självständighet, utan ett normalt och sunt beteende för alla raser.

Hängde inte med riktigt.. Vilket beteende?

det är väl egentligen bara hundar som är extremt rädda som inte vågar utforska världen på egen hand. men hur beter sig dig hund i relation till andra? söker den upp flocken och håller den sig i närheten? stannar den kvar när den möter nya människor/hundar? det gör inte min. klart att han vill vara med om det händer något särskilt, och han är mycket nyfiken. men som i somras, när jag semestrade på landet och vi gick in för att äta lunch. han öppnade helt sonika dörren och gick ut igen. inte för att göra något särskilt, utan han gick och la sig och vilade. samma sak om jag lämnat dem hos hundvakt några dagar. klart han kommer fram och säger hej, men hälsningsproceduren är över på någon sekund. trots att jag är han favorit på jorden så är han inte alls så starkt knuten till mig som min andra hund.

Med orädd menade jag som det syntes på henne redan som 8 veckors valp; hon har få gånger visat rädsla utan har alltid varit väldigt väldigt framåt och ja, orädd. Det har ingenting att göra med självständighet.

Det är bra frågor du ställer, men svåra att besvara. Hon stannar hos mig, har aldrig stuckit/sprungit fram till en annan hund utan tillåtelse men det beror på hennes lydnad. Hon är trygg och social så hon är absolut inte så att om vi tex släpper en massa hundar för att leka så måste hon stanna hos mig inte. När det kommer hem en till flock hundar till oss med tillhörande mattar ska hon fjäska mycket för mattarna och leka mycket med hundarna! Hon har inget 'behov' av mig alls då.

Gilly

 

[Brandgul]

Sv: inte nu igen! (tunna med låsbart lock)

Men vad är det som utlöser henne "självständighet"? Jag antar att det är en hund med kamplust. Det kan mycket väl vara det som hunden använder som "motor". Min vovva hade liten social kamplust, men en rejäl jaktkamplust som hette duga. Det tog över allt!

Nu tror jag inte att hundarna är så okomplexa att vi kan isolera varenda specifik egenskap, men för att kunna få något slaga diskussionsunderlag så måste man ju generalisera grovt.

 

[lexi]

Sv: inte nu igen! (tunna med låsbart lock)

nu orkade jag inte läsa hela tråden...
men tänk inte "aldrigmerlabrador"!!!!
har en labbepojke som aldrig någonsin skulle röra en fodersäck ens om den stod öppnad framme! har aldrig "lärt" honom att han inte får, han gör det bara inte!
äter bara det som kommer i hans skål eller ibland på golvet brevid

gotta love glad labbe

 

[Gilly]

Sv: inte nu igen! (tunna med låsbart lock)

Men vad är det som utlöser henne "självständighet"? Jag antar att det är en hund med kamplust. Det kan mycket väl vara det som hunden använder som "motor". Min vovva hade liten social kamplust, men en rejäl jaktkamplust som hette duga. Det tog över allt!

Nu måste du lära mig, vad är skillnaden på social och jaktkamplust?

Gilly

 

[Jadzia]

Sv: inte nu igen! (tunna med låsbart lock)

Men hon vill fortfarande samarbeta med dig. Hon vill inte arbeta helt ensam trots att hon kan. Herdehundarna har inget intresse av att samarbeta med människan alls.

 

[Brandgul]

Sv: inte nu igen! (tunna med låsbart lock)

Jag har en lathund som jag fått någonstans ifrån som ger en liten överblick, men se det inte som något uttömmande svar Dessa saker är ju något man bedömer genom hela provet, inte bara i ett enstaka moment. Jag tycker att det kan vara svårt att bedöma vart ens egen hund ligger eftersom vi oftast inte utsätter hundarna för så kraftiga saker i vardagen. Jag brukar mer tänka lite eller mycket. Dvs. bara som en vågskål åt vilket håll det ligger åt. Mer precist än så tycker jag det är svårt. Däremot ju fler hundar man har att jämföra mer som man känner riktigt väl kan det vara lättare att ranordna dem sinsemellan. Dvs. att den hunden har mer eller mindre och därigenom få en överblick (självklart utan att använda skalan då heller, utan bara jämföra med det man har)

Jaktkamplust
Lust att förfölja och intresse för byte

MYCKET STOR
Hög intensitet i jakten, inget bytesintresse

STOR
Snabbt förföljande, visar tydligt bytesintresse

MÅTTLIG
Snabbt förföljande, svagt bytesintresse

LITEN
Fullföljer jakten med dåligt intresse, nonchalerar bytet

OBETYDLIG
Dåligt intresse från start, avbryter

VISAR EJ


Social kamplust
Lust att kämpa med eller mot någon/något

MYCKET STOR
Bjuder ofta till kamp utan anledning, svår att bryta/obehärskad

STOR
Svarar med kraft, bjuder även till kamp utan anledning

MÅTTLIG
Svarar direkt och med kraft på kampinviter, lätt att kontrollera

LITE
Svarar kraftlöst på kampinviter, intresset kan öka efterhand

OBETYDLIG
Svår att engagera i alla kampsituationer

VISAR EJ

 

[Gilly]

Sv: inte nu igen! (tunna med låsbart lock)

Jag har en lathund som jag fått någonstans ifrån som ger en liten överblick, men se det inte som något uttömmande svar Dessa saker är ju något man bedömer genom hela provet, inte bara i ett enstaka moment. Jag tycker att det kan vara svårt att bedöma vart ens egen hund ligger eftersom vi oftast inte utsätter hundarna för så kraftiga saker i vardagen. Jag brukar mer tänka lite eller mycket. Dvs. bara som en vågskål åt vilket håll det ligger åt. Mer precist än så tycker jag det är svårt. Däremot ju fler hundar man har att jämföra mer som man känner riktigt väl kan det vara lättare att ranordna dem sinsemellan. Dvs. att den hunden har mer eller mindre och därigenom få en överblick (självklart utan att använda skalan då heller, utan bara jämföra med det man har)

Ah, det är MH du menar

Ja, det är både nyttigt och intressant att jämföra sina hundar på det sättet. Jag tycker det är rätt fascinerande att hundar av samma ras &kön kan vara så kolossalt olika och samtidigt så lika

Men baserat på den skalan har hon STOR alt mkt stor på både jakt- och den socialakamplusten. Men jag tycker att det är lite konstigt att på jaktkamplustens "mycket stor" visar hunden inget bytesintresse..? Har du skrivit tokigt eller är det så? Varför är det så? Min skulle ha hög intensitet i förföljandet OCH stort bytesintresse (= dvs döda det ordentligt)

Gilly

 

[Brandgul]

Sv: inte nu igen! (tunna med låsbart lock)

Nej det är inte MH jag menar. Det finns äldre trådar som förklarar vad ett MH är, så det orkar jag inte dra en gång till.

Nej det är inte fel. De som knåpat ihop detta säger att den hund med mycket hög jaktkamplust ej har bytesintresse.

Det är som sagt jättesvårt att avgöra hundens sociala kamplust utifrån att studera den i vardagen eftersom de inte får sådan belastning som de får under t.ex. ett mentaltest. Hur orkar hunden stå emot ett stort hot osv? Det är som Jadzia skrev tidigare, det handlar inte bara om att dra i en trasa.

 

[Milosari]

Sv: inte nu igen! (tunna med låsbart lock)

När jag börjar fundera på det där så tänker jag på en uppmärksam hund som vänder sig mot sin förare. Som är uppmärksam på vad som sker och vart man är på väg. Men då börjar det bli lite mer temperament jag tänker på.

Om jag tänker på mina sista hundar så var den gamla mycket uppmärksam. Hon har aldrig lämnat mig. Aldrig gått ifrån mig, inte ens jagat efter något eftersom hon inte ville gå ifrån mig så. Mycket arbetslust som hon gärna gjort tillsammans med mig. Men ändå har jag inte riktigt upplevt henne som riktigt förig. (Hon hade iofs så mycket annat som snurrade i sin skalle...) Men min yngre hund har jag alltid upplevt som mycket förigare. Men hon har lätt kunnat gå bort från mig för att käka skit. Den driften har varit starkare. Inte riktigt lika livlig och kvick. Men ändå känts mycket mjukare och följsammare. Så jag tror att det blir så mycket mer än det sociala som jag tänker på när jag tänker i dessa banor

ja... han har väl hyfsad koll på var jag är. springer han före så brukar han slänga ett öga på mig vid vägkorsningar för att få reda på åt vilket håll vi ska gå. men å andra sidan, hittar han något spännande att lukta på så bryr han sig inte särskilt mycket om att jag försvinner. någon gång har jag helt enkelt gått hem och stängt dörren. tänkt att det ska göra situationen obehaglig, ch att han ska snabba sig lite nästa gång. men nej. han stod där utanför dörren och glodde. när jag öppnade dörren så stod han kvar och viftade lite på svansen. "kom" sa jag, och då gick han in. viftade fortfarande lite på svansen, men det blev inte den där fjäskiga hälsningsproceduren som jag hoppats på.

och nu när jag tänker på det... när jag kallar in, och sätter mig på huk med öppna armar, då kommer minina och dundrar rakt in i famnen. oftast slänger hon in rumpan närmast och slår nästan knut på sig själv när hon ska försöka slicka mig i ansiktet. loke springer minst lika snabbt och glatt, men han springer bara förbi.

 

[Milosari]

Sv: inte nu igen! (tunna med låsbart lock)

Hängde inte med riktigt.. Vilket beteende?



Med orädd menade jag som det syntes på henne redan som 8 veckors valp; hon har få gånger visat rädsla utan har alltid varit väldigt väldigt framåt och ja, orädd. Det har ingenting att göra med självständighet.

Det är bra frågor du ställer, men svåra att besvara. Hon stannar hos mig, har aldrig stuckit/sprungit fram till en annan hund utan tillåtelse men det beror på hennes lydnad. Hon är trygg och social så hon är absolut inte så att om vi tex släpper en massa hundar för att leka så måste hon stanna hos mig inte. När det kommer hem en till flock hundar till oss med tillhörande mattar ska hon fjäska mycket för mattarna och leka mycket med hundarna! Hon har inget 'behov' av mig alls då.

Gilly

beteendet att kunna röra sig på avstånd från föraren. det behöver kallar inte jag självständighet, om den har kontakt med sin förare/annan person/hund.

i ditt exempel visar du ju att du har en hund som gärna knyter nya sociala band. även om hon "glömmer bort" dig, så visar hon ett tydligt socialt intresse.

min kollar om mattarna har något godis i fickorna. säger hej hej till hundarna, och sedan springer han och nosar för sig själv. det händer ibland att han leker med hundarna om de bjuder upp. men oftast är han inte så där jätteintresserad.

 

[Milosari]

Sv: inte nu igen! (tunna med låsbart lock)

nu orkade jag inte läsa hela tråden...
men tänk inte "aldrigmerlabrador"!!!!
har en labbepojke som aldrig någonsin skulle röra en fodersäck ens om den stod öppnad framme! har aldrig "lärt" honom att han inte får, han gör det bara inte!
äter bara det som kommer i hans skål eller ibland på golvet brevid

gotta love glad labbe

äsch, det är mest på skoj. jag gillar min hund, och labbar överlag. har man tillräckligt med humor och tålamod är de ju helt underbara. nästa hund blir en fjäskig vallhund, det är då ett som är säkert, men sedan får jag se. jag hade nog inte tackat nej till en bra jaktis om jag sprungit på en.

 

[Milosari]

Sv: inte nu igen! (tunna med låsbart lock)

nu skjuter jag snart hunden. på riktigt. hundarna var ensamma i två timmar idag och på den tiden bröt han upp dörren till garderoben och slet min nya regnjacka i strimlor. jag hade haft godis i den i helgen. jag blir så jävla arg och frustrerad och ledsen för att han inte kan bete sig som en normal hund . han hade precis fått frukost, vi har tränat stenhårt hela veckan (5 dagar lydnad, 1 dag spår, 1 dag cykling 7 km + låååång promenad) och igår var vi på träning i över tre timmar. hunden borde alltså vara helt tillfreds med den mentala stimulansen och kan inte ha varit vrålhungrig.

vad gör man? skiter i lagen, köper en stor bur och låser in hunden?