Inlärd rädsla, finns det?

[Blandrastik]

Tik, av spanieltyp 4 år. Kom till mig då den enligt ägarna var ljudkänslig. Tyvärr var kullen hon kommer ifrån en mindre flopp, fyra hundar har fått hjärnhinneinflammation. Hur många syskon som lever vet jag inte. Nu till grejen.
Hon är HELT oberörd för ljud inomhus, drar grannen på ett fyrverkeri så ligger hon och sover. Jag råkade smälla av en sån storförpackningspåse i samma rum som henne, inte ett morrhår rubbades. Smällande dörrar, radio, skrikande barn inget berör henne.
Men ute, harklar nån sig på tvären så går hon upp i stress. Det har hon hitintills gjort vid varje promenad, sen går hon vidare till olika nivåer av stress, finns det minsta grej som låter när hon väl jagat upp sig, då är det syntax error.
Hon flämtar kort och intensivt. Hon drar, hemåt om hon vet vägen så pass att hon ligger på tvären längs backen och gräver sig fram. Helt okontaktbar.
Vi har hitintills provat:
-Psykofarmaka, (före min tid) enligt utsago hjälpte inte detta.
-Trygga famnen
-Stå kvar på platser som är hemska till hon lugnar ner sig. Vilket hon gör i viss mån, men sen börjar hon om med stressbilden och är snabbt uppe på maxnivå igen.
-Igår var jag ute ensam med henne, i skogen för att hitta så lite störningar som möjligt, det hjälpte inte. Stressar upp sig, flämtar då knöt jag fast henne vid ett träd, satte mig på marken bredvid och väntade. Efter två minuter, sätter hon sig och tittar bara rakt fram, men svarar på tilltal varför jag uppfattar som att hon inte har stängt av. Väntade 15 minuter till, börjar gå och 200 meter senare, stressad hund.
Kommer hem, det tar typ två minuter för henna att lugna ner sig sen ligger hon och sover.

Eftersom ägarna verkligen trodde att hon var ljudberörd, så undrar jag hur mycket de kan ha lärt hunden att "ute är det farligt"?
Tankar och idéer?

 

[tuaphua]

Tik, av spanieltyp 4 år. Kom till mig då den enligt ägarna var ljudkänslig. Tyvärr var kullen hon kommer ifrån en mindre flopp, fyra hundar har fått hjärnhinneinflammation. Hur många syskon som lever vet jag inte. Nu till grejen.
Hon är HELT oberörd för ljud inomhus, drar grannen på ett fyrverkeri så ligger hon och sover. Jag råkade smälla av en sån storförpackningspåse i samma rum som henne, inte ett morrhår rubbades. Smällande dörrar, radio, skrikande barn inget berör henne.
Men ute, harklar nån sig på tvären så går hon upp i stress. Det har hon hitintills gjort vid varje promenad, sen går hon vidare till olika nivåer av stress, finns det minsta grej som låter när hon väl jagat upp sig, då är det syntax error.
Hon flämtar kort och intensivt. Hon drar, hemåt om hon vet vägen så pass att hon ligger på tvären längs backen och gräver sig fram. Helt okontaktbar.
Vi har hitintills provat:
-Psykofarmaka, (före min tid) enligt utsago hjälpte inte detta.
-Trygga famnen
-Stå kvar på platser som är hemska till hon lugnar ner sig. Vilket hon gör i viss mån, men sen börjar hon om med stressbilden och är snabbt uppe på maxnivå igen.
-Igår var jag ute ensam med henne, i skogen för att hitta så lite störningar som möjligt, det hjälpte inte. Stressar upp sig, flämtar då knöt jag fast henne vid ett träd, satte mig på marken bredvid och väntade. Efter två minuter, sätter hon sig och tittar bara rakt fram, men svarar på tilltal varför jag uppfattar som att hon inte har stängt av. Väntade 15 minuter till, börjar gå och 200 meter senare, stressad hund.
Kommer hem, det tar typ två minuter för henna att lugna ner sig sen ligger hon och sover.

Eftersom ägarna verkligen trodde att hon var ljudberörd, så undrar jag hur mycket de kan ha lärt hunden att "ute är det farligt"?
Tankar och idéer?

Nu jobbar jag ju inte med hundar, utan med hästar. Det är ju givetvis olika på många sätt.
Men i problemlösar-roll har jag haft en del rädda hästar som triggats av vad ägare/ryttare gjort.
Tex hade jag en unghäst i träning som innan det sprungit över folk, rätt igenom staket och halvvägg i trä etc. Den skulle ha fått full panik upprepat.
Jag såg en väldigt lättlärd och väldigt signalkänslig häst med väldigt grön ägare som köpt en alldeles för svår och för denne läskig första häst. Hästen var egentligen i grunden en rätt trygg individ.
Man hade med den tex läst om att man skulle sjunga för att både häst och ryttare skulle slappna av. Så ryttaren började sjunga när hästen blev rädd.
När jag var ute och red på den någon gång i början var den helt avslappnad och knatade på i skritt på lång tygel och hängde slött liksom. När jag då sjöng lite för att jag fick feeling blev den livrädd och helt hysterisk. Det var en del annat sånt som kunde trigga den. Man hade gjort det då hästen blivit rädd. Men man hade inte lyckats få igenom det och det resulterade bara i att man förstärkte rädslorna.
Nu var ju detta som tur var i grunden en vettig häst. Så då jag jobbade med att släcka triggers tog den till sig det och sansade sig fort. Men man behövde veta vad man gjorde för att den hästen inte skulle hinna varva upp på en människo-trigger. Jag lyckades övertala ägaren att sälja och köpa en häst mer lämpad för denne.

Jag har haft många likadana i träning. Många ägare har ju svårt att se sina djur stressade och själva kunna behålla lugn och liksom "mild pepp" i sin hantering av dem. Dels blir man då själv lätt ett element som tillför stress/rädsla, dels kan man bli sämre på att läsa djuren om man stressas och dels byter många taktik etc mitt i och blir inte konsekventa och konstruktiva.

Sen finns det väl tyvärr alldeles för mkt hundar som ärver rädslor etc. Men i vissa fall kanske de medfött känsliga kunnat bli rätt så bra om de hamnat hos någon som kan förstärka det bra och dämpa det dåliga.

 

[Dopy]

Är hunden utreda av veterinären? för om dessa beteenden enbart kommer vid motion kanske det inte alls är beteenden utan symtom på hjärt/lungproblem. Tex djur som har svårt att andas kan bli väldigt stressade/panikslagna. Och hjärtproblem kan också visa sig genom att de flåsar onormalt mycket. Tänker även dålig syn, hemma i sin trygga miljö är det säkert och tryggt, utomhus är det otryggt när man inte kan se ordentligt men höra "otäcka" ljud.
Så tycker du ska kolla hos veterinär att hunden faktiskt är frisk och att det verkligen är ett beteende och inte ett symtom.

 

[WildWilma]

Kan det inte vara så att det finns mer saker än dessa ljud hon är rädd för ute? och dessa ljud blir det som får bägaren att rinna över? En del hundar reagerar ju på ljusskiftningar/skuggor/saker över huvudet ovs. Andra ljud som vind, bilar mm hör kanske inte alls på samma sätt inne.

Jag hade en hund med viss allmänn rädsla och han klarade vissa ljud (ex. skott) i en trygg miljö (hemma och på tomten) utan problem men samma ljud i en miljö där han inte var lika trygg klarade han inte alls lika bra.

Tyvärr är det nog extremt svårt att "bota" sådana rädslor, de ligger mycket i genetiken. Min hunds rädslor eskalerade tyvärr genom livet.

 

[Åsa A]

Är hunden genomgången av en veterinär?

Hur länge har hunden hållit på så här? Kom det smygande eller kom det helt plötsligt?

Vad gör hunden om man bara går ut precis utanför dörren, alltså inte går promenad utan bara går ut och stannar utanför ytterdörren - börjar stressen redan där?

 

[Lhas]

Är inte detta beteende relativt vanligt bland reaktiva hundar att det mesta funkar bra hemma i tryggheten men utomhus är det mesta jobbigt även om det är ungefär samma saker?

 

[Flixon]

Nu är ju detta högst anekdotiskt förstås...
Men jag hade en skotträdd hund förut. Ett nyår var jag jätteförkyld, och nös konstant. Vi bodde också i stan så det var ju smällar i flera dagar både före och efter själva nyårsafton. I flera månader efteråt blev hunden stressad varje gång jag nös, så min slutsats blev att hon kopplade ihop mina nysningar med smällar. Till slut släppte hon det tack och lov. Men det tog lång tid!

 

[WildWilma]

Nu är ju detta högst anekdotiskt förstås...
Men jag hade en skotträdd hund förut. Ett nyår var jag jätteförkyld, och nös konstant. Vi bodde också i stan så det var ju smällar i flera dagar både före och efter själva nyårsafton. I flera månader efteråt blev hunden stressad varje gång jag nös, så min slutsats blev att hon kopplade ihop mina nysningar med smällar. Till slut släppte hon det tack och lov. Men det tog lång tid!

Det är väl väldigt vanligt vid rädslor att andra ljud/händelser kopplas till obehagen och visar sig genom rädslereaktioner som är svåra att förstå och är säkert någon som påverkar även denna hund.

Min hund utvecklade också sådana beteenden. Han började stressa/bli rädd när det var flugor inne eftersom han var rädd när vi slog flugor med flugsmällan (han var rädd vid alls sådana rörelse trots att han aldrig fått stryk eller liknande). Ute reagerade han inte alls på flugor och jagade dem gärna så det var inte flugorna han var rädd för.

 

[Lhas]

Det är väl väldigt vanligt vid rädslor att andra ljud/händelser kopplas till obehagen och visar sig genom rädslereaktioner som är svåra att förstå och är säkert någon som påverkar även denna hund.

Min hund utvecklade också sådana beteenden. Han började stressa/bli rädd när det var flugor inne eftersom han var rädd när vi slog flugor med flugsmällan (han var rädd vid alls sådana rörelse trots att han aldrig fått stryk eller liknande). Ute reagerade han inte alls på flugor och jagade dem gärna så det var inte flugorna han var rädd för.

För att inte tala om platsminnen, min hund fick en rejäl elstöt på ett ställe en gång och gick i åratal stora omvägar just där.