Stoltheten gör att jag skulle inte tveka en sekund att ta upp det om det gällde någon annan men inte mig själv. Det jag kom på nu är att man kan nog säga att detta drabbat en annan "obekväm" person också. En kollega som gick i pension för några år sedan men jobbade extra hos oss länge men sedan hastigt avled valde man att inte informera personalen om. Jag fick reda på detta av en annan kollega som umgåtts mycket med denna person privat. Två dagar innan begravning! När chefen blev påtalad ville hon inte ha någon insamling till henne heller och var först tveksam att ens bevilja ledighet till min kollega för begravningen eftersom det inte var en nära anhörig. Ingen krans eller hälsning från jobbet efter 20 års arbete...
Det är värre än min 40-årsdag.
Det håller jag med om, helt horribelt!